Klintan
Aktiv medlem
Eller hur! Det har tagit åratal att kunna lämna kameran hemma för att kunna vara närvarande med familjen istället.
Varför tappar man lusten att fota
- Trådstartare hakane
- Start datum
Eller hur! Det har tagit åratal att kunna lämna kameran hemma för att kunna vara närvarande med familjen istället.
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
En hel del fina bilder men väldigt många ser ordentligt efterbehandlade ut och inte särskilt lite micklade med trots allt. Påminner mig om en gammal jobbarkompis som en gång varit yrkesfotograf men som redan för 6-7 år sedan fick för sig att helt gå över till mobilfoto och göra allt efterarbete med effekter m.m. i mobilappar. Även han gjorde det förvånande bra och det håller så länge man är nöjd med den kvaliteten men att avstå RAW innebär alltid ett tapp i teknisk bildkvalitet. Själv skulle jag aldrig mer utsätta mig för de begränsningar JPEG trots allt ger. Jag hade en period på några år med "JPEG only" och det har jag i en del fall verkligen ångrat för många av de bilderna vet jag skulle mått mycket bättre av ett varv i Photolab 4 med Deep Prime denoise men den vägen är för alltid stängd för det kräver RAW. Varför skulle jag avstå det?
Senast ändrad:
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Nu behöver jag inte yrkesarbeta längre och för mig skulle det varit förödande för fotointresset att ha fotografering som yrke. Det skulle nog tagit död på det mesta av fotoglädjen.
Jag har i många år inte känt särskilt för att ta familjebilder och förmodligen för att jag inte varit särskilt bra på det eller varit särskilt intresserad men igår hade vi kul jag och mitt ena barn barn när vi ägnade några timmar åt att både ta bilder, efterbehandla den vi tyckte var den bästa, skriva ut den i matt på Canson Etching Rag fine art-papper i A3 och montera den i ram utan glas. Vi var båda lite stolta över vad vi gjort tillsammans när hennes mamma kom och hämtade både henne och porträttet.
Senast ändrad:
martley
Aktiv medlem
Jag har ofta trott att lite ny hårdvara då och då, ett nytt objektiv eller till och med ett nytt kamerahus kan återuppliva intresset men det blir tyvärr bara en väldigt kort period. Nu har jag fem eos-hus varav två digitala samt några pocketmodeller som bara står där på hyllan alldeles för ofta. Dessutom har jag en ganska bra kameramobiltelefon. Kamerorna kommer bara fram vid större familjehögtider och när trädgården börjar blomma, men det borde ske lite oftare. Om inte annat för övningens skull så att man inte missar såna där dumma saker som rätt fokus och skärpedjup eller att hålla kameran i våg när det verkligen gäller. Men det kan vara mycket som påverkar lusten att fotografera, som t.ex om någon nära blivit sjuk eller att jobbet kräver för mycket tid.
Ventures
Aktiv medlem
Man kanske ska vända på frågan och säga vad är det som får dig att fota? Varför är du fotograf?
Svaren kommer troligen att visa att det inte är en syssla för alla.
Som golf t.ex. Det roar några men inte alla. Själv skulle jag inte tänka mig att slösa min tid på en golfbana medan andra är helt bitna. Eller padel osv.
Det som å andra sidan är intressant kan man gräva ner sig i helt.
Svaren kommer troligen att visa att det inte är en syssla för alla.
Som golf t.ex. Det roar några men inte alla. Själv skulle jag inte tänka mig att slösa min tid på en golfbana medan andra är helt bitna. Eller padel osv.
Det som å andra sidan är intressant kan man gräva ner sig i helt.
fotobollfoto
Aktiv medlem
Helt rätt tänkt!!Man kanske ska vända på frågan och säga vad är det som får dig att fota? Varför är du fotograf?
Svaren kommer troligen att visa att det inte är en syssla för alla.
Som golf t.ex. Det roar några men inte alla. Själv skulle jag inte tänka mig att slösa min tid på en golfbana medan andra är helt bitna. Eller padel osv.
Det som å andra sidan är intressant kan man gräva ner sig i helt.
fotoknäppen
Medlem
Alla har vi drömt om att bli en "berömd fotograf". Dvs. egentligen uttrycka sin person eller känsla via i detta fall fotografi. Alltså finns inget felaktigt eller dåligt i den bild du vill förmedla. Bara din bildröst s.a.s. Dom flesta här på sajten är ju amatörer om än vissa med mer träning i att bildtala! Vissa har läggning för än det ena eller det andra t.ex. Porträtt eller Djur eller Landskap osv. Ju mer man fotar o ju längre man håller på, desto mer lär man sig fokusera på det som man vill ha fram/säga med bilden. Dvs. så småningom utvecklas man som fotograf och blir tydligare med sitt bildspråk helt enkelt! Själv fastnade jag för en särskild grupp från början som handlade om gamla ting, miljöer o tider, eftersom jag är en obotlig Historie-Nörd o dessutom släktforskare. Nåt krav att bilderna ska vara i proffsklass har jag aldrig varken förväntat mig eller försökt mig på! Men intressanta o både lärande o givande kommentarer har jag alltid fått o försökt ge, inte minst! Det har givit mig många glada stunder på denna sajt, det lovar jag! Å därför hänger jag kvar o kollar bilderna som kommer upp trots att jag pga. diverse omständigheter jag inte rår över, nu mer eller mindre slutat bidra till bildflödet i denna sajt. Att lära sig bli en skicklig fotograf både kräver arbete o envishet o framför allt tar tid! Men tack o lov så kommer tillfredsställelsen o glädjen desto fortare! Att man sen råkar på ett o annat misshugg tillhör ju livet oavsett vad det handlar om! SÅ SLÄNG DIG PÅ KAMERAN O DELGE OSS ANDRA AMATÖRER DITT SÄTT ATT BILDTALA! LYCKA TILL!!! Mvh. Chrille
cjalmqvist
Avslutat medlemskap
I mitt fall fick jag höra att man belastar andra om man ber om hjälp. Det är en moodkiller om något.
Så här ligger det till: jag övar panorering. Pappa tycker att jag inte ska "belasta honom" genom att be honom ställa upp som modell, utan att det kan vår robotgräsklippare vara. Jag vågar inte be mina andra familjemedlemmar om hjälp. De kanske skvallrar.
Så här ligger det till: jag övar panorering. Pappa tycker att jag inte ska "belasta honom" genom att be honom ställa upp som modell, utan att det kan vår robotgräsklippare vara. Jag vågar inte be mina andra familjemedlemmar om hjälp. De kanske skvallrar.
fotobollfoto
Aktiv medlem
Dags att leta kompisar som delar ditt intresse
ztenlund
Aktiv medlem
Tja, om du tycker att han ska kuta fram och tillbaka som en blådåre så kanske det inte är så konstigt?
Panorering går ju fint att öva på döda ting som rör sig, fast kanske hellre bilar, tåg och motorcyklar än en robotgräsklippare som yrar runt som en berusad som har tappat nycklarna. Eller något löpar- eller cykeltävling, men det har det förstås varit tämligen tunnsått med på senare tid...Porträtt o dyl är dock en annan femma som kräver mer villiga "offer", särskilt om man vill testa ljussättning o dyl.
Bengf
Aktiv medlem
Alla fotorävar i tråden skulle nog kunna berätta om dom första försöken med sina fotoäventyr och hur man förändrat sig genom åren, hur tänkte jag egentligen när jag tog den där tidiga bilden, våra ögon överträffar som oftast den bästa kameran, bilderna vi först får genom att titta vill man försöka att få till med kameran, så var det i alla fall för mig. Hur många bilder fick man inte sin egen skugga med tex, eller också halva vägen i en landskapsbild för att man inte tänkte och gick några steg till.
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Ny hårdvara kan definitivt höja intresset varaktigt för mig åtminstone. Den statiska Eye Focus jag haft länge i min Sony A7r har varit bättre än utan men det var först med A6300 jag fick följande Eye Focus som jag fick en verklig chans att ta porträtt av blixtsnabba barn med skärpan på rätt ställe. Det lyckades jag mycket sällan med innan.
I A7 III fick vi den viktigaste delen av den smarta hierarkiska Real Time AF som först kom i A6400 som då var Sonys simplaste och billigaste kamera i A6000-serien, i en efterlängtad FW-uppgradering. Det ändrade allt. Efter det har jag äntligen känt att jag kunnat lita helt på AF, som nu är väldigt säker. Med Auto ISO Minimum Shutter Speed så har jag helt kunnat lita på exponeringen och den automatiska pareringen av slutartiderna efter vald brännvidd också ihop med brusreduceringen och andra verktyg i Photolab 4.
Förr, innan dessa möjligheter kom stod jag mest där som de flesta andra och vred på vred, spakar och kranar medan motiven var på väg någon annanstans.
Så nog har de nya kamerahusen och de nya verktygen i exv. Photolab ändrat det mesta i mitt fotobeteende permanent - inte minst min timing har blivit mycket bättre - och resultaten har även de blivit klart bättre när det gäller rörliga motiv och motiv i svag belysning. Det är sällan jag tar mer än två bilder av ett motiv numera för jag vet att jag kan lita på tekniken och automatiken på ett helt annat sätt idag än bara för tre år sedan. Det är faktiskt bara när jag tar barnporträtt som jag gör det normalt.
Senast ändrad:
Nikonfotaren
Medlem
En av dom bästa bilderna jag har sett var taget av en italienare med en d3400 i mångas ögon en utdaterad instegsmodell, men med valet av motiv, utnyttjande av ljusförhållanden och med största säkerhet en del efterbehandling blev resultatet en enastående bild på en båthamn, som på något vis har etsat fast i mitt huvud. Jag tror ju att först och främst är synonymen "måla med ljuset" det främsta verktyget för att skapa bilden, sedan finns ju olika anledningar till att göra skillnad på vad för utrustning man ska/bör välja som under vilka ljusförhållanden man huvudsakligen ämnar skapa på och vilka motiv man avser ta kort på då det finns olika typer av motiv och därför även utvecklat olika modeller av både kameror och objektiv.
hakane
Medlem
Någon som har lust att titta på denna sida då och såg vad ni tycker om bilderna då https://www.fotosidan.se/gallery/listpic.htm?authorID=40457
Nikonfotaren
Medlem
Att fota med tanken att glädja sig själv och även ibland även andra är det som driver mig att komma på nya infall. Många gånger handlar det om att en tanke dyker upp om något jag vill ut och prova på, eller en vacker vy som jag vill kunna återge. Ibland är det ND filter och ibland mitt i natten. Jag har ju provat att lägga ut bilder lite varstans för både kritik att ta till sig även att ibland få bekräftelse för att jag gjorde någon intresserad av det jag skapat. Måste ju säga att till exempel Shutterstock är obegripligt snäva i bedömning av kort!! Vet inte hur dom sätter ribban. Men det är väl en av utmaningarna för att utvecklas vidare, men med tillfredsställelse av att helt enkelt få utlopp för min idé och tanke kring fotografering
Sven Blomquist
Aktiv medlem
Jag erkänner att nya, oftast onödiga prylar, är inspirerande och kul.
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Visst kan mycket "vara onödigt" i ljuset av att både jag själv och väldigt många andra faktiskt kunnat ta bra bilder med mycket enklare teknik i över 50 år för egen del och mer än 100 år för andras men visst tycker jag det är extra kul om tekniken faktiskt gör att jag lyckas ta en del bilder jag faktiskt inte lyckats något vidare med tidigare. Det ger en ofta en form av förstärkning av mitt intresse som är varaktigt. Jag tror fler än jag haft liknande erfarenheter.
För mig spelar dock kamerornas utveckling ingen större roll längre för jag har det jag behöver och de ger allt mindre i praktiken på marginalen men däremot kan jag aldrig få nog av de förbättringar som verkligen lyft slutresultaten de absolut senaste åren i mina konverterare.
De som exv. sett historiska bilder tagna med storformatskameror där mediat varit glasplåtar stora som A4-papper har ofta precis som jag häpnat över den kvalitet man kunde uppnå redan då med den tidens optik och ljuskänsliga media.
Ventures
Aktiv medlem
Önödiga kanske man kan kalla prylarna när inte tiden finns att använda dem just nu. Visst dokumenteras den pågående husrenoveringen med en kamera men det är just bara dokumentation. Dock blir renoveringsbilderna ofta mer intressanta för framtiden än bilder på blommor och solnedgångar.
fotobollfoto
Aktiv medlem
Historiska bilder är fantastiskt att ha tillgång till. Jag sitter i stugan och tittar på bilder som museet har i sina arkiv. Närmare hundra år gamla bilder som visar hur kåken och omgivningarna såg ut då.
Plus att bilderna i sig är fantastiskt vackra.
