Höstfärger vid spegelglasgömslet

Nu börjar det bli riktigt fina höstfärger här nere i Blekinge. Jag har varit i full gång med att fotografera vid gömslet för att få lite variation till de mer tråkigt färgade bakgrunderna man får lite senare framåt vintern. Visserligen ser jag fram emot en riktig vinter med snö och is för det har vi inte sett mycket av de senaste åren här nere. Några nya gömslefotoarter har det också blivit den senaste veckan så man får vara nöjd. Nu gäller det bara att passa på så fort man får tid över för snart blåser väl löven ner.

Så här ser det ut nu utanför mitt spegelfönster. Träden i bakgrunden får utgöra bakgrundsfond och spegelbild i fågelbadet i vänstra delen av min utfodringsplats.

Så här kan bakgrunden se ut. Passar fint till porträttbilden på nötskrikan.

Genom att flytta mig själv ett par decimeter fick jag istället den röda lönnen som bakgrund till talgoxen vilket passade bättre!

Och i "dammen" speglas trädens varma färger. Fåglarna kommer och dricker och badar i dammen även när det är kallt.

Häromdagen kom ett par brunsiskor (ras av gråsiska) på besök.

Jag har ännu inte fått så många domherrar till platsen. Här är en hona som brukar komma.

En skogsmus hittade lite gott på fågelbordet.

Koltrastarna brukar föredra äpplen och solrosfrön som de med förkärlek sprätter ned på marken.

Avslutningsvis ännu en bergfink som just är på väg att dricka lite.

Nästa gång det blir rapport från spegelglasgömslet blir det bad- och spegelbilder!

Tony Svensson//Naturfotogrupp Sydost (naturfotosydost.se)

Höstpremiär vid gömslematningen med överraskning!

Så var det dags att pynta vintermatningen och hänga ut lite mat i förhoppning om att få lite roliga fåglar att stanna ett tag till. Maten hängdes ut i onsdags eftermiddag och redan i går morse var jag på plats, ivrig för att se om det redan kommit några fåglar. Inte särskilt många varken i går eller idag! Det blev dock några fina tillfällen att fota några av de vanligaste. Till på köpet fick jag påhälsning av en ringtrast som landade på gräsmattan framför spegelglasgömslet. Tala om tur!

Koltrastarna var som vanligt ganska snabba på att hitta den nyutlagda maten.

De höstfärgade bladen på träden i bakgrunden ger en extra dimension åt bilderna. Hoppas de sitter kvar länge i år!

Några av koltrastarna provade på att bada i den höstpyntade spegeldammen vid matningen.

Även nötväckan var nyfiken men det visade sig att den var en badkruka!

Blåmesarna tog sig också ett bad.

Och talgoxarna släckte törsten efter för mycket jordnötssmör.

Här har rödhaken hittat ett frö som fotografen gömt bakom trädgrenen.

Fröken Svarthätta höll till under matbordet.

Som vanligt var nötskrikorna herrarna på bordet och skrämde bort de små.

Det går åt en del jordnötter för att mätta 3-4 nötskrikemagar!

En ringtrast kom och landade ett par meter från matbordet! Nytt gömslefotokryss i spegelglasgömslet!

Det var allt för denna gången, fortsättning följer!
Tony Svensson//Naturfotogrupp Sydost

Magisk kväll på Udda Änne

Torsdagskvällen bjöd på en naturupplevelse av episka mått. Trots att jag efter att ha hållit i stativet med panoramauppsättningen och kameran med korta zoommen men i sista stund beslutat att inte ta med den (gissa om jag förbannade mig själv efteråt) så blev det några bilder tagna med teleobjektivet. 

Efter att ha suttit i flera timmar och väntat in att den envisa molnskärmen skulle flytta sig och solen visa sig under den så skedde det som vi satt och väntade på! Flera av oss hade redan gett upp hoppet och gått hem men vi fyra som var kvar fick verkligen lön för mödan när solstrålarna började titta fram under molnskärmen. Efter bara en handfull minuter syntes hela solen i väster och i sydost tilltog en regnbåge i styrka precis som vi hade hoppats på. Efter ytterligare 5 minuter var bågen så ljusstark att man blev bländad och hade problem att med handkikaren kika in de fåtal fåglar som sträckte förbi och efter ytterligare en stund sågs även den sekundära spegelvända regnbågen utanför primärbågen.

Med darr på händerna satte vi igång och fotografera och försökte pricka rätt när vadare, måsar och segelbåtar passerade det färgglada ljusfenomenet. Vid ett tillfälle passerade t.o.m. en fin flock svärthannar, tyvärr lite för lågt men kanske kan det bli en bild på de svarta fåglarna med lite photoshoparbete. Jag sparar dock det till en regnig dag.

När vi efter att bågen lyst konstant i trekvart (måste vara rekord!) gick vi sedan sakta tillbaka till parkeringen med den nedgående solens sista strålar lysande med sitt blekröda sken i våra ansikten. Ingen av oss var särskilt deppig över att sträcket inte uppnått onsdagskvällens dignitet. Att det här var en helt magisk kväll var alla överens om.

Här kommer några bilder från den magiska kvällen 2020, dagen efter att vi fick uppleva ca 500 sträckande hägrar och ett otal sträckande rödbenor. Men inte går väl hägrar och rödbenor upp mot en intensiv regnbåge vid Udda Änne!

Det var allt för denna gången. I morgon prövar vi igen!

Tony Svensson//Naturfotogrupp Sydost

Tur med fågel blå

De senaste månaderna har inte varit som planerat med studiecirklar och kurser! Mycket sprack som ett byxarsle i och med coronans framfart. Men det är som vi fågelskådare ibland (när det passar oss) säger: Har man inte tur med ekonomin kan man alltid lita på fåglarna! I år stämde det tack och väl (än så långe i alla fall). Jag har lyckats vara på plats när både den svartvingade gladan och den svarthalsade doppingen samt en skedstork upptäcktes (här behövs inga club300-larm- har förresten inte ens en smartphone)! 

Men idag var det pricken över I:et då jag fick , på bara några handfull meters håll, njuta av en blåhake på flytt mot norr. Fågeln hade dessutom den goda smaken att sitta och skuggsjunga (sjunga lite lågmält) medan den födosökte i gräset. Fågeln är förvisso årlig på våren på Torhamns udde men jag har aldrig tidigare fått tillfälle att ta en massa bilder från olika vinklar på samma  individ. Blåhaken är en fågel som mellan 10-25 maj passerar våra flyttfågellokaler på sin väg norrut mot fjällvärlden. Här kommer några bilder i allt annat elände:

Här sitter fågeln och skuggsjunger med många av blåhakens typiska sångläten.

Man säger att man ska komma i ögonhöjd med fågeln men här befinner jag mig t.o.m under ögonhöjd i och med att jag sitter i ett litet dike. En ganska häftig bildvinkel om jag får säga det själv.

Här är den svarthalsade doppingen (fotad på långt håll) som jag fotograferade dagen efter att jag sett den först. Nytt Blekingekryss!!!

För en flera veckor sedan hade jag förmånen att fotografera Blekinges första svartvingade glada då den under ett par timmar besökte Torhamns udde, dock på väldigt långt håll men man ser ju med all önskvärd tydlighet vad det är.

Det var lite av vårens höjdpunkter. Nu får vi hoppas att coronaeländet lugnar ner sig till hösten så att det går att genomföra lite fler kurser och studiecirklar. Är ni intresserade av fjärils- och fågelfoto är ni välkomna till Blekinge i sommar:  http://www.naturreportage.se/kurser_resor20/fjarils_vadardagar_juli20.htm )

Det var allt för denna gången!
Tony Svensson// naturfotogrupp Sydost 

Surt sträck men fina sippor

Dagens tur var sedan länge planerad med naturfotogruppen till Uttorp som är en fin sträcklokal bara vindarna inte kommer från nordsektorn, Nu lyckades vi för andra gången på ett par veckor pricka in precis när morgonvindarna låg från norr och det var minusgrader på nätterna. Utgången var givetvis given men det blev ändå några  halvt misslyckade försök på flygande fåglar mot månen eller månskenet som speglades i vattnet. 7 havsörnar och några enstaka ejderflockar samt några knipor, skrakar och bläsänder blev resultatet denna morgon som redan när jag steg upp 04.00 var givet på förhand. Efteråt drog vi en runda till Björstorps hage för att kolla in hur långt floran kommit. Gulsipporna blommade men många såg lite hängiga ut efter nattfrosten. De rara gullpudrorna hade ännu inte kommit i blom men om någon vecka är det nog bättre fast på växtligheten i hagen.

En häger passerar månen men de flesta fåglarna flög idag för lågt för att fastna på bild med månen som fond.

Vi såg 7 havsörnar men den som flög i höjd med månskivan upptäcktes för sent. Det gäller att vara beredd och spana av synfältet med kikare hela tiden. En tiondels sekund så kan det vara för sent. Detta ljuset när man har ljus från den uppgående solen samtidigt som månen avtecknar sig klart mot himmeln varar bara ca. 20-30 minuter och det är om inga moln finns på himmeln. Förra årets bilder (se bloggen) på storspovarna var sannerligen en lyckoträff med tanke på att det sträcket bara varar några dagar med fullmåne per  vartannat år. I år kommer det inte vara fullmåne när spovarna toppar sitt sträck runt 20 april.

Tyvärr blev det inga ejderflockar idag som kunde passera framför det av månen belysta vattnet. Jag fick nöja mig med några skarvar som passerade åt fel håll.

Här kom skarvarna på lagom höjd men lite försent på morgonen så att månen ser en aning blek ut.

Efter en tidig reträtt redan efter lite drygt 3 timmar vid havsbandet drog vi vidare mot Björstorps hage för att fotografera lite blomster. Här är den i Blekinge sparsamma gulsippan som ser ut som en gul vitsippa med sina flikiga blad.

Här är vätterosen som är en växt som lever på hasselns rötter.

Det var allt för denna gång, i morgon blir det rapport från trädgården!

Tony Svensson/Naturfotogrupp Sydost, naturfotosydost.se