Varför tar du så många självporträtt?
Den frågan har jag fått ett otal gånger de senaste åren och den är inte helt lätt att besvara. Så här kanske det är. Konstnärer av olika slag har ända sen renässansens dagar använt sig av självporträttet för att försöka besvara en av livets stora frågor, Vem är jag? En spegelbild eller ett modernt passfoto kan berätta för en person hur han eller hon ser ut. Men den yttre bilden speglar sällan hela människan. När en konstnär gör ett självporträtt måste han noga tänka på vad han vill visa av sin personlighet, sin karaktär, sitt humör och sitt utseende. För att sedan bestämma vad som bäst kan företräda honom, just vid skapartillfället. Sen måste han också bestämma sig för vilket uttryck och vilken kroppshållning han vill visa och inte minst bestämma form och ljus.
Det är också en helt märklig och unik psykologisk grej som sker när man tittar in i sina egna ögon och sitt eget ansikte när man skapar sitt eget porträtt. Lite högtidligt kan man nog säga att ens eget ansikte plötsligt blir en spegel av ens inre. Och ibland händer konstiga saker i en medans man håller på. Ofta en vällustkänsla faktiskt. Sen om bilderna man gör är sanna eller inte...
/Bernt
Själv har jag nästan aldrig gillat bilder på mig själv,
undrar vad det säger ur psykologiskt perspektiv. ;)
-affe
Men frågan är fel att ställa till dig tycker jag i alla fall. Du gör dig bra på bild.
Keep up the good work.
/Lena
/Torbjörn
Bra tänkt!
Forsätt med dina porträtt!
Och jag fortsätter med mina! :)
/B
Mycket bra bild den sista, är det den nya nexen?
/Kjell