Kortrapport #20 från Brödåkra maj/juni 2010
Samåkningen till Mark Knopfler konserten blev så att vi plockade upp Liza hemma hos henne i Tågarp och for därifrån direkt till Sofiero. Håkan som också skulle med på konserten tog sig dit på egen hand.
Vädret var inte så kul och vi möttes av flera skurar på vägen mot Sofiero och precis när vi kom fram till parkeringen kom det en riktig störtskur. Håkan slöt upp och vi satt alla i Christers bil och förfestade en stund medans regnskuren drog förbi.
Sen var det bara för oss att ställa in oss i kön till entrén, och den var lång.
Christer, Somjit och Håkan handlade varsin T-shirt av den här killen.
När vi tagit oss förbi vakterna och biljettkontrollen möttes vi strax innanför entrén av den här fantastiska Rhododendronbusken.
Många hade med sig picknickkorgar och festade på trots regnskurarna. Publiken var mycket blandad med dragning åt det äldre hållet.
Håkan träffade också på några av sina gamla vänner.
Liza hade som många andra med sig sitt regnskynke.
Blomsterdalen stog i full blom. Den delen Sofieroparken var avstängd för den stora konsertpubliken.
På det här avståndet till scenen stod vi. Men trycket i ljudet
var helt ok. Konserten då? Mark Knopfler har väl aldrig varit någon trallgök
direkt utan verkar mera efter pricipen ”stand up and deliver”. Vilket han
numera gör sittande på en stol på grund av en klämd nerv i ryggen. Knopfler och
hans skickliga sjumanna band drog totalt 16 låtar under de två timmar konserten
pågick.
Lite panik var det sedan när vi skulle köra ut från parkeringen efter konserten där flera bilar kört fast och behövde hjälp för att komma loss. Christer lotsade ut oss fint utan att fastna i leran.
Vad jag läst i pressen så tyckte flera kritiker att konserten var ganska rutinmässig utförd, och det kan jag nog ställa upp på vad det själva scenuppträdandet som var ganska torftigt. Men som någon uttryckte sig: ”Knopfler må se död ut på scenen, men det är musik som håller.”
Det var allt denna dag från "soliga" Brödåkra!
/Bernt
Fint skrivet och levande fotat Bernt!
/B
På onsdag bär det av hemmåt igen. Sen i början på juli drar jag upp till vår fjällstuga en månad tillsammans med min livspartner.
De e fint me semester!
Knopfler och Dire Straits står ju i mina öron för ett skönt gung. Så att det inte blev så trallvänligt kan man väl leva med. Läge för lite Spotify tror jag....
//Peter