Fem minuter
Vid Värmekyrkan
Vid kanten av Motala Ström, precis mittemot Värmekyrkan har kommunen placerat ut en gammal grön träbänk. Det är ett bra ställe för en bänk, tycker jag. Det är en öppen och solig plats och därifrån har man utsikt över många av Industrilandskapets fina Norrköpings-gula byggnader. Är det dessutom vindstilla bjuder "Strömmens" yta på magnifika speglingar.
Bakom den bortre vattenkanten hör man vattenfallets evigt forsande vatten. Ibland ganska stilla, ibland mäktigt brusande. Och på andra sidan av "Strömmen" ligger trappan ned till den gamla rostiga vattentuben, en uppskattad och speciell plats om man nu hittar dit. En spännande plats att kolla in och att fotografera vid. Dessutom har man ju första parkett till det häftiga vattenfallet därifrån.
Men, åter till den gröna träbänken. Den är perfekt att slå sig ned på, korta såväl som långa stunder. Man kan sitta och gotta sig i solen, lyssna på vattenbruset och bara vara. Och så kan man höja kameran då och då, förstås...
.
Bilder ifrån lördagen och söndagen, 17 och 18 maj
Alldeles till höger här om tanten står den gröna bänken...
.
...och såhär ser det ut mittemot. Värmekyrkan i bakgrunden. Och en och annan turist.
..
Jag gillar alla linjer som Värmekyrkan bjuder på, men det är inte alltid lätt att få styr på dem...
..
Här har några turister letat sig ned vid vattentuben. Från den gröna bänken ser man bara små huvuden som guppar omkring... :)
.
Dubbel aktivitet. Och turistsäsongen har visst redan börjat...
..
Jag har länge trott att jag har fotat färdigt i Industrilandskapet, men den här helgen fick jag lust att passa på att ta några bilder där i alla fall, när jag ändå var hemma i Norrköping. Jag kände att det var länge sedan jag upplevde en tidig morgon i mina kvarter, med kameran. Kanske var det Dieters fina blogginlägg för några dagar sedan som inspirerade...-jag tror det. Så tack Dieter! :) Jag fick två ljuvliga morgonpromenader...en tidig igår, och en vid nio-tiden idag. Inte så långa svängar, men härliga...
..
Avslutar med en riktigt tidig morgonbild från "andra sidan"...- på vattentuben.
..
Under orolig himmel...
...stod jag för ett par veckor sedan och blickade ut över en bit Stockholm. Vinden slet och rev i mig och risken för regn var överhängande. Men det var ändå mäktigt att stå där uppe på Barnhusbron och betrakta byggnader och vägnät. Och små människor. Och de fina randiga järnvägsspåren där jag brukar fara fram, nästan varje helg. Fredagar mot Stockholms central. Söndagar från Stockholms central....
Det slog mig ännu en gång hur fantastiskt mycket samarbete en stad utgör. Från idé till planering till utförande. Från minsta lilla detalj till helhet.
Och visst är det anmärkningsvärt hur vi människor lyckas med att bo, umgås, föröka oss, förflytta oss, arbeta, och mer därtill på relativt liten yta, dag ut och dag in....
...
Utsikt från Barnhusbron april 2014
...
...
Ja...och så har man betat av ett klassiskt fotoställe...fast bilderna blev jag inte riktigt nöjd med. Vet inte om det berodde på mig eller på vädrets makter. Det var jättesvårt att hålla kameran stadig för hand i blåsten och dessutom kändes det som himlen liksom snodde åt sig en massa ljus.
Bra att ha något att skylla på.... :)
En endaste veckas ledighet...
...drömmer jag om just nu. En endaste liten vecka, bortrest någonstans. Det behöver inte vara långt hemifrån, och det behöver inte vara exotiskt. Men det skall bara vara jag, kameran och en laptop. Och dagar med endast lösa konturer. Se, uppleva och fotografera! Och på kvällarna vill jag sitta bekvämt i en skön fåtölj och summera intryck, titta på mina bilder och redigera. Och kanske skriva ett och annat blogginlägg förstås...
Jag skulle kunna tänka mig att fota våren längs Göta kanal, och återse Motala. Bo på det lilla vandrarhemmet precis mittemot Gamla Motala Verkstad. Njuta av stilla morgnar och fotografera kvälls-speglingar.
Jag skulle nog också kunna tänka mig att vända hem till min barndomsstad Söderköping. Gå i gamla fotspår, minnas och fotografera platser från min uppväxt.
Jag skulle kunna tänka mig en vecka i Stockholm förstås. Min lista är lång över det jag vill uppleva där. Till exempel besöka Slussen medan tid är. Gärna en tidig morgon. Och jag skulle vilja kolla in Claes broar. Både ovanifrån och under. Eller varför inte åka T-bana kors och tvärs och bara fota folk? Känna lite på storstadspulsen med vetskapen av att det här gäller ju inte mig, - jag har ju ledigt!
Och jag skulle nog kunna tänka mig att åka ut till Kista, bo en natt i Victoria Tower och fota både inuti och ut...och utanför. Fånga linjer och vassa hörn och snygga silverreflexer....
Och så vill jag förstås återvända till Skogskyrkogården igen för att kunna fortsätta mitt året runt-dokumenterande. Våren har jag inte riktigt lyckats fånga på plats, och inte har jag fått uppleva någon röd kvällshimmel bakom Almhöjden. Vilket jag verkligen skulle vilja!
Suck...en endaste liten veckas ledighet var det.
...
Skogskyrkogården 26/4 2014
...
(Och jag kommer att få en vecka. Men det dröjer ända tills mitten eller slutet av juli....- det är ju evigheter dit!!! :)
Foto Thomas Engström
...
Nu vet jag!
Nu vet jag det jag nästan anade redan innan jag startade mitt "en bild om dagen"-projekt. Jag måste fotografera av lust! Inte av självpåtaget tvång. Dessutom vill jag publicera bilder som jag själv gillar och på något sätt kan stå för. Och sådana bilder kan inte jag få till varje dag.
Men jag ville prova. Jag ville testa vad beslutet att få till en bild varje dag skulle göra med bildskapandet. Jag hade ju teorier om att tvånget och varje-dags-fotandet skulle kunna föra med sig annorlunda bilder. Annorlunda för mig.
...
3 januari; Colorful
jag försökte mig på gatufoto i färg
...
15 januari; Waiting
och det blev kvällsfoto efter jobbet.
...
18 januari; Saturday shopping
och ut i alla väder-foto. Minns ni snön? :)
...
31 januari; Lady in red
och när vintervädret inte alls kändes roligt; fönsterfotografering
...
Jag lyckades publicera bilder alla 31 dagar i januari. Jag var väl lite taggad av den nya uppgiften. Men sedan gick det sämre. Februari, mars och april fick lite bilder då och då. Och nu har jag lagt ned projektet.
Och jag mår väldigt bra av det!
Blev mina bilder annorlunda då, på denna korta tid? :) Inte så värst. Det blev bara sämre bilder. Emergency-bilder, med några få undantag. Om jag vann något så var det att jag lärde mig mer om kvälls-mörker-fotografering. Annars är det nog så att jag vet väldigt väl vid det här laget, vad jag gillar att fotografera. Och har svårt att tvinga mig till annat. Och mina bilder landar väldigt ofta i en viss stil, med högt formvärde antingen jag höjer kameran mot folk och fä, byggnader, landskap eller små ting...
Och just ja...jag vann nog självkännedom också!