121 |

Nyligen anlade kommunen en mindre park precis utanför vår hörntomt. En naturlig avskiljare är en cykelstig.  Det är en sinnenas och upplevelsernas park, den riktar sig till alla men kanske främst för de äldre som kan gå dit, sitta på nyuppsatta bänkar, njuta, lyssna, kanske fika vad vet jag. Det är en välbesökt plats, kanske nyhetens behag men de har fixat det väldigt fint.

- Har du kollat in körsbärsträdet, sa min fru till mig, jättefint. - Nja fick jag motvilligt svara eftersom jag inte hade gjort det. Vi har alltså bott här i mer än 30 år och alltså inte sett ett stort körsbärsträd som kanske står 100 m från vår tomt. Men nu är det röjt runtomkring, byggt upp en kringgärdande mur av något jordmaterial så nu står det där som en solitär och självklar medelpunkt.

Precis som Peter inte behöver gå över ån för att hitta sina fåglar så behöver jag bara ta några steg utanför tomten om det är körsbärsträdsblommor jag vill fota. Gräv där du står liksom.

För min del är det dessutom mindre energikrävande, för även dessa är tagna med manuellt objektiv, ha ha.

---