Randonée Pyrénéenne

En Randonée är i cykelvärlden detsamma som långdistanscykling. Oftast i tävlingsform där det - enkelt uttryck - gäller att cykla mellan 60 och 120 mil på viss tid. 

Brittiska "cykelimperiet" Rapha Racing arrangerade i år tre cykelresor som var inspirerade av klassisk randonéecykling. Upplägget var att man cyklar (på racercykel) 12 till 17 mil varje dag och "klättrar" över två till fem rejält höga berg. Just det här med att cykla i bergen är lite speciellt. Det går uppför i flera kilometer i sträck, ibland flera mil, och det gäller att hitta en utväxling och tempo som är "ens eget" och som man kan hålla under den tid det tar att ta sig upp. Sedan kommer raka motsatsen, nedfart på t.ex serpentinvägar i 40-80 km/h. 

Resan inkluderade fullservice med följebil, trevliga familjehotell och helpension.

Allt detta kombineras naturligtvis med att man intensivt tar in omgivningarna när man cyklar 7-10 timmar om dagen. 

Den resa jag var med ( i mitten av september) på sträckte sig från Biarritz på Franska atlantkusten över Pyreneerna till Collioure på medelhavskusten.

Sammanfattningsvis en helt fantastisk resa! 

Problemet -ur fotosynpunkt -  var att jag hela tiden såg fantastiska  motiv att plåta men det var hela tiden en konflikt mellan fotografen och cyklisten i mig. Men det var bara att bestämma sig för att prioritera cyklingen. Jag var ju på cykelresa. Men hursomhelst lyckades jag faktiskt få med mig en Sigma DP2 som jag hade med mig i en av cykeltröjans fickor. Blev rätt många bilder i alla fall. 

Plockar in några bilder här.

Fler finns på http://gallery.me.com/fpersson#100023&bgcolor=black&view=grid

och en liten reseblogg på www.fphoto.se/journal

90% av bilderna tagna med Sigman. Övriga med en Sony Alfa 850

F

Från toppen av klassiska Col du Tourmalet (2115 m).

Dean på väg uppför...bara 18 km kvar till toppen

En vanlig vy under de sex dagar resan varade.

Kaffepaus på cafe i bergen.

ca 14 kg... för båda cyklarna.

2010-10-03 23:23   monica w

Fantastisk upplevese måste det varit och fina bilder och du verkar ha kommit hem i god form.//Monica

Svar från Fredrikpersson 2010-10-04 22:09

Hej Monica, Tack för din kommentar. Det var verkligen en helt fantastisk upplevelse. Så här några veckor efter är jag fortfarande tillbaka i bergen i tanken flera gånger om dagen. Och formen.. ja den var verkligen god när jag kom hem. Både kroppsligt och mentalt.

2010-10-03 23:45   Sabud

Förstår dilemmat att välja mellan hojen och scenerierna. Hur som helst, ett äventyr och fina bilder.
/Stephan

Svar från Fredrikpersson 2010-10-04 22:13

Stephan, Tack för kommentar. Ja, hade jag inte verkligen bestämt mig för att prioritera cyklingen skulle jag ha blivit galen. Det var motiv vart man än vände sig. Speciellt när man är mitt ute i landskapet och har tid och ett öppet sinne att se motiven.

2010-10-04 20:32   Benganbus

Som fd tävlingscyklist och senare semestercyklist, (som cyklat i Italien, Spanien mfl länder) så känner jag "ett sting i hjärtat, och en smärta i ett gammalt sår" ;)
= Nostalgia!
När jag läser din berättelse och ser dina bilder!!

Jag tyckte berg va trevliga! Man tycker saker är trevliga som man har lätt för! ;)
Det längsta jag cyklat under en dag är 33 mil! :)
Hur som helst, dina bilder väcker sköna minnen!!
/B
(Jag hade en M Leica i en pytteliten styrväska där det fungerade)

Svar från Fredrikpersson 2010-10-04 22:26

Hej Bengt, Tack för kommentar. Känns bra att bilder och berättelse berör en fd tävlingscyklist. Jag är enkom motionär men när jag bestämde mig för att göra den här resan så var det faktisk just för att skaffa mig ett bestående minne. Förutom all trevlig cykling med allt vad det innebär av njutande (och lidande) i stunden. Som jag skrev till Monica W så tänker jag på den här resan varje dag med stor glädje och lite längtan tillbaka till bergen (som ju är så roliga att cykla i).

Slår inte 33 mil på en dag. Har cyklat vättern 4 ggr men den är bara 30 (och ganska platt bana) men konstaterade (lite stolt) att jag avverkat 400 mil på cykel sedan 1/4 i år. OK för en medelålders motionär (med snäll och cykeltolerant familj).

Funderade faktiskt på att ta med min M9 och just ha den i en väska på styret. Men när jag fick låna min brors Sigma DP2 som är mindre men har finfin fast optik och stor sensor så fick det bli den.



/F