144 |
Det är dagen efter a storm called Otto. Det blåste ordentligt även denna gång. En annan gång när det var blåsigt var 1999, den stormen hette Carola (vi minns dig Robban). Jag arbetade då på en arbetsplats vars industribyggnad hade takpapp. När Carola hade pustat färdigt låg takpappen på marken framför den lägre kontorsbyggnaden. Under stormen fick vi sätta pallar med material för att de stora portarna inte skulle ge vika, de öppnade inåt.
Denna dag var gatufoto mitt intresse. Det gick så där, men det är vanligt när det gäller gatufoto det vet jag. Jag började lite försiktigt med ett stilla stående motiv, Pålsgatan 40 i Helsingborg. De bäst bevarade huset på den gatan, byggt 1863. Just nu verkar det inte vara någon som bor där.
Fina orörda detaljer, kul.
-------------------------------------------------------
Går vidare till där det finns människor. Kommer knappt i gång alls förrän jag trampar på något som människans bästa vän har lämnat efter sig. Hm, mindre kul. Letar upp en offentlig toalett, som är öppen. Men i den fungerar inte vattentillförseln i vasken. Olyckligt.
Visst är det trevligt att ta en promenad..., handskar och solglasögon på, inte dra på mungiporna...
-------------------------------------------------------
Gatufotovändan fick ett abrupt slut, jag cyklar hem. Men oj, vad har hänt här. Inte nog med att det är svårt att hitta en parkering, nu får man dessutom kolla vilka träd som kan tänkas falla över ens bil.
Aldrig har väl uttrycket ”Shit happens” varit mer passande, eller?
---