spridda nedslag i en hantverkares tillvaro...

november

Lång höst med stora förändringar i min livsmiljö.Två av minna grannar flyttar med pension. Glädjer mig dock åt ett växande intresse för mörkrummet igen. Men svårt att få sammanhängande tid i fotolabbet med eleverna. Nog har den digitala tekniken förändrat fotografin. Nu blir man mer som en kuf när man håller sig till det digitala. Har fotat en del färgnegg under hösten.Jag har inte tagit så mycket färgnegativ förr utan det har varit svart/vitt och Dia. Har fått enmassa rullar i tolvbilders och 24 bilders. Och en hel del kemi. Jag skruvade av överdelen på joboprocessorn  och satte temperaturen på 38 1/2 grader. Vattenbad   underlättar. Det gick bra och sedan har jag framkallat lite, Jag fotade med min ryska panoramakamera horiont 2002.

 

Det jag har fotat är mest under de ljusa stunderna på ön. Jag jobbar en hel del under dagarna och det blir inomhus. På fredagar har jag bild och form med  eleverna

 

 

Det är inte så mycket tid på schemat. Vi pysslar mest och samtalar.Några jobbar med ansiktsmasker i gips och några tecknar, en elevgör gummitryck. Men det är snabba timmar.

Landskapet på och runt ön som ligger i mälaren är fantastiskt om man gillar lövskog.Tystnaden är för det mesta  rådande  att på vintern höra isen sjunga. får tillvaron att stå stilla. Visst kan jag sakna stadens brus men har vant mg vid långsamheten här. Tycker dock inte att sitta framför datorn är lika givande som att vara i mörkrummet. Och frågan är hur  länge man kan hålla igång  med det analoga då materialtillgången minskar och användandet av de olika kemikaliena blir svårare att försvara. Och det är förståeligt. Jag har samlat på mig en massa fotopapper och kemi under åren,från vänner som lagt ner sina fotolabb och gått över till det analoga. Det har kommit material från många håll och mcket har skickats vidare till eleverna. Nu åldras fotopapperenoch kräver hårdare och hårdare negativ för att komma till sin rätt. Bildtonerna har förändrats o.s.vdet blir till en djungel av olika möjligheter. det jag kan sakna med det digitala är det som  är svårt att sätta tummen på. Kanske är datt vi för det mesta ser fotografier i reproduktion eller i lågupplöst form.  Tänker på upplevelsen sommare 2007  när jag var i Paris  på cartier-bresson muset. Hans små fotografier, där   motivet var större än 18X24 och oerhört snyggt kopierat... Bilder som inbjöd till betraktelse.

 

Härär det skogspromenad på schemat Naturkunskap och då ingår kännedom om träd och landskapstyper.

 

Nu ligger snön ska gå ut och skotta innan jag går ner till skolan. Fotar  lite färgnegg.

 

mvh

Lasse

Inlagt 2010-11-25 10:33 | Läst 2202 ggr. | Permalink
Verkar vara lugnt och skönt på ön Lasse :)
Vi får hoppas att kemin kommer att finnas kvar, vilket den säkert kommer att göra.
Verkar som om det kan bli ett uppsving då så många börjar fotografera idag,
en del av dem söker sig tillbaka till fotografins rötter. Hoppas att det även kommer
att synas i bilderna vad det lider.
Ha det gott
/Affe
Ps. du har förväxlat analogt och digitalt på ett par ställen i texten ;)
Det analoga och digitala flyter ihp, ja det är nog så det är emellanåt..Kemin kommer nog att finnas kvar. Men en del försvinner eller blir otroligt dyrt. Platina, palladium är ju tydliga exempel. Amidol och Glycin två fantastiska framkallnings kemikalier
är också svårt att få tag i och då är det dyrt. Visst kommer det nya papper hela tiden.
Jag har en frys full av film och ett kallförråd fullt med fotopapper. De som har sämst hållbarhet är de med variabelkontrast. De kan man använda mer till experiment.

mvh
Lasse