Snart 400 000 visningar och om hundra år är allting glömt...
Snart kommer min blogg upp i 400 000 visningar sen starten i slutet på januari 2008. Om man jämför med ”proffsbloggare” så är det naturligtvis ingen märkvärdig siffra. Som att pissa i havet kanske någon skulle uttrycka det. Men för mig har blogg betytt en hel del, många nya trevliga kontakter med likasinnade både i cyberrymden och ”in real life”.
Repris på mitt första blogginlägg från 2008, nerskuret och redigerat.
Om hundra år är allting glömt…
Ibland funderar man över hur det har gått för människor man stött på i sitt liv. Häromdagen när jag försökte få lite ordning i högarna i mitt arbetsrum hittade jag en kartong med lite gamla bilder och annat material från 60-talet. Bland annat nedanstående urklipp plus bild från Expressen.
1968 hade jag tillsammans med min dåvarande flickvän en tecknarstuga och fotoateljé på Luntmakargatan här i Stockholm. Det var ett gammalt hus och vi hade ett rivningskontrakt både på ateljén och den lägenhet på 180 kvm som vi också hade i huset. Jag minns att jag där gjorde några modejobb för Expressen men de flesta fotojobb jag gjorde under den här perioden var för ungdomstidningen Bildjournalen, jag gick också 1968 sista terminen på "Fotoskolan".
Jag googlade nyss på modellen jag arbetade med i det här Expressenjobbet för
att se hur det gått för henne och hennes planer om att bli modedesigner som det
står om i texten.
Någon modedesigner blev hon inte men däremot en mycket framgångsrik
textildesigner och hon är numera studierektorn på HV Skolan i Stockholm
(Handarbetets Vänner).
Hon var också modell för den poster jag gjorde det året (1968) för den av
vänstern hårt kritiserade tonårsmässan ”Teen Age Fair”.
Och jag
blev inte någon modefotograf heller...
Annars då..
För ett tag sedan skrev jag om min farmor Brita Albertina Lek från Arbrå och berättade då att jag hade ytterst få uppgifter om henne och hennes släkt. Dagen efter mitt inlägg fick jag ett samtal från ”släktforskaren” Micke Borg som öppnade samtalet med: -Vad vill du veta om Brita Albertina!
En vecka senare hade jag besök av Micke och med sig då hade han en tidig julklapp till mig som nu har hjälpt mig att gräva i min släkt på min fars sida. Just nu är jag nere på 1750-talet och där med en anfader från Norge så där blir det nog svårt att komma längre.
Farmor Brita Albertina född 1885 (till höger) med en av sina systrar. Brita Albertina gifte sig 1915 med Karl Albert Karlsson och de hade sex barn tillsammans. Här finns det lite olika uppgifter om barnen, tydligen hade Karl Albert varit gift tidigare och hade med sig tre barn från det äktenskapet. Trots att jag fått reda på vem hans tidigare hustru var så finns varken hon eller hennes barn att hitta i de register jag gått igenom, så antagligen har min farmor Brita Albertina adopterat Karl Alberts tidigare barn. Det kanske klarnar längre fram.
Det är naturligtvis svårt att ragga upp bilder när man vandrar så här långt bak i tiden men en har jag hittat på en avlägsen släktings hemsida och den är på min farmors farfar och farmor. Per Olovsson Lek (1822-1901) och Margta Olsdotter (1824-1910). Margta dog i Iowa i USA dit hon troligen flyttade efter sin makes död eftersom hennes yngsta dotter Anna redan bodde där.
Grävandet fortsätter…
/Bernt
Grattis till ditt 400K-Jubileum!
Inga problem att släktforska i Norge heller.
Min mor är från Norge och de har bra ordning over there i oljelandet för möjligheten att släktforska, så prova även på din anfader i Norge.
Lycka till!
Hälsningar Ronny Persson Helsingborg
Teflon, det är dagens levnadsmotto!
Hey, in med nåt nytt skriker ungdomen!
Jag undrar om det är lönt att ens skriva, orkar folk läsa mer än tre rader text!?
P.s.
Härlig familjekuriosa det här!
Extra plus för bildmaterialet!
D.s.
Hälsningar Niklas Axelsson Helsingborg
http://digitalarkivet.uib.no
Jag misstänker att besökarna har ökat med åren och därför gissar jag 1miljon innan 2011 är slut.
Intressant det där med släktforskning, mina föräldrar har grävt en del och det är alltid spännande att höra lite om ens anfäder. Än mer spännande att ha foton från 1800-talet på sina släktingar.
Det borde bli lättare för våra barnbarnsbarn att gräva information om oss dock, eller hur?
Hälsningar från ett kallt o puget Skåne
Men jag spekulerar.