Johan Lind njuter natur
Radiohusekens vara eller icke vara? En lösning!
Gamla träd bedöms av många som mycket värdefulla. Vissa träd blir så berömda att de får egna namn, trots att de står långt ifrån ära och redlighet och bara ses av ett fåtal människor då och då. Drottning Kristina-eken vid f.d. Lumpeboäng är en sådan skönhet berömd i det dolda.
"Kan man lika gärna hugga ned trädet? Nej, skyddet har sitt berättigande. Även om det idag står ensamt vet man inte hur miljön runt ett isolerat träd kommer att se ut om låt säga ett par hundra år, när trädet kanske fortfarande finns kvar. Trädets betydelse för den biologiska mångfalden kan alltså både öka och minska under årens lopp, på sätt som vi kanske inte kan förutse idag.
Man får inte heller glömma bort estetiska och andra känslomässiga värden som många människor upplever inför väldiga träd."
Sjukdomsfall igen - med risk för tjat
Jag skrev en del tidigare i år om den släng av strömstaresjukan som drabbade mig, t ex här, och här. Tyvärr kan jag inte skylla bristen på inlägg här på just strömstaresjukan. Jag har nämligen gått igenom ett antal sjukdomar jag inte skrivit om, såsom storspovssjukan (en liten släng), gluttsnäppesjukan (ett allvarligt fall som tyvärr slutade med hiskelig sömnbrist, skelögdhet och tunnelseende och slutligen en bild (bevis på sjukdomstillstånd) på det roliga stället 1x som drivs av ett par unga killar från Uppsala) och nu har jag ekorrsjukan.
Ekorrsjukan. Hur får man den? Jag tror de flesta barn har den. Ekorre röstades faktiskt fram som Sveriges bästa (!) djur, tror det var 2003, av alla barn som kikade på "Myror i brallan". Ekorrar är ju fina så klart. Har träffat några. Faktiskt en unge som jag hade i knät under en halv sommardag för, ja för alldeles för länge sedan (>25 år sedan). Och nu har jag visserligen inte träffat, men ändå hängt en del med ett gäng ekorrungar som bor med sin mamma i en ganska stor etta i en finfin ek på urtjusiga norra Djurgården.
Vad säger du nu då?!? Visst blir man sjuk! Stora runda ögon, höga pannan, ja, denna unge har allt. Dessutom har den tre snarlika syskon... Och deras mamma kan knappast beskyllas för att inte vara gullig. Jag har helt enkelt inget försvar emot sån't här. Kan man få för mycket av det goda?
Det fina med dessa sjukdomar är att de är ytterst njutbara tillstånd. Hellre ekorrsjukan än till exempel harpest och dvärgbandmask.
Godnatt!
/Johan
Ek-utställningarna har flyttat!
Nu är det bråda dagar, boken det skrevs om här på FS i somras (länk till FS-artikeln) är klar vilken dag som helst.
Så här ser omslaget ut.
Bilder ur boken visas just nu på två utställningar som nyligen flyttat på sig. Den större utställningen finns på Naturum i Ronneby i Blekinges underbara eklandskap. Den lite mindre, alltså med avseende på bildantal, utställningen hängs just nu på Naturum Getterön, vid den fantastiska fågellokalen.
Alla är självklart hjärtligt välkomna!