Roskilde-bloggen # 2846: Markering af 9. april 1940 i Danmark.

Nikon D700 0ch 50 MM 1.1.4 - f/5,6 - 1/125 sek. ISO 450.

"Bag nedrullede gardiner og persienner.

PS: Edit: 10.4.2024 kl. 10.23:

Hej igen.
Titeln syftar på det datum då Danmark ockuperades av tyskarna!
Bilden var ett försök att illustrera mörkret som Danmark plötsligt befann sig i.
Det var bara mitt sätt att markera det datumet. Precis som vi också fortfarande markerar befrielsedagen den 4 maj genom att sätta ljus i fönsterbrädorna:
Ursäkta denna brist på förklaring i min text. I Danmark skulle det inte råda någon tvekan om vilket datum den 9 april var.

På återseende !

Bilddagbok # 2550 / Sommeren 1943 .....

ROSKILDE, DEN 23. SEPTEMBER 2022.

..... föddes jag.

Här är ett av mina loppfynd på Hestetorvet i Roskilde - den lilla boken inte kameran.

Några av bilderna hade jag sett tidigare – i olika sammanhang. Jag hade dock aldrig hört talas om luftvärnsbatterierna i Malmö. Vi flyttade också från Köpenhamn ända ner till Nakskov på Lolland när jag var 9 månader.

Den sommaren ökade motståndet från den danska befolkningen. "Folkets strejk" startade i Odense, fortsatte till Esbjerg och slutligen "Augustiupproret 1943" till Köpenhamn.

Sabotagehandlingarna blev också vanligare och våldsammare.

Danmark den 29. august 1943.

På grund av de många sabotagehandlingarna - särskilt mot järnvägstrafiken mot Tyskland - krävde tyskarna att de danska myndigheterna skulle införa dödsstraff för sabotage mot tyska intressen i Danmark. Den nybildade danska regeringen vägrade och de "gik af"/ lämnade. Tyskarna tog över och införde dödsstraffen m.m.

Boken omfattar alla 5 år av ockupationen. Jag har bara valt lite från sommaren då danskarna reste sig i massor. Redigeringen av boken slutfördes i september 1945.

Man kan sluta här om man vill.

======================================================================

I mitt exemplar (omtryckt 1955) på 10:e befrielseåret är några sidor borttagna, men samtidigt har även ytterligare material tillkommit, Förordet i detta är skrivet av fru Gudrun Fiil från Hvidsten Kro. Hon var gift med gästgivaren Marius Fiil, som gick med i motståndet tillsammans med de flesta av hans familj, vänner och grannar. De tog emot, lagrade och transporterade de vapen och ammunition som engelsmännen släppte från luften i containrar utrustade med fallskärmar. Gruppen deltog inte i egentliga sabotagehandlingar. Många motståndsmän försågs med en kaliumcyanidampull, som de var tvungna att använda om de fångades av Gestapo, för att de inte skulle avslöja andra motståndsmän eller planer osv. En av motståndsmännen som gruppen hade kontakt med tog inte ampullen och torterades til att avslöja "Hvidsten Gruppen".

Hela gruppen på 14 greps den 11 mars 1944 och fördes till Vestre Fængsel. Den 26 juni 1944 dömdes 8 av dem till döden och de avrättades i Ryvangen den 29 juni 1944 – inklusive Marius Fiil. De övriga fick varierande fängelsestraff från livstid till 4 år och Gudrun och Marius 17-åriga dotter dömdes till 2 års ungdomsfängelse. 2 i gruppen lyckades fly till Sverige.

I Ryvangen hittades "ligene" av de åtta avrättade medlemmarna i Hvidsten Gruppen och sommaren 1945 fördes deras "jordiske rester" hem till Hvidsten och begravdes 100 meter norr om Hvidsten Kro, där det finns en minneslund och en minnessten restes. .

Källor: Wikipedia. Min egen läsning av denna bok och andra böcker, samt genom att se olika dokumentärfilm och inte minst den danska långfilmen "Hvidsten Gruppen" från 2012. En ny långfilm "Hvidsten Gruppen 2" har gjorts i år, som handlar om de efterblivna kvinnorna och de "rædsler" de mötte i de tyska fängelserna. Jag har inte sett den än.

=======================================================================

PS: Kameran är en jag ärvt, men det är samma modell som min mamma tog väldigt få fotografier med i min barndom.

EM-bloggen # 2374 / Ryssarna kommer.

Roskilde, den 28. januar 2022.

Det var en fras som hördes under det kalla kriget. Antingen som det står här eller med ett när för – när ryssarna kommer! För då borde danskarna vara redo, det var många som naivt trodde att vi kunde göra något åt. 

Danmark befriades från tysk ockupation av engelsmännen den 4-5. maj 1945, men Bornholm befriades slutligen först den 5 april 1946. Den tyske befälhavaren vägrade kapitulera till ryssarna, som hade erövrat den pommerska kusten ända till Rügen. Bornholm låg bakom denna front och ryssarna var därför mycket intresserade av denna strategiskt belägna ö. Den tyske befälhavaren hade fått order om att kapitulera endast till de västallierade. Detta ledde till allvarliga ryska bombningar av Rønne och Nexø och tyskarna kapitulerade. Från 7 april 1945 till 5 april 1946 fanns det 7-8 000 ryska soldater på Bornholm, som sådan ockuperades ön av ryssar. Ryssarna lämnade Bornholm och krävde i gengäld att främmande makters militär aldrig måtte stanna på ön.

Efter att Sovjetunionen lämnade ön 1946 fanns det fortfarande stora farhågor för att landet skulle invadera ön igen under det kalla kriget. Det strategiska läget mitt i Östersjön, nära både DDR och Polen, gjorde det viktigt i Natosammanhang. Samtidigt var det nyttigt för underrättelsetjänsten som hade radarsystem utanför Dueodde och i Almindingen.

Jag tror att vi som kan minnas eller har fått höra om Bornholms öde och hur nära det var att Bornholm hade blivit en del av Ryssland, kan relatera till nuläget - att Ukraina och de baltiska länderna känner sig otrygga. Jag vet inte hur rädda vi måste vara för våra revir Gotland och Bornholm, men vi måste då visa upp oss och markera att vi tar hoten på allvar. Och att vi visar de andra länderna vårt stöd.

EDIT- 29/01-22: Jag vet inte om denna länk går att öppnas och kan ses i Sverige. När jag bifogar den är den mest refererad till ev. mer historieintresserad.

https://www.youtube.com/watch?v=CriUxJi0H4Y

På gensyn.