VISST KOM DEN...

Det är lika dant varje år; jag tror alltid att sommaren skall stanna kvar, för evigt...

Men nu kom den alltså, hösten...i år igen, och lika överraskande som alltid. Den kom, med sin färgprakt och sitt sällsamt vackra ljus. Och sitt vemod.

Så nu är det bara att kapitulera; i går ställde jag undan sandalerna och imorse åkte sockarna på...

Och förresten, har ni tänkt på vilka vackra klingande namn höstmånaderna har; September oktober och november. Nästan poesi...

Hälsningar Lena 

FÄRGGLAD MORGON FÖR FÄRGFATTIGT ALBUM

Tänk så olika man kan tycka...om bilder också.

Jag har ett litet album på min profilsida med endast fem bilder i...bilder som känts lite svårplacerade. Albumet fick namnet "färgfattigt"...och kändes lite tveksamt...tunt och just färgfattigt, så jag hade tänkt radera det...

Men idag när jag loggade in möttes jag av en kommentar om just det albumet; "Ett vackert album där varje bild andas poesi."

Så glad jag blev...och som sagt, så olika man kan tycka.

Och har man fått en sådan här fin kommentar, så måste ju albumet få bli kvar...och kanske få växa till och med...

 "Färgfattigt"

(bilderna är inga nyheter)

svarta blad

väntar på kärleken

the wall 

över spåren

söndag

Så stort tack för den oväntade kommentaren!

Hälsningar Lena

Ett livsglädjeskutt!

Onsdag eftermiddag, klockan är fyra, jag är på väg som så många andra. På väg genom Norrköping.

På väg...Jag kisar i den lågt stående septembersolen...och känner höstens vackra närvaro. Funderar på stort som smått...

Funderar på livet. Funderar på glädje och sorg.  Ler för mig själv när jag ser en tjej som i förbifarten försöker fånga några blad från en trädkrona. Ler för mig själv, för det ser så vackert ut.

Ler för mig själv eftersom jag dessutom har kameran uppe...och lyckas fånga ett av livets ögonblick.

Jag blir ståendes där en stund i solljuset...ser på människorna och  hör stadens larm. Jag fylls av en märklig dubbel känsla; Jag känner min tillhörighet och glädje av att tillhöra staden...samtidigt som jag känner en stor ensamhet...

22/9 -10

Tyvärr ser inte alla trädkronorna... 

Men, jag är i alla fall bara tvungen att testa ett litet skutt under trädkronan...för att se om jag kan nå upp...och jag lyckas! Jag fångar två vackra ännu gröna blad i min hand. (Håller på att tappa kameran på köpet...)

Jag ler för mig själv, det var nog ett livsglädjeskutt i alla fall...

Hälsningar Lena

BLOGGPAUS

Det har varit mycket bloggande för mig de senaste månaderna med utmaning och fototankar som surrat i mitt huvud. Och det surrar fortfarande; Kvantitet kontra kvalitet...yta och innehåll...bildtrötthet, kreativitet...lekfullhet.

Nu tänker jag ta bloggpaus några veckor...och fundera lite till. På mitt fotograferande förstås...men också på bloggens yta och innehåll...

Så jag återkommer så småningom! För jag gillar att blogga på fotosidan...

Med bilden i focus...nästan i varje ögonblick...

Två "mörka" bilder från fotoutställningen"Åter till verkligheten" 11/9

Hälsningar Lena.

INSPIRERAD

Inspirerad av fantastiska svartvita fotografier, ställer jag in sensorn på monokrom... och vandrar hem från utställningen "Åter till verkligheten" som man nu kan se på Arbetets museum.

Besök rekomenderas!

prinsess-samling 

Norrköpings eget lilla fotoplank...

Hallå... 

...älskar du mig fortfaranade...

Hälsningar Lena.