Darra månde Sony i kängorna - Canon strikes back!
Leica Boss har intervjuat en höjdare från Canons Incremental Improvements and Price Increases Group.
(Obs! Personer utan humor må icke klicka nedan!)
http://www.leica-boss.com/2013/10/c...rame-with-even-more-revolutionary-aps-c-dslr/
Jag såg denna innan, och den är ju rätt kul. Jag undrar dock om man som Canon-användare (Leica Boss är naturligtvis Canon-fotograf, även om han gillar Leicor) känner för den på samma sätt som spegellös-fanboys. För några år sedan, när jag nerdeppad av filmfotograferingens död, hade börjat slentrianfotografera med spegellös kamera, skulle jag nog nappat på Sonys nya fullformatare. Dels tycker jag de är så läckra, ändå, att jag kan känna suget än idag, trots att jag tycker de är lite för små för att använda med FF-objektiv. Dels kan jag känna att det liksom skulle flytta filmfotograferandet till digital. Jag skulle kunna använda mina FD objektiv och fokusera manuellt med fokuspeeking.
Men nu har jag ju tack och lov återupptäckt SLR-fotografering, och därför är jag ju helt på det klara med att kameror utan optisk sökare inte är nåt för mig. Det finns ingen tvekan, inget tvivel där. Inte heller räknar jag med att teknikens utveckling kommer att förändra något där.
Dels (1) sätter fysiken gränser. Tillräckligt många fotoner för att statistiskt erhålla en viss nogrannhet (kvalitet) är en icke-skalbar och icke-förstärkbar storhet.
Dels (2) har tekniken också begränsningar, även om folk i tider av snabbt framåtskridande inom ett område, tydligen förväntar sig vad som helst. Batterier har, trots intensivt intresse från militär och rymdindustri, utvecklats mycket långsamt och blyackumulatorer är fortfarande måttstocken. Och det är kanske också värt att påminna om att vi nu snart har 2014 och ändå är våra bilar inte atomdrivna och inte flyger de heller. (Äldre kanske kommer att förstå den här anmärkningen).
Dels (3) är en del sorts teknik helt enkelt bättre lämpad till viss funktionalitet. Bara för att det dyker upp ett alternativ, med frestande "fördelar", som inga fram o tillbakagående delar, färre delar, färre rörliga delar, kompaktare, etc, så kan t.ex ändå inte varken två-taktaren, gasturbinen eller Wankelmotorn ersätta 4-takts kolvmotorn. Den sista är helt enkelt bara så oerhört mycket bättre, för vad som krävs av den i dess roll (miljö, körbarhet och ekonomi över ett mycket brett register). Inget raljerande över den senares komplicerade konstruktion och funktion förändrar detta faktum.
Så varför är man som Canon-fotograf irriterad på Canon? Ser jag till mig själv och Leica Boss' satir, så är det väl en sorts osäkerhet. De har hängt i samma sensor för väldigt många år nu. Den är ju bra nog, den gamla 18 Mpixlaren levererar bra bilder. Men den har ju slutat dra kunder. Hur ser Canon framtiden? Canons tekniker verkar enbart intresserad av video och film. vad i h*te håller de på med? Nyheterna vi får, är saker som sensorbaserad phase-detect, 650D, 700D, 70D, samt en miniatyriserad APS-C DSLR, 100D, som annars är samma gamla kamera som vanligt. Jag har noll intresse av sånt. Jag skall inte klaga, för AF'en i 650D o 700D är fantastisk för så billig kamera och den har tjänat mig mycket väl. Men annars så har de (Canon) ju inte gjort nåt på hur länge som helst. 7D, 550D, 600D, 60D, 650D, 700D, 100D är ju för f*n egentligen samma kamera, fast chassi och pimpade för olika prisnivåer. Så frågan ställer sig ju, hur har Canon tänkt sig sen då? Trodde de att EOS-M skulle ta över och står nu plötsligt handfallna? Eller vad?
Nej, nån spegellös kamera från Canon är jag inte intresserad av. Den sortens innovation betackar jag mig för. Däremot en 7D Mkii, med en så pass fräsch sensor att man kan tänka sig leva med den en 4-5 år in i framtiden. Och gärna nån FF, som förmår att konkurrera med Sonys senaste och Nikon D800.