På morgonen den 17e februari

I dag går jag i Stig Trenters fotspår, efter det att jag parkerade bilen på Östra Varvsgatan där Stig Trenters bok "Kalla handen" utspelas fortsätter jag upp längs Breda gatan, där jag passerar Bergsgränd och Sjömansgränd för att slutligen komma fram till Långa gatan. Gatan är den längsta gatan i kvarteret, den är hela 150 meter lång, mitt på gatan ligger ett litet rött hus med nummer 10 B, entrédörren är inte högre än 1,50 meter, det är Dödgrävarens hus. Dödgrävarbostaden är en enrumsstuga från 1770-talet, det är timrat och panelat och rödfärgat. Inne på gården finns ett litet hus av gråsten, det är den tidigare likboden. Det behövdes en dödgrävare i kvarteret för här lät Karl XI anlägga en kyrkogård, den låg söder om Långa gatan.

På morgonen den 16e februari, Beckholmssundet

Becksjuderi och tjärhov.
På Beckholmen, som innan kallats Biskopsholmen inrättades 1633 ett privat becksjuderi, där man kokade tjära till beck, en åtråvärd vara i det varvstäta Stockholm och en viktig svensk exportvara.

I mitten av 1600-talet donerade drottning Kristina ön, som ägdes av Kronan, till staden. Ungefär samtidigt upphörde sjuderiverksamheten på grund av att det nybildade Norrländska Tjärhandelskompaniet fått monopol på tjärhandeln. I stället uppfördes lagerlokal...er på ön och verksamheten övergick till tjärvräkning (d.v.s. kvalitetssortering av tjäran) och lagring, som förstärktes genom att det s.k. Tjärhovet 1686 flyttades dit från Tegelviken på Södermalm för att där bereda plats för anläggandet av Stora Varvet eller Södra Varvet, som det också kallades.
Tjärverksamheten upphörde då Sverige 1809 förlorade Finland, varifrån merparten av tjäran hämtades. I mitten av 1800-talet växte behovet av reparationsvarv, främst för den växande ångbåtsflottan och 1848 övertog Grosshandlarsocieteten och Skeppsrederierna i Stockholm området och en ny era som varvsö började.

På morgonen den 15e februari, Breda gatan

Idag tog jag en kort fotopromenad på det som förr kallades Båtsmansstaden, år 1646 tog Drottning Kristina initiativet att här inrätta ett sjukhus och bostäder för sjömän. Den första bebyggelsen bestod av fjorton små hus som fungerade som sjukstugor för båtsmän.

Idag upplevs Djurgårdsstaden som en idyll i närheten av Gröna Lunds. Djurgårdsstaden består huvudsakligen av trähusbebyggelse från 1700-talet. Husen fungerade som bostäder åt arbetarna vid Djurgårdsvarvet och tjärvräkare vid ett tjärhov på Södermalm, som 1886 flyttades till Beckholmen. Mer ståndsmässiga tvåvåningshus kom till senare, de är panelade och målade i klassicismens ljusa färger och kantar de båda huvudgatorna Långa gatan och Breda gatan, medan rödmålade stugor omger de kuperade små gatorna Östra Varvsgatan och Sjömansgränd. Vid Östra Varvsgatan utspelar sig Stieg Trenters deckare Kalla handen.

På morgonen den 14e februari

Jag har svårt att slita mig från området runt Mariaberget, fast i morgon blir det någonting annat.

Mariahissen vars spetsiga torn man ser i siluett till vänster i bilden uppfördes åren 1885-1886 efter ritningar av arkitekt Gustaf Dahl. Byggnaden är i nygotisk stil med spetsbågefönster, tinnar och torn.

På morgonen den 13e februari

Stannade jag på Mariaberget för att denna gång ta en promenad längs den 416 meter långa Monteliusvägen. Vägen som är uppkallad efter professor Oscar Montelius, en arkeolog och historiker löper längs branten högt över Söder Mälarstrand. Monteliusvägen börjar vid Kattgränd i väst och slutar vid Skolgränd i öst, längs sträckan har man en grandios utsikt över Riddarfjärden och Gamla stan.