42 | Hej - kollikokk

Vi som normalt inte strövar i skog och mark har nu överträffat oss själva två dagar i rad. Denna gång besökte vi Klåveröd, ett område på Söderåsen där även Skäralid ligger. Det är ett stort strövområde, så stort att vi faktiskt inte hittade rätt direkt. Men efter en bakvänd start som resulterade i en plankgång på Traneröds mosse utan att trilla i plurret så hittade vi rätt. Vi tog en slinga, ja det är väl det som inte är riktigt naturligt, på 2,9 km, det var lagom för oss orutinerade. Fördelen med slingor är att då hittar man tillbaka till bilen. Några bilder blev det allt, då passade vi på att pusta ut.

Lite uppiggande solljus nådde oss även inne i skogen. En del löv håller inte samma tempo som andra tydligen.

---

Väldigt mycket mossa på sina ställen, det ger en annorlunda, nästan overklig känsla, ungefär som någon har lagt en ut en ljuddämpande heltäckningsmatta.

---

---

Några lärdomar från dagens äventyr.

1. Ta reda på hur en Lappuggla ser ut så vi vet vad vi letar efter på Traneröds mosse nästa gång, den skulle man nämligen ta hänsyn till enligt uppsatta skyltar. Vi valde att fokuserade på att hålla balansen på de utlagda såphala plankorna och kunde knappt göra något annat.

2. Ta med fika. Alla andra fikade utom vi, tråkigt.

---

Hej - kollikock, det är Skogsmulles hälsningsfras. Jodå, där i Mulleskolan, där man lär och intresserar barn för naturen var jag med när jag var liten. Intresset för natur har jag sedan barnsben alltså:)

---

41 | Framstående i Lund

Jag har varit i den akademiska bondbyn Lund, som en annan flitig bloggare brukar kalla sin hemstad. Nåja så liten är nu inte staden, den är tolfte störst. Ett rutinbesök på sjukhuset var mitt ärende. Nu var det inte läkarbesöket som oroade mig utan vägen dit. Hm, trafiken mellan Helsingborg-Malmö är omfattande och i lokalradion avbryter de jämt och ständigt om att trafikolyckor har skett, trafiken leds om och man får räkna med långa köer. Och väl på plats är sedan problemet med att hitta en ledig parkeringsplats.

Gott om tid trodde jag att jag hade men när jag slog in adressen i Google Maps så visade den snarare att jag hade bråttom. Den vet kanske att vägen är avstängd gick mina tankar. Att något var tokigt insåg jag när appen hela tiden vill ha mig av motorvägen, men det var ju så dags att dona med det i bilen. "Undvik motorvägar" var aktiverat (ny telefon) vilket gjorde att den beräknade ankomsttiden stämde bättre och bättre ju närmare jag kom. Parkering hittade jag väldigt nära och i god tid var jag, det kan man säga.

Receptionist fanns säkert någonstans men nu fick man själv checka in sig, betala och sitta ner. I tid blir jag inkallad, läkare och läkarstuderande kommer in, visiren är på. När vi är klara ger han mig sitt visitkort om jag skulle ha några frågor och meddelar att han ringer mig i eftermiddag. Jodå, mer än så kan man inte önska, möjligtvis att man inte hade något ärende dit alls.

Denna uppsättning av statyer finns framför entrén, entrén som är längst bort i bild. De är fem till antalet och de har alla bidragit på något sätt till sjukvården i Lund.  Just nu kanske de inte har den mest optimala exponeringen som de kanske förtjänar. Parkeringsplatser finns nämligen hela vägen framför dem. Jag noterar att det bara är män som varit värda en staty. Det har kanske sin förklaring till att en mindre andel kvinnor var på arbetsmarknaden under den aktuella perioden. Att de har olika höjd på socklarna var också något jag noterade, det kanske hade med antalet tjänstgöringsår att göra eller så anser beställaren att det är charmigt med lite variation. Vetgiriga kan läsa mer om dessa fem män här.

---

För att det ska bli någon mer bild från Lund rotar jag i arkivet och hittar denna speciella bild som jag tog 2018. Bilden är tagen på Clemenstorget med Centralstationen i ryggen. Det var första gången jag la märke till hamlade träd, sedan dess har jag upptäckt att vi utför sådant på lindarna vi har på Nya kyrkogården även är i stan.

Under 2019 blev jag så inspirerad att det blev ett eget blogginlägg om hamlade träd och lite annat, kolla gärna det blogginlägget här.

---

40 | Underbart är kort

Eftersom mina blogginlägg tenderar att bli längre och längre så bryter jag den trenden och kortar ner textmassan och levererar några bilder i stället, ja det känns lite annorlunda:). En låt som förstärker denna handling är Povel Ramels slagdänga från 1955. Den handlar dock inte om längden på slutartiderna.

Vi trotsade vädrets makter och åkte till Skäralid, denna oas för många. Många känns lite odefinierbart men att alla skulle vara där idag det trodde jag inte. Jag har inte heller förut sett så många personer utrustade med kamera och kamerautrustning som jag såg idag. Kul att se.

Vid ett tillfälle, det var när jag tog den första bilden, kom det en tjej och började fota samma vy som jag, inte helt ovanligt där. När jag var klar så hejade vi på varandra och då såg jag att hon hade samma uppsättning som jag har, både kamera och objektiv. Samma plats, tid och utrustning. Vad är oddsen för det?

Trots regn, rusk, lerigt och halt är det även underbart fint, friskt och skönt. Det finns som sagt ytterligare ex av denna bild, tagen av en yngre tjej, fast hon använde stativ i och för sig.

---

En enda svan i fanns i dammen, nästa gång vi ses är du vit. Svanfotografering är oftast lugnare än att fota jagande rovfåglar om man säger så, inget jag har provat, men det skulle jag tro. Men en gång vid ett fototillfälle i mars med svanar inblandade gick det hetsigare till, kolla här

---.

Att göra höjdskillnader rättvisa kan bli sådär men här syns det bra att det sluttar ordentligt.

---

Vatten i rörelse är alltid kul så länge man själv inte drattar i. I så fall blir rubriken, Klåpare göre sig icke besvär, hm... vem skulle ta den bilden....

---

Jag kunde inte hålla mig utan rotar fram bilder från 2017 och upptäcker att jag tar i stort sett samma typ av bilder, kallas det utveckling eller stagnation...

Då var det ett fast 35 mm objektiv och inramning av två träd.

---

Från Kopparhatten, en av utsiktsplatserna. Ett panorama sammansatt av ett antal bilder tagna med 55 mm objektivet. Bättre väder vid det tillfället 2017 helt klart. Men å andra sidan fanns det inte någon juvenil sångsvan i dammen vid det tillfället.

---

39 | 2,15 kr för en liter mjölk!

Det är mycket surr om elbilar om man nu är i den bubblan vill säga. Detta surr om en kategori av bil som uppgår till en procent av det totala personbilsbeståndet om 4,8 miljoner bilar.

I en partiledardebatt nyligen upprepade Ebba Bush ett flertal gånger att ”elbilar som kostar en miljon” utan att någon påpekade det felaktiga i det. Den näst vanligaste i Sverige, Renault Zoe, 6 795 st sålda, kostar 359 000 kr.  Den vanligaste, Tesla modell 3, 6 847 st sålda, kostar från 559 000 kr, så antagligen lite mer än så. Båda en bit från en miljon alltså, men visst är det mycket pengar oavsett.

Kostnaden för batterier till elbilar har drastiskt sjunkit på den senaste tiden och fortsätter den resan nedåt. Prognosen är att elbilar inom kort kommer att bli billigare att tillverka än konventionella bilar, det sjunkande batteripriset är en faktor men de består också av färre delar. Därtill är servicebehovet i stort sett obefintligt, ja bromsar behövs så klart. Elbilar kostar några kronor i drift per mil, har obefintlig skatt, inköpspriset är subventionerat, installation och inköp av laddstolpar är också subventionerade.

Men nu är det detta som det satsas på. Just nu är det betydligt dyrare att skatta för nya fossildrivna bilar, i alla fall under de tre första åren.  När väl de åren har gått har man säkert kommit på något annat beräkningssätt, vadå jag sarkastisk ha ha. Tilläggas bör att förutom elbilar är hybridbilar subventionerade med lägre skatt och lägre förmånsvärde. Hälften av alla bilar som säljs är just hybridbilar, alltså de som har bensin eller diesel som drivmedel och har ett batteri som klarar 4 - 8 mil på en laddning.

Mina tankar går till 1979 och Olof Palmes svar på reporterns fråga om han visste vad en liter mjölk kostar. Han visste inte och reportern upplyste honom att den kostade 2,15 kr/litern varpå Palme svarade: ”2,15 kr för en liter mjölk, det var det djävligaste, det hade jag inte en aning om”.

Hasse & Tage befäste uttrycket ordentligt genom att ha med den i en lunchshow på Berns som hette Under dubbelgöken. I den ingår monologen där Hasse Alfredsson radar upp exempel på politiker som visat verklighetsfrånvaro. 

Under Dubbelgöken ja, lyssna på Hasse Alfredsson i högform i denna monolog, totalt 4,57 min lång.
2,15 kr för en liter mjölk kommer efter 1,25 och eventuellt är det ett reklamklipp i början, håll ut.

I denna show ingår även Tage Danielssons resonemang om sannolikhetsteorin, den som beskriver rimridåerna som lades ut när det nybyggda kärnkraftverket i Harrisburg, USA, havererade.

En verklig höjdare, showen alltså, inte haveriet.

38 | David, förvisad i 83 år

Denna staty av Ivar Johnsson står sedan ett tiotal år åter på den plats där den ursprungligen placerades 1924. Efter proteststormar från stadens invånare flyttas den 1926 till en mer undanskymd plats. Men 2009 placerades på ursprungsplatsen igen, utan några protester. 

Det var en enkät i Helsingborgs Dagblad som drog i gång det hela och kritiken var inte nådig, men innan jag visar den inkopierade texten så hör det till saken att skulpturen 1925 vann pris vann Grand Prix på världsutställningen i Paris och att ett exemplar köptes in av staden Zürich för att placeras på en framträdande plats vid Zürichsjön. 

Här kommer ett utdrag ur kritiken som gjorde att David saknade kontakt med stadens medborgare under 83 år, det var av den anledningen jag tyckte det var lite kul att den har just "Kontaktcenter" i bakgrunden. 

En enkät publicerades i Helsingborgs Dagblad och folk uppmanades att skriva in och uttrycka sina åsikter som sedan trycktes i tidningen. 1924 utgavs en pamflett med titeln ”Halshuggarstatyn David vilja vi ej ha på någon offentlig öppen plats” skriven av Axel Svensson. Däri presenterades åsikter från kända och okända helsingborgare, alla stora motståndare till skulpturen. Det man i huvudsak protesterade mot var placeringen, Davids grymma och barbariska utseende, det han representerade och att han var naken.

I pamfletten uttrycker Axel Svensson sin avsky mot skulpturen med följande ord: ”Varje hälsingborgare vet – och det har framhållits i tidningarna – att det allmänna tal som går i stan om Davidstatyn, betecknar den, där den nu står, som en nesa för Hälsingborg; den väcker hos de flesta åtlöje, hos andra förargelse. Största delen främlingar, som komma hit, bli förbluffade inför det komiska i denna miniatyrstaty, som tycks liksom ha blivit tappad eller kvarglömd vid bortförandet av arbetsställningar, redskap och materialier efter fullbordandet av den väldiga, otympliga terasstrappkolossen.”

Han skriver vidare: ”Lille David, vad du ser betydelselös ut! Visst inte som någon hjälte! Snarare påminnande om en enfaldig Harlekin. Du är en oskolad Grönköpings-småpojke, som i en återvändsgränd klivit upp på en murarelåda att göra balanseringsförsök.” I slutordet i pamfletten står det följande: ”Inte får man fortfarande blamera vår stad genom att på någon offentlig plats ställa upp ett konstverk som ger föredöme av fiendskap, barbarism och blodtörst samt uppfostrar ungdomen till våldsbragder och grymhet.”

Denna hetsjakt ledde till att stadsfullmäktige den 18 mars 1924 beslöt att flytta David från Stortorget till en plats framför Vikingsberg, där man ansåg att han passade bättre. 

Källa https://stadslexikon.helsingborg.se/david/

Man undrar också hur snacket har gått i kommunen. "Ja, i år är det 83 år sedan vi flyttade David, vi pratade om det i fjol, men vad säger ni, ska vi inte bara ta och flytta tillbaka honom? Den där Axel Svensson har väl inte några ättlingar hoppas jag, är det någon som kollar det och återkommer till mig?"

---