Utskriftkvaliten mellan epson o canon är likvärdig men epson krånglar alltid förr eller senare. Canon är överlägsen på driftsäkerhet. Man har alltid fått höra att nu har epson fått ordning på det men det stämmer inte. Jag hade stefan olsson hemma pga alla igensatta munstycken. köpte luftfuktare osv men det strular ändå. Ända sättet att få epson att fungera är att skriva ut nästan varje dag medans canon kan stå i månader utan problem. Jag har aldrig fått en enda rand med canon.
Som sagt Precision Core kan nog ha ändrat en hel del på det, för det är en proaktiv teknisk lösning som ska självrensa huvudena genom självanalys. Piezo-elementen känner av om flödet inte är som det ska och försöker åtgärda detta selectivt "on the fly". Jag tycker det verkar betydligt mer tekniskt och miljömässigt optimalt i jämförelse mot att flusha en massa bläck genom hela systemen bara för att hålla munstyckena öppna, för så har ju Epson gjort förr och så fortsätter Canon att göra då de inte har någon smart Precision Core teknik som klarar av att rensa munstyckena selektivt där det behövs istället. Maskinerna blir bara onödigt grisiga av den tekniken.
Så baksidan med att ha skrivarna på och som både Epson gjort tidigare och Canon fortfarande är att dyrt bläck flushas utan urskillning i hela systemet bara för att hålla munstyckena i ordning. I Canons fall byter man även munstyckena i en del fall i samband med att man byter färgpatronerna och man har ofta också flera uppsättningar munstycken och kan byta uppsättning om del satts igen.
Ibland skriver jag inte ut på månader och det har ibland varit ändå längre och det har jag inga som helst problem med längre. Det är år sedan jag haft ens de minsta mönsterluckor i mina nozzle test. Att man måste skriva ut nästan varje dag är ju helt taget ur luften och det stämde inte ens för 14 år sedan då jag köpte min första Epson - en R1800 A3+ -skrivare. Idag finns Precision Core i varenda Epson och det är något helt annat än hur det varit.
Man måste nog uppdatera sina fördomar ibland, för även skrivartekniken har tagit stora kliv hos Epson just när det gäller driftsäkerheten och skälet till detta är just Precision Core som tyvärr kom just i skarven när SC-P600 och 800 kom, men trots det så har dessa skrivare klarat sig väldigt bra driftsmässigt. Dagens skrivare är något helt annat än de 10-15 år gamla skrivare som byggt detta dåliga rykte. Det här är precis samma tröttsamma v.s. tugg som Mac-användare brukar använda om Windows när det gäller instabilitet och driftsäkerhet.
De ryktena var sanna under första halvan av 90-talet men sedan kom NT först för servrarna. Även Windows för vanliga bordsdarorer och laptops fick ju samma teknik i grunden som server OS:ena hade fått tidigare och det är decennier sedan. Det tog slut år 2000 ca då Windows 2000 kom om inte tidigare. Ändå ältas samma fördomar än idag fast de slutat vara sanna sedan väldigt länge. Det blir nog en onödigt konstig diskussion om man vägrar synka sig med verkligheten. Idag är nog samtliga skrivarteknikspår betydligt driftsäkrare än de varit någonsin tidigare men det hindrar inte att det är stor skillnad mellan dem rent tekniskt.
I några avseenden kan säkert Epsons Precision Core ge en del viktiga fördelar. Den tekniken är extremt skalbar och är i grunden identisk från den simplaste kontorsskrivare till industriella storskaliga tillämpningar. Det borde vara en viktig fördel att Epsons lösning går mycket kallare och det borde ge en fördel med smarta proaktiva piezoelement som själva känner av och kan diagnosticera och automatiskt åtgärda munstycken "on the fly" som inte arbetar optimalt - inte minst för förbrukningen över tid. Däremot har Epsons lösning nackdelen att vara dyrare. Epsons skrivhuvuden är konstruerade för att räcka hela skrivarens livstid vilket en del huvuden som arbetar med värme inte alltid är. Där byts ibland hela eller delar av munstycksuppsättningen med bytena av bläckpatronerna.
De problem som jag beskrivit med de tidigare skrivarna där samma fysiska kanal användes av både Photo Black och Matte Black och där skrivaren flushade ledningarna vid bytet finns heller överhuvudtaget inte kvar då både svarta bläcken nu har egna fysiska kanaler. Jag har f.ö. aldrig haft några som helst problem med de övriga färgerna utan bara svart. Detsamma gällde exv. de gamla problematiska R3000 som på många sätt var en katastrof när det gällde skrivarhuvudproblem. Att vi nu har separata kanaler sparar också en hel del bläck i jämförelse med tidigare. Det är därifrån eventuella uppfattningar om tekniken nu bör utgå från och inte från 10-15 år gamla exempel och erfarenheter, för det är varken särskilt upplysande, sanningsenligt eller konstruktivt och det ger heller ingen vidare grund för skrivarval att stå på.
