Om jag hade pengar, jabba dabba diba diba diba diba diba dej.

I helgen tog jag bussen på gatan ner till city och Norrmalmstorg för att titta på lite fotokonst. The Photogallery hade där hyrt in sig i fyra dagar hos ett stort bilföretag för att visa som dom själv säger ”grym” fotokonst. The Photgallery är ett ”pop-up” galleri som dykt upp på lite olika platser där det finns köpare med tjocka plånböcker.

Hur var utställningen då? Några bilder där som jag skulle köpa och ha på min vägg hemma om jag hade pengar? Några enstaka godbitar fanns det såklart men verkade för mig vara skåpmat och bottenskrap av press och release bilder. Nu är det inget fel på press och release bilder men att kalla det för fotokonst..? De flesta bilderna var för mig alltså ganska ointressanta bilder av olika slag av olika kändisar inom mode, film och musikbranschen. För min del en kraftig besvikelse alltså och många av bilderna hade jag redan glömt när jag steg ut på gatan.

.

Senare på dagen på hemväg längs Drottninggatan till Vasastan igen kom jag att tänka på fotoskribenten Kurt Bergengrens välkända ord: ” Det som avgör om en bild håller kvar blicken och fastnar i minnet är och förblir: väsentligt innehåll har fått en skärpt form. Om en bild med enbart artistisk presentation är dålig så beror det kanske på formen är intressantare än motivet, men inte tillräckligt intressant för att räcka som motiv. Till svagheten hos en dokumentärbild hör kanske att formen är slapp, men kanske också för väloljad. Med slagkraftig komposition eller spirituell knorr tror en del fotografer att de kan dölja att deras kunskap är ringa eller känslan fattas”. Från en intervju 1985 i boken Fotografera är nödvändigt.

.

I slutändan...

Troligtvis så kommer jag inte att fotografera med film något mer så jag lurar därför på att göra mig av med mina Leica bitar. Som ni ser är det en M6 med en Summicron 50:a, och ni som har följt min blogg vet vem som har ägt den tidigare. Sen en Super Angulon 21 mm plus en Summicron 35:a. Super Angulonen har en liten skada på filtergängan och det är också en liten skada på sökarens frontlins. Annars fungerar allt.

Ut och slut!

/Bernt

2014-05-12 16:38   Benganbus

Det finns inga grindvakter numera, som typ när när Lagercrantz sågande Bergmans film Sommarnattens leende! :) Men som sagt, alla e fotografer, å då e alla gallerister också såklart,
mao man e va man vill liksom! Det finns inga gränser numera!
Allt e gränslöst liksom! ;)
/Bengan

Ps. Hade jag inte redan haft en M6:a så hade jag köpt rubbet, då jag vet vem den tidigare ägaren va!
Nu menar jag inte att det e nå't fel på den nuvarande ägaren, inte alls! :)

Ps. 2 Det här: "Med slagkraftig komposition eller spirituell knorr tror en del fotografer att de kan dölja att deras kunskap är ringa eller känslan fattas”.
Undrar om det hade gått att skriva så idag...?
DO kanske hade fått in anmälningar!?

Besvara

Benganbus 2014-05-12 19:30

Bernt!
Kolla för säkerhets skull så du inte har nå'n proviens för förra ägaren!
Eller om förra ägaren själv vet om kameranumret, eller har kvitto kvar typ.
Då kan du få ut mer för kameran! LP?
/B

Svara

Fredrikpersson 2014-05-12 20:26

Det finns en poäng i det du säger men jag tycker att du skönmålar hur det var förr. Det väldigt mycket som talar för att grindvakten Lagercrantz hade fel om Bergmans film, åtminstone om man ser hur filmen allmänt betraktas idag. Är det så bra att ha starka grindvakter för konsten, egentligen?

Konstnärer och gallerister har väl alltid varit mer eller mindre självutnämnda? Och inte är det väl så väldigt lätt att idag etablera sig som fotograf eller gallerist som att bara "vara vad man vill"?

Hälsningar

F

Svara

2014-05-12 18:12   froderberg

Helt rätt. Prylar som inte används ska säljas. Både 35/2 och 50/2 är väldigt eftertraktade. M6 inbringar också en del.

Besvara