51 | Målgång

Ett blogginlägg på årets sista dag förpliktigar, om man vill. Det borde vara final på alla sätt och vis. Men i dessa tider tänker jag på ordspråket om sjömannen som inte ber om medvind, han lär sig segla, så vad gör man? Jag ger mig ut efter mörkrets inbrott, med en kamera och ett 55 mm objektiv. Promenaden leder till centralare delar av staden, det småregnar, och nu är det bara motiv som saknas. Ja, det är som bekant inte bara.

Så efter mitt besök hos min frisör, kanske inte helt optimalt ur Coronahanteringsynpunkt, ger jag mig ut en sväng i city. Det kan knappast betecknas som något vimmel, att stöta på folk behövde jag inte oroa mig för. För de som undrar hur det går till i här i vilda västern så lever just vi asketiskt avseende Corona, vi träffar ett fåtal, allt är inställt och vi arbetar hemifrån.

Men när detta skrivs får vi ett samtal från vårdboendet där min 91-åriga svärmor bor. De har fått provsvar som visar att hon som enda vårdtagare på avdelningen, har visat sig ha Covid 19. Anledningen till att de börjar provta alla på avdelningen är att en i personalen har visat sig ha Covid 19 och hon har vårdat min svärmor på julafton. Någon dag tidigare har de meddelat att från och med nu får ingen vårdtagare lämna sina rum. Ännu har hon inte några illavarslande symtom mer än huvudvärk och snuva. Vi håller tummarna.

Nog om Covid 19 nu.
Jag kan konstatera att man på nätet kan hitta förbluffande mycket intressant material. Idag hittade jag en 97 sidig Acrobatfil fullspäckad med info om naturskötsel av Jordbodalen. Tidigare har jag hittat liknande information när det handlar om bevarandeprogram för stadsdelar. Nytt för mig idag är bland annat info om Gåsebäcks slott. En byggnad som uppfördes i slutet av 1850-talet och revs 1964, Placeringen var på kanten till Jordbodalen. Byggherre var Otto Daniel Krook som står för många donationer i staden. Han och hans fru ligger för övrigt begravda i en hörna av Jordbodalen/Gåsebäck som han en gång ägde.

Det finns alltså människor och myndigheter som bryr sig om våra värden att bevara. Det känns tryggt. Bara det kommer fram och bedöms med rätta ögon när det är dags att fatta beslut. Men det får man väl anta och hoppas, ögonen sitter ju på våra folkvalda.

Tillbaka till foto. Det blir några bilder, så klart utmanande att få till bilder utan stativ i blåst och regn men några blir det. Bilden i den svartvita utmaningen är tagen några dagar tidigare, jag som nykläckt fågelfotograf (bland annat), har inte sett dessa fåglar tidigare i Jordbodalen, men jag har å andra sidan nyligen återupptäckt detta ställe.

Slutartid på 4 sekunder med lite stöd från en stolpe. Motivet är Norra hamnen, invigt 1999. Till höger bakom den suddiga båten, Dunkers kulturhus. Tidgare var området en rangerbangård.

 000

En pyntad stad, bilden tagen från terasstrapporna, på väg upp till Kärnan. Slutartid 0,2 sekunder.

000

Inläggets svartvita utmaning oavsett tema.

Skarvar med en minimal ö att vara på. Lite växter är fortfarande kvar, ännu.

000

Till dig som har läst ända hit: Gott nytt år!

000

2020-12-31 11:36   pdahlen

Det blev fina kvällsbilder, imponerade att det gick utan stativ. Ön känner jag igen :). Ha ett riktigt gott nytt år

Besvara

2020-12-31 23:47   Khalad

Fina kvällsbilder! Dagens kameror klarar det mesta! Fast mest beror det på fotografen, alltid! Hoppas det går bra för din svärmor, hälsningar/ Björn

Besvara