Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Varför tappar man lusten att fota

Produkter
(logga in för att koppla)
Så här är det då att en kamera fick jag i present då och den andra betalde jag bara 1500:- och dom lär nog få vara kvar i källaren då tills man har funderat på hur man ska göra med dom då och bilderna ska jag snart kasta bort då för dom ligger ju så bra på mitt FB konto då och ska se hur jag ska göra innan månadens slut då för korten kommer nog att ryka ganska fort då jag har bestämt mig vad jag ska göra med dom då och så är man ju vän med fotosidan på FB men inte som jag ser är något då man kan tänka på om man ska kolla vad dom tycker om bilder man här där då eller så vill dom inte titta på dom då ska kolla med dom i kväll om det är någon där då.
Som jag säger så är man en amatör på foto och inte något proffs som vissa här är då.
 
Min första kamera hade fix-fokus om jag minns rätt (fast det hette inte så).
Eventuellt att det fanns tre lägen. Närbild, porträtt, landskap.
Den hade också inbyggt gulfilter att sätta till om man ville få lite extra kontrast.

Spegellös var den definitivt.

Men det var inte den skitutrustningen som så småningom fick mig att fortsätta med fotohobbyn. Största dragmagneten var nog när pappa lärde upp mig i mörkrummet. Det var där den stora delen av skapandet skedde.

Numera gör jag dock inget åt bilderna efter att jag har tankat ur dem ur minneskortet och lagrat på server.
 
Så här är det då att en kamera fick jag i present då och den andra betalde jag bara 1500:- och dom lär nog få vara kvar i källaren då tills man har funderat på hur man ska göra med dom då och bilderna ska jag snart kasta bort då för dom ligger ju så bra på mitt FB konto då och ska se hur jag ska göra innan månadens slut då för korten kommer nog att ryka ganska fort då jag har bestämt mig vad jag ska göra med dom då och så är man ju vän med fotosidan på FB men inte som jag ser är något då man kan tänka på om man ska kolla vad dom tycker om bilder man här där då eller så vill dom inte titta på dom då ska kolla med dom i kväll om det är någon där då.
Som jag säger så är man en amatör på foto och inte något proffs som vissa här är då.
Vi är många amatörer här. Vi som fotograferar bara för att det är kul. Till skillnad från proffsen som gör det för att betala hyran.
 
Om det är så du känner så tycker jag du ska sluta med fotografering. Finns andra hobby som är bra för själen.

/Stefan
 
Hur många fotar hela sitt liv varje dag 365 dagar om året? Jag har fotat i ca 6-7 år nu och jag har uppehåll på flera månader ibland men jag vet att det alltid kommer tillbaka för det är ett starkt intresse men jag praktiserar det inte hela tiden. Man har för mycket annat att göra också samt att inspirationen kommer och går... Slår vad om att det kommer komma en period av inget fotande på ett år eller två men inte tänker jag sälja utrustningen för det. Det kommer tillbaka.

På 6 år har jag väl fotar kanske 5 bilder som är riktigt bra och alla andra tusen bilder är rätt mediokra.
 
Hur många fotar hela sitt liv varje dag 365 dagar om året? Jag har fotat i ca 6-7 år nu och jag har uppehåll på flera månader ibland men jag vet att det alltid kommer tillbaka för det är ett starkt intresse men jag praktiserar det inte hela tiden. Man har för mycket annat att göra också samt att inspirationen kommer och går... Slår vad om att det kommer komma en period av inget fotande på ett år eller två men inte tänker jag sälja utrustningen för det. Det kommer tillbaka.

På 6 år har jag väl fotar kanske 5 bilder som är riktigt bra och alla andra tusen bilder är rätt mediokra.

Jag har fotat till och från i 17-18 år, ibland med flera års mellanrum. Mobilkamera, systemkamera, kompaktkamera, eller ingenting alls när lusten inte funnits. Men jag fortsätter återkomma till det! Man ska nog inte känna sig så stressad över det om man ändå inte har det som yrke. Är det inte kul så tar man en paus bara, är väl inte hela världen liksom. :)

Däremot är det ju tråkigt när man känner att ingenting man gör duger. Då finns det ju kanske fog för att arbeta lite med den mentala aspekten, för risken finns ju att det tankemönstret upprepas i andra delar av livet också.

Jag brottas också väldigt ofta med liknande känslor, men ju äldre jag blir desto mer känner jag att det är helhetskonceptet jag vill åt. Traska/cykla omkring i skogen, på landsbygden, titta på saker och inte tänka på någonting annat än det jag ser. Med lite tur lyckas jag ta ett par halvbra foton också som jag kan dela med mig av på Flickr och Instagram. Får man några gillanden så är det också kul, men framförallt är det roligt att ett par-tre år senare kunna scrolla i sitt eget flöde och minnas alla stunderna man haft och platserna man besökt.
 
Så här är det då att en kamera fick jag i present då och den andra betalde jag bara 1500:- och dom lär nog få vara kvar i källaren då tills man har funderat på hur man ska göra med dom då och bilderna ska jag snart kasta bort då för dom ligger ju så bra på mitt FB konto då och ska se hur jag ska göra innan månadens slut då för korten kommer nog att ryka ganska fort då jag har bestämt mig vad jag ska göra med dom då och så är man ju vän med fotosidan på FB men inte som jag ser är något då man kan tänka på om man ska kolla vad dom tycker om bilder man här där då eller så vill dom inte titta på dom då ska kolla med dom i kväll om det är någon där då.
Som jag säger så är man en amatör på foto och inte något proffs som vissa här är då.

Du missade att tala om vad det är för kameror och objektiv du har och vad du tycker de tekniska problemen med din bildkvalitet är. Tycker du även att dina mobilbilder har samma typ av brister som de du tar med dina andra kameror?

Om jag skulle jämfört exv. de bilder som kom ur min KonicaMinolta 2005-2006 när jag använde autofokus, med det jag får ur min halvbilliga Samsung A42 5G idag, så åker den senare cirklar kring mitt gamla DSLR-ök trots att den ena kostade 15 0000 plus priset på valt objektiv i jämförelse med mobilen som jag betalade 1 900 för (vilket är halva priset ungefär). Den gamla DSLR:en kostade mig alltså 10 ggr mer än min mobil om vi även räknar in ett hopplöst fellfokuserande Tamron 24-135mm. Så pris är i sig ingen vidare garant för bildkvalitet även om det kan vara det ibland.
 
Senast ändrad:
Den första kameran är en Panasonic DMC-FZ18 Lumix den andra är en Sony alfa 5100 bägge dessa har jag lagt ner i källaren till man har hittat på något att göra ed dom då samt att dom bilderna man har på FB kommer man nog att ta bort med tiden då.
 
Den första kameran är en Panasonic DMC-FZ18 Lumix den andra är en Sony alfa 5100 bägge dessa har jag lagt ner i källaren till man har hittat på något att göra ed dom då samt att dom bilderna man har på FB kommer man nog att ta bort med tiden då.

Är det din uppfattning att det är kamerorna det är fel på eller skyller du på dig själv, exv. ditt eget handhavande och/eller dina bildkomponeringsbeslut? Om du tar bilder med exv. din mobil, är du lika missnöjd med de bilderna?

När det gäller siter som Facebook och även Fotosidan, så har de precis som de flesta andra siter begränsningar kring hur stora filer man kan ladda upp och även Fotosidan skalar ju exv. en 4K-bild som laddas upp rätt - åtminstone i portfolios. I bloggarna däremot tycker jag det ser bättre ut på FS. Sånt kan ju påverka också rent tekniskt.
 
Jo det finns nog fler som tar bra bilder än att klara tex 220 i höjd eller 7 meter i längd, jag som började med tyngdlyftning insåg efter några år att Svensk mästare kan jag nog inte klara av att bli, livet är sådant men inget att hänga läpp för, fotboll har olika divisioner av en klar anledning, alla kan inte platsa i allsvenskan livet ser ut så för oss alla. Jag brukar beskriva mig som en motsvarighet inom fotokonsten med att husera ungefär i Div 3/4 och då ingår att hjälpligt förstå kamerans funktioner och att använda dom någorlunda bra, minnes bilder för en själv eller familjen skall man aldrig förakta dom kan vara värda sin vikt i guld på många plan. Talanger finns så klart inom bildkonsten precis som inom idrotten en del har lättare än andra att nå framgång, sedan upplever vi bilder väldigt olika så det är svårt med bedömningar av bilder, den som lyckas extra bra och blir berömd kan sedan ändå få bra betyg med sämre bilder i alla fall, klassiskt enligt mig då är dom som skapar bilder i målar konsten, mycket kul att följa tex i Engelska Antikrundan, jag gissar oftast fel på värdet på tavlorna och häpnas i bland hur dom kan vara värda miljoner och experten läser ut detaljer som man inte förstår.
 
Jo det finns nog fler som tar bra bilder än att klara tex 220 i höjd eller 7 meter i längd, jag som började med tyngdlyftning insåg efter några år att Svensk mästare kan jag nog inte klara av att bli, livet är sådant men inget att hänga läpp för, fotboll har olika divisioner av en klar anledning, alla kan inte platsa i allsvenskan livet ser ut så för oss alla. Jag brukar beskriva mig som en motsvarighet inom fotokonsten med att husera ungefär i Div 3/4 och då ingår att hjälpligt förstå kamerans funktioner och att använda dom någorlunda bra, minnes bilder för en själv eller familjen skall man aldrig förakta dom kan vara värda sin vikt i guld på många plan. Talanger finns så klart inom bildkonsten precis som inom idrotten en del har lättare än andra att nå framgång, sedan upplever vi bilder väldigt olika så det är svårt med bedömningar av bilder, den som lyckas extra bra och blir berömd kan sedan ändå få bra betyg med sämre bilder i alla fall, klassiskt enligt mig då är dom som skapar bilder i målar konsten, mycket kul att följa tex i Engelska Antikrundan, jag gissar oftast fel på värdet på tavlorna och häpnas i bland hur dom kan vara värda miljoner och experten läser ut detaljer som man inte förstår.
Divisionsliknelsen var bra!
Och kan för mig nästan parallelliseras med vilken division av fotboll jag fotograferar.

Eftersom föremålet för mitt fotograferande är ungdomsfotboll utan divisioner så betraktar jag mig själv att vara ungefär i den kalibern med mitt fotograferande.
Någon gång har jag smugit mig in på match i U21, Elitettan eller Damallsvenskan och där mött fotografer som spelar i dessa divisioner. Folk som har foto till yrke. Det är något helt annat än min hobbynivå, men jag har inte någon ambition att klättra i divisionerna, mer än att det är kul att hälsa på där ibland.

Jag trivs som hobbyfotograf och vad jag kan prestera som sådan. Min publik är spelarna själva och deras föräldrar. De uppskattar det jag delar med mig av genom min hobby. Det räcker för mig.
 
Som det ser ut nu så kommer det inte att bli något mera fotografering då jag kommer nog att göra av med mina 2 st kameror som nu ligger i källaren då och där kommer dom nog att får ligga ett bra tag då och sen får man se hur det kommer att bli med dom korten man har då ser ut som man kommer att kasta alla korten då för man har ju ingen nytta av dom då när man har slutat att fota då och att lägga in dom här blir det nog inget av det då för mina bilder passar ju inte på en sådan sida då tycker jag ju eller så får man se vad som händer framöver då.
Mitt fotande låg nere ett tag också, men sen tog det fart av någon outgrundlig anledning.
Ett skäl kanske var att jag köpte en liten kompaktkamera (Olympus TG1) som kunde följa med överallt. Senare sålde jag min stora Nikon utrustning och "downsizade" till en med kompakt utrustning som var lättare att ta med sig.

Ett tips är att köpa en tvåögd analog kamera stoppa i en rulle film (12 bilder) och gå ut och fotografera. Man tänker och komponerar på ett helt annat sätt. Jätteroligt och utmanande. :)
 
Den första kameran är en Panasonic DMC-FZ18 Lumix den andra är en Sony alfa 5100 bägge dessa har jag lagt ner i källaren till man har hittat på något att göra ed dom då samt att dom bilderna man har på FB kommer man nog att ta bort med tiden då.

Jag har ingen egen erfarenhet av Panasonic-kameran men Sony A5100 har samma 24 Mp-sensor som med små skillnader använts sedan NEX 7 till A6600. Det är en väldigt välprövad bra sensor som använts inte bara av Sony utan även av exv. Fuji.

Så till objektivet som med all säkerhet är Sonys 16 -50mm pannkaksobjekiv med motorzoom och inbyggd OSS-stabilisering. Det är med tanke på objektivets storlek ett litet tekniskt underverk som precis som alla objektiv har sina styrkor och svagheter.

En del har älskat att dissa detta objektiv men jag har även sett någon test där man ställt det mot Fujis motsvarande och där det fick hyfsad press men om man läser exv Opticallimits fina och uttömmande test så får man bra hjälp om vad man bör tänka på, unvika och hur man bäst utnyttjar det. Det ska sägas att optiskt har det galen distorsion och det vinjetterar klart på 16mm men detta är också ett objektiv som är rätt bra korrigerat elektroniskt både i kamera och de vanligaste konverterarna, så problemen märks oftast inte särskilt påtagligt i de fördiga bilderna.

Detta objektiv är faktiskt överraskande skarpt centralt och skarpast är det centralt vid 16mm, vilket faktiskt kan utnyttjas kreativt men det är klart sämre ut mot hörnen och det gäller mest vid 16mm och lite mindrre mot 50mm. 24-35mm är objektivet bästa intervall.

Jag åkte själv till Barbados för ett antal år sedan med min NEX 7 (som var Sonys första kamera med 24 Mp-sensorn som bas) och bara detta enda objektiv. Jag är MYCKET nöjd med mina bilder därifrån. Jag dokumenterade bl.a. en gammal intressant slav-estate med denna utrustning. Jag kommer publicrera lite fler bilder senare i en bloggberättelse. När jag efterbehandlade mina bilder och såg resultaten, så förstår jag faktkskt inte riktigt den tidvis hårda kritiken mot detta objektiv, så din A5100 med 16-50mm borde gå att få tekkiskt hyfsade bilder med och du kan inte ha samma typ av fokuselände jag hade med min DSLR. Sony har försett 24 Mp sensorerna med progressivt vinklade mikrolinser numera som korrigerar särskilt vidvinkelproblemen man haft. Nedan ett antal exempelbilder:

Slaveestate 16mm F7_4K_.jpg
16mm F7 Sunbury slave estate museum visar att det går att få hyfsade bilder även med 16mm som är sämst. Dessa slavjordbruk som blev väldigt rika levde i en värld där inget saknades. Bridgetown på Barbados var över 100 år själva navet i den s.k triangelhandeln mellan Amerika - Europa och Afrika. Det var länge juvelen i det brittiska koloniala väldet

Chatelhouse 42mm F9_4K_.jpg

42mm F9 Så kallat Chatelhouse. Dessa små hus byggdes efter slaveriets avskaffande på 1830-talet och kunde flyttas då de var demonteringsbara och det gav de f.d. slavarna viss möjlighet att välja arbetsgivare och villkor.

30mm F5 ISO 1600_4K_.jpg

30mm F5 ISO 1600 Mörkerbild tagen i Oistins där fiskarna varje fredagskväll bjuder på fiskparty och hålligång långt in mot natten. 24 Mp sensorerna är inte lika bra som de mer än dubbelt så stora småbildssensorerna i dåligt ljus men Deep Prime brusreducering kan stöda bort bruset nästan magiskt väl.

Docka 48mm F5,5_4K_.jpg

48mm F5,5 Denna fina gamla docka visar på den fantastiska kvalitet barnens leksaker höll. Jag tycker även att den första generationen av 24 Mp sensorn och detta bespottade objektiv gör motivets detaljer hyfsat rättvisa.


Matsal 16mm F4_4K_.jpg

16mm F4 Detta är matsalen på Sunbury som tagit på ISO 1600. Så även i rätt dåligt ljus kan man få hyfsade bilder med efterbehandling i DxO Photolab 4 med hjälp av bl.a. Deep Prime brusreducering. Restitueringsverktyg för att räta upp sneda vinklar är ett måste vid 16mm.

Jag tycker faktiskt inte att A5100 med detta objektiv borde hindra dig att ta tekniskt hyfsade bilder förutsatt att du fotar i RAW eller RAW plus JPEG och efterbehandlar i RAW med någon riktigt bra RAW-konverterare. Du kan alltså inte räkna med att du gjort jobbet bara genom att trycka på knappen. Efterbehandling ör faktiskt ett måste och betydrr ofta mycket mer för bildkvaliteten än kameran. För min del är själva bildskapandet i kameran kanske 1/4 eller 1/5 av jobbet.

Kan du inte bara testa att ladda ner DxO PureRaw om du tycker Photolab är för komplicerat. I PureRaw som är en "blackbox" är det enda du behöver göra att öppna och markera bilderna och välja Deep Prime brusreducering, så gör programmet resten. Kom ihåg att du MÅSTE ta bilderna i RAW för att kunna köra Deep Prime.

Det finns gånger när jag ångrat att jag inte haft ett visst objektiv med eller exv. en blixt, men i allmänhet har jag bara ångrat några få saker: dels min period då jag bara fotade i JPEG. De bilderna hade jag kunnat göra betydligt mer med om de varit tagna i RAW. Jag har också ångrat att jag körde Lightroom så pass länge när det faktiskt fanns bättre grejor. Däremot har jag aldrig ångrat att jag bara tog med mig NEX 7 och Sonys utskällda kitobjektiv 16-50mm till Barbados . Det var faktiskt en stor befrielse att slippa släpa på en stor fotoväska full med blixtar och fina stora tunga telezoomar.
 
Senast ändrad:
Jag skickar några bilder till så ni kan kolla detaljerna:

Fiske 50mm F9 _4K_.jpg

50mm F9 Fiskedagens slut på en trolling båt då fångsten (här en King Fish på kanske 10 kg) ska fotograferas. Kolla gärna skärpan över hela bilden. Det finns mycket detalj i den trots att den tagits mot 50mm som alltså inte är objektivets bästa gren

Hamnmagasin 20mm F8_4K_.jpg

20mm F8 4K Kolla gärna detaljen i stenskarvarna på fasaden

Seaview 17mm F14_4K_.jpg

17mm F14 S:t Lawrence Gap på dagen. En bild med markerad förgrund och distinkt bakgrund. Nära objektivets korta gräns som kan vara problematisk men med F14 så blir det mesta i bilden ändå hyfsat skarpt

Jag kan inte annat än tycka att ditt objektiv borde kunna ge tekniskt sett bra bilder förutsatt att det inte är något fel på det men som sagt, du bör efterbehandla åtminstone med DxO PureRaw och om du vill ta det ett steg till med bättre egen kontroll, så laddar du ner Photolab 4 istället.

.... och känner du för att helt skita i foto så är det helt i sin ordning det med och då är det väl lika bra att sälja grejorna på en gång medan det möjligen går att få något för dem.
 
- Lär dig det gyllene snittet. Fipplar man med det blir det pannkaka eller rebelliska konstskolebilder av alltihop. Ta några, väx ur dem och släng skiten om du promt måste bryta reglerna. Det känns ballt först, men sedan ser man att det liknar en författare som slängt in krylliska och kinesiska i sin bok för att få skryta om det senare, bara obegripligt. Det finns dynamik överallt, att inte kunna fånga den i rätt utsnitt är bara oerfaret.

- Titta på erkänt bra fotografer, bara sup in vinklar, för- och bakgrunder i bilden. Magnum är väl ett bra tips.
- Öva på ditt mod. Ta bilder hela tiden, utmana dig att se det fina i det fula och trista. Plåta busschauffören, mamma med paplijotter, fotavtryck i leran, allt...

Ibland är det materialet som är snyggt. En slask i rostfritt kan bli skitsnyggt om än helt värdelöst motiv. Men du lär dig att utnyttja rostfrittstål när du ser det i nästa bild. En soptunna på stan kan bli en bättre bild än den totalt sönderplåtade kyrkan i bakgrunden. En gammal gubbe blir snyggare på bild än den perfekta baddräktsmodellen. Ett gäng kapsyler i släpljus på trottoaren.

- Nästa steg är för och bakgrund. Här kommer optiken in tycker jag man kan påstå. Från och med nu behöver du en glugg som kan göra som du säger.
En 24 mm med 3,5 i bländare kommer bli halvdöv för din vilja. ännu värre med en 200 mm med bl 11. Av olika skäl tänker jag. Oskärpa är vackert och ger fokus till det som är i fokus. Och, en tele med bl11 kräver stativ eller strålande sol för att inte ge skakningsoskärpa. Parkera skitzoomen och köp en fast 35 eller 50mm i 1,8 till att börja med. Vips är du med i leken. Nu kan du skapa bild med mer än bara motivet.

- Steget efter det: När för- eller bak-grund interagerar med motivet och någon form av händelse kan utläsas av bilden.
En överkörd råtta på gatan, en Prada sko som passerar bakom = klasskontrast? Tonåring på elcykel passerar gubbe med rullator = tidens gång.
Unge med tappad mjukglass och tacksam väntande vovve = humor?

Ju svagare story desto större krav på ljussättning/miljö skulle jag säga.
Unge + mjukglass är rätt svag men i rätt miljö skulle den ändå kunna bli rätt kul att ha på väggen.

Svårt att hitta på nåt här, det är sånt som det bjuds på när man går runt och letar motiv. Man får försöka se saker hända innan de händer helt enkelt, vilket inte är så enkelt.
Har du familjen med dig, beroende på om de har egen vilja eller ej, så kan du i princip glömma drömbilden. (Snabba gluggar hjälper ej.)
Fan vad jobbig farsa jag har varit på semestrarna har jag insett.
Som en gammal bulldog i gummikoppel ungefär. För övrigt en ganska kul bild i sig...

Jämför dig inte med andra. Det ger oftast bara ångest som sagt.
 
Har inte läst alla inläggen, men vill slå ett slag för efterarbetet. Idag kan man göra så otroligt mycket vid redigeringen. Kameran är ju bara ett öga som registrerar ljus och idag mer än någonsin. Det går bokstavligen att fylla hela histogrammet från vänster till höger.

Tänker ofta på Monet, han såg något vi alla ser. Men med sitt fina bildseende lyfter ur det som intresserar honom och gör motivet intressant. Att inte bara stanna vid en bild, utan fundera på om det går att ta bilden ytterligare ett steg. Vi alla har verktygen idag, det är bara fantasin som säger stopp.

Bli också en "tittare". Sätt i isborren och börja gräv, och sedan gräv, gräv. Börja vid 1850 och borra dig igenom hela historien. Titta på alla mästarna och skaffa dig referenser och ett förhållande till sånt som tilltalar dig. Bli kunnig på det du gillar. Man lär sig mycket på vägen.

Det är mina 2 c..
 
Senast ändrad:
Varför tappar man lusten att fota när man titta på alla kort som finns på fotosidan då man har in set att man är inte i den klassen som finns på sidan då man har sett alla kort är fotat av riktiga proffs och en annan är ju en amatör om ska se på bilder man har tagit då och då är man fundersam på att göra en sak och det är kasta bort min billiga utrustning eller sluta att kolla på alla mailen man får då från er då man ser alla kort som finns där då som är en klass för sig själv gent i mott mina kort då som är i en amatör klass då och det senaste kortet som jag tog är då 2 månader sen och sen dess har det inte blivit något mera fotografering då när man ser hur dom andra är då på att fotografering men det finns ju andra saker som är roligare då.

Livet är meningslöst. Din funktion är att föra gener vidare till nästa generation. Efter det så har du inget syfte. Därför måste man fylla på de ändlösa dagarna med någon mening. Prova dig fram till vad som passar dig. Skall du bli bra på något så krävs det hårt arbete och då försvinner lusten. Det räcker med en utrustning som är tillräckligt bra för att klara av de ljusförhållanden som du vill fotografera i. Sätt upp ett mål. fotografera systematisk och bygg upp en portfolio. Därefter skriv ut bilder i skrivartjänster planera för ev. utställning, tidningsartikel eller bok. Vill du hitta en mening igen måste du gå ner i behovshierarkin från självförverkligande behovet till de grundläggande behoven som exempelvis gemenskap behovet.

Kan vara bra att läsa Schopenhauer och Nietzsche för att komma vidare.
 
Senast ändrad:
nä det blir nog att man kastar bort en massa bilder och sen blir det nog slut med att fota för det blir inte bättre man läser allt detta då går det inte att lägga in några bilder här då så får det vara.
 
- Lär dig det gyllene snittet. Fipplar man med det blir det pannkaka eller rebelliska konstskolebilder av alltihop. Ta några, väx ur dem och släng skiten om du promt måste bryta reglerna. Det känns ballt först, men sedan ser man att det liknar en författare som slängt in krylliska och kinesiska i sin bok för att få skryta om det senare, bara obegripligt. Det finns dynamik överallt, att inte kunna fånga den i rätt utsnitt är bara oerfaret.

- Titta på erkänt bra fotografer, bara sup in vinklar, för- och bakgrunder i bilden. Magnum är väl ett bra tips.
- Öva på ditt mod. Ta bilder hela tiden, utmana dig att se det fina i det fula och trista. Plåta busschauffören, mamma med paplijotter, fotavtryck i leran, allt...

Ibland är det materialet som är snyggt. En slask i rostfritt kan bli skitsnyggt om än helt värdelöst motiv. Men du lär dig att utnyttja rostfrittstål när du ser det i nästa bild. En soptunna på stan kan bli en bättre bild än den totalt sönderplåtade kyrkan i bakgrunden. En gammal gubbe blir snyggare på bild än den perfekta baddräktsmodellen. Ett gäng kapsyler i släpljus på trottoaren.

- Nästa steg är för och bakgrund. Här kommer optiken in tycker jag man kan påstå. Från och med nu behöver du en glugg som kan göra som du säger.
En 24 mm med 3,5 i bländare kommer bli halvdöv för din vilja. ännu värre med en 200 mm med bl 11. Av olika skäl tänker jag. Oskärpa är vackert och ger fokus till det som är i fokus. Och, en tele med bl11 kräver stativ eller strålande sol för att inte ge skakningsoskärpa. Parkera skitzoomen och köp en fast 35 eller 50mm i 1,8 till att börja med. Vips är du med i leken. Nu kan du skapa bild med mer än bara motivet.

- Steget efter det: När för- eller bak-grund interagerar med motivet och någon form av händelse kan utläsas av bilden.
En överkörd råtta på gatan, en Prada sko som passerar bakom = klasskontrast? Tonåring på elcykel passerar gubbe med rullator = tidens gång.
Unge med tappad mjukglass och tacksam väntande vovve = humor?

Ju svagare story desto större krav på ljussättning/miljö skulle jag säga.
Unge + mjukglass är rätt svag men i rätt miljö skulle den ändå kunna bli rätt kul att ha på väggen.

Svårt att hitta på nåt här, det är sånt som det bjuds på när man går runt och letar motiv. Man får försöka se saker hända innan de händer helt enkelt, vilket inte är så enkelt.
Har du familjen med dig, beroende på om de har egen vilja eller ej, så kan du i princip glömma drömbilden. (Snabba gluggar hjälper ej.)
Fan vad jobbig farsa jag har varit på semestrarna har jag insett.
Som en gammal bulldog i gummikoppel ungefär. För övrigt en ganska kul bild i sig...

Jämför dig inte med andra. Det ger oftast bara ångest som sagt.

Jag tror faktiskt inte detta handlar ett dugg om någon dålig utrustning.

Om man läser TS inlägg #59 som mest andas total trötthet och uppgivenhet, så hjälper nog ingen fast 35:a eller något gyllene snitt heller även om det säkert är klart enklare att hantera denna än den betydligt mer komplexa kitzoomen. Av vad jag läst mig till så saknas nog intresset och inte ens foto är för riktigt alla och för de som inte är intresserade är det nog bara en källa till besvikelse och dåligt använd tid. Det finns ingen poäng i att försöka leda en törstig häst till ett vattenhål om den varken orkar eller vill dricka.
 
Senast ändrad:
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar