Roskilde-bloggen # 3004: De Hvide Busser - fortsat.
Det är nödvändigt att berätta lite om Danmarks situation här i sommaren 1943 – innan jag fortsätter med berättelsen om "De Hvide Busser".
Roskilde-bloggen # 3003: Folke Bernadotte och "De hvide Busser". - Fotosidan
Fram till dess hade den danska regeringen och kungen lett det så kallade "samarbetsavtalet". Detta innebar att Danmark alltid hade en egen regering, polis och rättsväsende.
Den danska regeringen och kungen upphörde att fungera den 29 augusti 1943, då omfattande sabotageverksamhet och oroligheter i flera storstäder med protester och strejker riktade mot den tyska ockupationsmakten möttes av ett tyskt krav på dansk intervention.
Hitler krävde bland annat att dödsstraff skulle införas för sabotagehandlingar.
Den danska regeringen kunde inte uppfylla dessa krav, varefter den upphörde att fungera den 29 augusti. 1943.
Jag har inte översatt texterna under bilderna. Det får man göra själv, men många av er kan säkert läsa lite danska :-)
*
*
I Padborg blev de sista bussarna vitmålade och det stod "Dansk Røde Kors" på dem. Det fanns inte tillräckligt med vit färg för de sist ankommande bussarna.
De blev vitkalkade, men det var inte speciellt hållbart när det regnade.
*
Det var dessa 120 danska bussar som transporterade de 4 000 norska och danska koncentrationslägerfångarna hem till Padborg från den 19. til 22. april 1944. Härifrån togs de vidare med tåg till Köpenhamn och seglades över till det neutrala Sverige.
Klipp från Nationalmuseums hemsida:
Den svenska expeditionen bestod av 78 vitmålade toppmoderna bensindrivna fordon, inklusive naturligtvis bussar. Men insamlingen av de många fångarna gick långsammare än väntat. I början av april, ca. hälften av den svenska kåren återvände till Sverige – helt enkelt för att volontärernas kontrakt löpte ut. Därför flyttade danskarna in med utrustning och frivilliga, som ställdes till Bernadottes förfogande.
Ett stort antal danska fordon – både offentligt och privatägda bussar, ambulanser, lastbilar, personbilar och motorcyklar körde till Padborg-Kruså-området vid den dansk-tyska gränsen. Här fick de ett lager vit färg innan de körde till Friedrichsruh.
Man kom överens om en arbetsfördelning: de moderna bensindrivna svenska fordonen trafikerade huvudsakligen mellan de olika lägren och Neuengamme, medan danskarna, som endast hade gasdrivna fordon till sitt förfogande, skötte transporten norrut till Danmark samt all mat och sjukvård för de evakuerade fångarna.
Folke Bernadotte har blivit själva symbolen för evakueringen med De Hvide Busser. Särskilt utomlands har aktionen blivit känd som "Bernadotteaktionen". Men om man ser till ursprunget till hela Bernadotteaktionen är det en lång och komplex process där både norska och danska initiativ spelat en avgörande roll.
Redan i början av 1943 arbetade den danske konteramiralen Carl Hammerich för att etablera ett så kallat 'Jyllands-Korps', bestående huvudsakligen av danska fiskexportfordon, som kunde föra hem fångar vid en tysk kollaps. Och det var norska fångar i detta tidiga skede som Hammerich, som var gift med en norrman och starkt engagerad i det danska biståndet till Norge, hade i tankarna.
I mitt lilla häfte berättas att man inte ville berätta hela ovanstående historia då av respekt för Folke Bernadottes diplomatiska arbete med direkta förhandlingar (3 möten) med Reichsföhrer Heinrich Himmler om att de nordiska fångarna måste samlas i Neungamme och sedan transporteras. vidare till det neutrala Sverige.
Med venlig hilsen fra Erik.
Som historiker har det alltid förvånat mig att folk i gemen vet så lite om detta här i Sverige. Kanske det är samma sak i Danmark?
Tyvärr är jag inte riktigt i balans för att vidare kommentera saken. Anledningen är ett blogginlägg här bredvid... :-(
Nej, vi vet nog mer om den tiden genom våra fäder och vi fick lära oss om andra världskriget i skolan när jag gick i skolan. Jag föddes den sommaren 1943.
Jag förstår din situation, men du ska vara välkommen med ytterligare kommentarer när du hittat balansen igen :-)
Det var nog en lite våldsam och tråkig reaktion - och min mycket vänliga kommentar och information om den danske fotografen Jacob Riis har också raderats :-( Men det får jag leva med.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Historiskt sett är det extra viktigt att man som här får höra från några av dem som varit där. I det här häftet får vi också lite ny information, som belyser historien om "De hvide Busser" på ett nytt sätt. Många av dem har förträngt det värsta av sina upplevelser och har inte ens berättat om det för sina egna familjer.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Många vänliga hälsningar, Bjarne
Det var trots allt i respekt för Folke Bernadottes stora och viktiga diplomatiska arbete och arrangemang för de första svenska bussarna som de danska insatserna först berättas i detta föreningshäfte (från 1995)!
Med många vänliga hälsningar från Erik.
PS: För flera år sedan deltog jag i ett av "Bushistorisk Selskabs" evenemang, där de ställde ut några av sina veteranbussar. Vi var några från DVK som fick köra in på deras utställningsområde (jag med min Amazon).