Intressant att ta del av detta hantverk, och det är väl just detta, att hantverket ofta nedvärderas av de som inte förstår, oavsett litografier eller mörkrumsarbeten ;)

Tycker mig se samma tendenser vg mörkrumskopiering vs digitalprintar. Många förstår inte skillnaden mellan att stå i mörkrummet, göra sina pjattningar efterbelysningar, val av papper, skall jag förbelysa delar eller hela kopian för att få ned kontrasten? Skall jag splittbelysa pappret osv för att efter framkallning ofta bli tvungen att upprepa hela processen med smärre förändringar för att slutligen förhoppningsvis nå fram till kopian som man vill ha den. Och sitta framför datorn och jobba fram liknande bildresultat i photoshop.

-affe

När teknologin går framåt hänger terminologin sällan med.
Lika lite som man kan prata om "grafik" som en enda teknik (det finns ju tex koppargrafik: torrnålsgravyr, akvatintetsning. mezzotint, polytypi...
trägrafik litografi etc) kan man få alla olika tekniker att samsas inom termen "fotografi".
Men ett som är säkert är att de nya utskriftsmöjligheterna har kommit för att stanna
(och för att utvecklas) och då är det ju en kreativ utmaning att utveckla även språket och att komma på nya och förhoppningsvis träffande och beskrivande termer i stället för att sno bland de gamla.
Hoppas någon uppfinningsrik person tar sig an uppgiften och kommer på fina, SVENSKA ord
för olika typer av utskrifter. :o)
Även inom "grafiken" förs en till synes ändlös diskussion om vad som anses "äkta" och vad en "reproduktion"...
:o) Kirsi

Om man tar reda på vad termen "grafik" faktiskt står för, inser man snart att det är alldeles korrekt att benämna bildmaterial som skrivits ut på bläckstråleskrivare för grafik. För det är just vad det är:

"bläckstråleskrivare, eng. ink-jet printer, en anslagsfri skrivare som framställer grafik och skrivtecken genom att droppar eller jetstrålar av elektrostatiskt laddat bläck sprutas mot skrivytan." (Källa NE)

Det är förvisso sant att man med grafik traditionellt menar papper med tryck från en tryckplatta, på vilken konstnären själv utarbetat sin bild. Men en mer generell förståelse är att termen "grafik" fungerar som samlande beteckning på en rad olika reproduktionstekniker för mångfaldigande av (främst) bildmaterial.

"Grafisk teknik eller bara grafik, är en teknik för att förse ett underlag med en befintlig text eller bild."

"Grafik är en teknik för att kunna mångfaldiga en bild på papper så att fler kan ta del av den."

Därför är t ex fotoGRAFIer exempel på grafik, och det gäller oavsett om de är framställda på traditionellt vis med vanligt fotopapper, eller genom nyare metoder som med bläckstråleskrivare.

Åtskilliga av världens mest uppmärksammande fotografer, som t ex Jock Sturges, reproducerar f ö allt sitt fotografiska material med just bläckstråleskrivare.

Som jag tidigare skrev fungerar begreppet "grafik" som en samlingsbeteckning för olika tekniker att reproducera bildmaterial. Det innebär att fokus är på syftet, d v s (mass-) produktion av bildmaterial, inte på vilken teknik som använts för ändamålet.

Och jo, fotografier är ett alldeles adekvat exempel på grafiskt material, nämligen fotografiskt material. Om fotografi även kan inräknas i de konstgrafiska teknikerna kan jag dock inte bedöma för tillfället.

Viktigt att betona är hur som helst att olika typer av bildmaterial som skrivits ut på bläckstråleskrivare alltså definitionsmässigt är grafik.

Marknadsföringen i exemplet är så vitt jag kan bedöma inte alls vilseledande, utan snarare korrekt och saklig. Och det behöver kanske också nämnas att tillämpad teknik naturligtvis inte avgör ett verks konstnärliga värde. Däremot är ju ett mångfaldigat verk inte unikt, men detta gäller ju alla verk som reproduceras.

Det verkar som NE är inkonsekventa med sitt användande av ordet grafik, de som gillar att märka ord kan ju vända sig till NE:s redaktion med sina klagomål ;).

Om man slår upp ordet grafik i den excellenta NE ges följande förklaring: ”grafik (ytterst av grek. graphiko’s ’som har avseende på skrift’, av gra’phô ’skriva’), gemensam benämning på olika metoder av mångfaldigande genom tryckning och där formen eller underlaget framställs genom konstnärligt skapande. I modern tid används begreppet oftast om originalgrafik….”

Under dessa förutsättningar skulle, som jag ser det, en bläckstråleutskrift kunna vara grafik under förutsättning att konstnären skapade skrivaren som en del av sin konstnärliga verksamhet.

Skämt åsido tror jag att de flesta mycket väl begriper vad Bernt menar, detta ordmärkeri blir bara trist i längden tycker jag.

-affe

Vi har t ex kunnat läsa att Kreatören anser att kalla bläckstråleutskrivna bilder för grafik, är falsk marknadsföring. En ganska allvarlig anklagelse.

Och i ett svarsinlägg ger Micke B uppenbarligen sitt stöd för Kreatörens åsikter med: "Upprepar man en lögn tillräckligt många gånger, så tas den för sanning." Slutsatsen som måste dras av detta är, tror jag - den som kallar sina bläckstråleskrifter för grafik ljuger!

Återigen en allvarlig anklagelse, och det är dessutom svårt att inte tolka det som om tekniken som resulterar i en bläckstråleutskrift dessutom nedvärderas av författaren. Vad är annars orsaken till det uppdrivna tonläget?

Nils B verkar vara inne på samma spår: "...använder utskriftstekniken och datorn lite grand "skäms" över sin teknik? Att inte vilja nämna det vid sitt rätta namn utan sno termer som betyder något annat."

Det vill säga, de som benämner sina bläckstråleutskrifter för "grafik" har stulit en term som i själva verket betyder något annat. Och författaren passar också på att spekulera om orsakerna till den förment falska benämningen, nämligen skam.

Varför någon skulle skämmas för att han eller hon använder en teknik som kräver extremt mycket kunnande för att producera ett professionellt resultat, är för mig gåtfullt. Men nära till hands ligger väl att det handlar om ett okunnigt nedvärderande av en grafisk teknik som i själva verket är mycket komplex och verkligen inget att skämmas för.

Och, såvitt jag kan bedöma använder NE heller inte termen "grafik" inkonsekvent. Men, texten som Affe återger från NE ger däremot en ledtråd till att vissa kanske kan uppleva en inkonsekvens: nämligen att grafik i traditionell förståelse (d v s tryck från en tryckplatta, på vilken konstnären själv utarbetat sin bild) numera brukar benämnas för originalgrafik.

Begreppet grafik har alltså vidgats under tidens gång, och numera omfattar det t ex även bilder som skrivits ut på bläckstråleskrivare, och visst bildmaterial som tidigare i historien kallades för "grafik" benämns nu för "originalgrafik". Detta förhållande nämnde jag f ö redan i mitt första inlägg.

Till sist: om man tycker att dylika utläggningar är trista, behöver man ju inte läsa.

Och, visst handlar det om att märka ord från min sida. Men det är ju inte huvudsyftet, vilket de flesta förstår, eller inte.