Jag blev aldrig någon reklam och modefotograf men det var Bert Stern.

Normal 0 false false false MicrosoftInternetExplorer4

När jag slutade på Fotoskolan 1968 var jag inriktad på att bli reklam och modefotograf, reportagefoto var liksom inte min grej då och jag hade också redan tillsammans med tecknare skaffat mig en foto/reklamstudio på Luntmakargatan 73 här i Stockholm.

Fotografering med B-ljus i studion februari 1968, ett halvår senare köpte jag ett Balcar blixtaggregat med två Pro-lampor. Bilderna från en kontaktkarta.

Tidstypisk design och typografi hade vi på vår logotyp för ”Luntis 73” också.

Vårt sammarbete varade bara i två år. Nu blev jag aldrig någon framstående studiofotograf utan i stället började jag efter några år arbeta mest som Grafisk Formgivare och Illustratör.

Och det har ju gott bra det också i fyrtio år...

Bert Stern

En av mina stora förebilder inom reklam och modefotografi på det sena 60-talet var den amerikanske fotografen Bert Stern som var ”superhet” då och hade vad vi idag skulle kalla ”rockstjärnestatus”

Bert Stern är en av de legendariska fotograferna inom samtida reklam och modefotografi.

I slutet av 1960-talet drev han en studio, inte helt olik Andy ”Warhol's Factory”, studion hade över 40 anställda och dom skapade där otaliga prisvinnande annonser, redaktionellt material och annonsbilder för olika magasin, filmer, och porträtt. Hans namn är starkt förknippat med den gyllene tidsåldern för reklam, och många av hans bilder är idag klassiker.

Här några bildexempel ur ett häfte om Bert Stern från min bokhylla.

Normal 0 false false false MicrosoftInternetExplorer4

Pyramidbilden för Smirnoff vodka är en av Bert Sterns mest berömda bilder. Man kan undra över hur mycket beställare fick betala för den. Stern var i Egypten i fjorton dagar för Smirnoff uppdraget och tog över 60 rullar film med sin nyinskaffade Hasselbladare. Bland annat upptäckte han att det inte fanns några gula citroner i Egypten så då beställde han citroner från Italien, som fick flygas in.

Han fick idén till bilden när han satt på en bar och tittade genom ett glas fyllt med vatten och upptäckte att glaset fungerade som en lins som projicerade en upp och nervänd bild.

När han sedan förklarde sin idé med pyramiden för beställaren och sen sa att han måste åka till Egypten för att ta bilden sa dom:

-Varför bygger du inte bara upp en pyramid i studion? Och då svarade han att han inte kunde, dessutom kommer folk att komma ihåg annonsen/bilden lång tid framöver när dom får höra att jag åkte ända till Egypten för att ta den. Skulle dom däremot få reda på att jag fejkat bilden i studion så kommer den att vara bortglömd när nästa nummret av magasinet kommer ut. Och han fick rätt där. Blyg var han inte direkt.   

Photo © Bert Stern.

Hans mest kända verk idag är utan tvekan ”The Last Sitting”, en samling på över 2500 bilder tagna av Marilyn Monroe för modemagasinet Vogue under tre dagar, sex veckor före hennes död. Stern publicerade senare (1992) en bok med titeln”Marilyn Monroe: The Last Sitting” (1992). Där berättar han hur förtrollad han blev av henne i början och att fotograferingen nästan utvecklades till ett intimt möte. Det var först efter den andra dagens fotografering han då förstod att Marilyn Monroe var djupt deprimerad vilket senare troligen bidrog till hennes (påstådda) sjävmord.

När dom gick igenom bilderna efter fotograferingen kryssade Marilyn Monroe alla bilder som hon refuserade med en spritpenna. I dag är dom bilderna mer eftertraktade än dom som hon godkände.

Bonusbilder

Några bilder till från konstutställningen på Kistamässan.

Många av de utställande konstnärerna sålde kort på sina verk. Av Birgitta Mångsen köpte jag några stycken för kommande julkortsutskick.

När det gäller keramiken på mässan så gillade jag Ylva Storms verk starkt. Hon driver också egen keramikverkstad där hon bränner sina verk i vedeldade ungnar där spåren av elden ger hennes keramik ett mycket speciellt slutresultat.

Åsså lite gnäll på slutet...

Normal 0 false false false MicrosoftInternetExplorer4

Privata bibliotek. Snart kommer en våg av privatiseringar av bibliotek att genomföras och som vanligt är motiveringen att det är bra men konkurens för att få bättre bibliotek och bättre service för kunderna? (låntagarna).

En kommunalgubbe sa så här på frågan om man skall göra vinst på att driva bibliotek:

- Det är ingen större skillnad på att göra vinst på bibliotek än att företag gör vinst på att asfaltera vägar åt komunen.

Du sköna nya värld...

Det var allt! (Några av bilderna är klickbara).

/Bernt

2009-09-16 09:17   MichaelAlster

Det bästa med privatisering av bibliotek är att dem kan bestämma vad som ska lånas ut och inte:) Man klagar på statligt ägande för att staten kan bestämma, men staten är ett demokratiskt verktyg och inte fan är någon privatföretag det, förutom de där tio männen som sitter i styrelsen, du vet dem som bryr sig om aktieägarna...

Intressanta bilder av Bernt Stern förresten!

Besvara

2009-09-16 13:42   alf109

Intressant läsning om stern och fördjävligt med dessa privatiseringsfundamentalister :)
-affe

Besvara

2009-09-16 22:46   Benganbus

Vad gäller bla Biblioteken, så är Kommuner och Stat ändå vi på nå't sätt....

Men om det skall läggas ut och drivas med privat/vinst, så blir nog vårt inflytande begränsat, och det blir "populära saker" som presenteras, vad annat tror man...

Besvara

Svar från kreatören 2009-09-16 23:41

Risken är stor tror också jag.
Mera deckare och spionromaner till den manliga delen av "kunderna". "Shooping and fucking" romaner för den kvinnliga delen...

Svara