Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Vad köpa för objektiv till porträttfoto?

Produkter
(logga in för att koppla)
The_SuedeII skrev:
[I[]Min ANDRA slutsats (som är en personlig åsikt, inte en universell sanning) är att man i stort sett alltid tjänar på att ha så lång brännvidd som möjligt till porträtt. Längre brännvidd betyder att man kan få mer skärpedjup, men ändå mer oskärpa på bakbrunden. Skarpare mål, mer oskarp bakgrund. För mig är det en positiv sak.[/I]

Jag köper inte detta, avbildningsskalan påverks inte av brännvidden, det gör bara faktiska avbildningar. Samma sak med skärpedjup, vid samma avbildningsskala får du samma skärpedjup, helt oavsett brännvidd. Förutsatt att du har samma bländare.
Du blandar ihop skärpa och oskärpa Sagan. Du lär få samma skärpedjup (dvs område framför och bakom motivet som är skarpt) med samma bländare och avbildningskala med olika brännvidder MEN OSKÄRPAN i bakgrunden blir olika.

Så det är alltså inte enbart bildvinkeln som gör att ett längre teleobjektiv "isolerar" motivet på ett bättre sätt än ett objektiv med kort brännvidd.
 
Nej, jag blandar inte samman. Givetvis får du skillnad i oskärpa när du flyttar dig från motivet trots att du behåller utsnittet, avbildningsskalan på bakgrunden förändras ju tillsammans med det förändrade perspektivet.
 
Det var inte alls så du beskrev det tidigare. Avbildningsskalan påverkas dock inte av vilken brännvidd eller avstånd du använder - utan det kan bara den faktiska avbildningen påverka - det var min poäng. Om du plåtar en helbild och sen en ansiktsbild så har du ju ändrat på avbildningsskalan mellan bilderna, det är ju solklart.

Men har du backat 10 meter och tar exakt samma utsnitt på ansiktet så är avbildningsskalan fortfarande det samma på ansiktet, bara bakgrundens avbildningsskala har ändrats.
Tror du missuppfattade mitt inlägg. Jag menar alltså att avbilningskalan blir helt olika om du tex har ett 85 mm optik och står en meter från modellen jämfört med 5 meter ifrån med samma objektiv. Kör du med samma bländare lär du få helt olika skärpedjup vid motivet. Men det är jag säker på att du och jag är överens om.
 
Tror du missuppfattade mitt inlägg.
Det verkar inte bättre.
Jag menar alltså att avbilningskalan blir helt olika om du tex har ett 85 mm optik och står en meter från modellen jämfört med 5 meter ifrån med samma objektiv.
Men det är ju så grundläggande att det inte behövs nämnas.

Kör du med samma bländare lär du få helt olika skärpedjup vid motivet. Men det är jag säker på att du och jag är överens om.
Javisst.
 
Jag trodde att du var ute efter en verklig diskussion som skulle kunna leda någon vart, men när du kommer med "argument" som "fotofreaks" och "fisheye" så tappar jag all respekt för dig. Sov gott.
Mitt inlägg kanske var lite väl ironiskt och överdrivet, men jag menar att det finns vissa saker inom fotografin som är mer "inne" eller "häftigare" som tex att man inte ska fotografera katter, solnedgångar. I detta sammanhang så är det för många "häftigare" eller mindre "fegt" att plåta porträtt med kort brännvidd, så mitt inlägg var inte 100% trams.

De fördelar som jag ser att använda kort brännvid vid porträtt är att man får mer av miljön och kan styra/kommunicera bättre med modellen samt kan vara enda alternativet i trånga utrymmen. MEN oftast vill man inte ha en dominerande bakgrund vid porträttfoto eller felaktiga perspektiv på kroppsdelar som en kort brännvidd kan ge. Det där med att ansiktet blir hop-tryckt (det blir ju inte alls som om man var tryckt mot en glasruta) när man använder längre optik köper inte jag.
 
Jag är ingen förespråkare av vidvinkel till porträtt, vad gäller ansiktsbilder så ligger jag oftast på runt motsvarande 120 mm och för helbilder på runt 50mm. Bakgrunden kan man ju välja, det är inga problem att se till att bakgrunden ligger så långt bort att den blir suddig, även när man plåtar på nära håll.
 
Nej, jag blandar inte samman. Givetvis får du skillnad i oskärpa när du flyttar dig från motivet trots att du behåller utsnittet, avbildningsskalan på bakgrunden förändras ju tillsammans med det förändrade perspektivet.
Men vad var det i The Suedell's inlägg ( "Längre brännvidd betyder att man kan få mer skärpedjup, men ändå mer oskärpa på bakbrunden. Skarpare mål, mer oskarp bakgrund.") du inte köpte då?
 
Man får inte mer skärpedjup av en längre brännvidd.
Poängen är att man kan få ett större skärpedjup genom att då blända ner till tex 2.8 men ändå få en lika oskarp bakgrund som den man skulle fått med en kortrare brännvidd och bländare 2.0.
(Finns nog någon tabell på nätet där man kan ta ett extremfall som att jämföra 24/1.4 med 200/2.0 med samma avbildningskala).
 
Men det förändrar ju inte skärpedjupet, om du backar 10 meter och behåller utsnittet så kommer avbildningsskalan på bakgrunden att ändras, men skärpedjupet och avbildningsskalan på ansiktet kommer fortfarande vara det samma.

Ser du sen till att bakgrunden redan från början är totalt suddig så kommer heller inte bakgrunden att göra någon praktisk skillnad.
 
Men det förändrar ju inte skärpedjupet, om du backar 10 meter och behåller utsnittet så kommer avbildningsskalan på bakgrunden att ändras, men skärpedjupet och avbildningsskalan på ansiktet kommer fortfarande vara det samma.

Ser du sen till att bakgrunden redan från början är totalt suddig så kommer heller inte bakgrunden att göra någon praktisk skillnad.
Jo det gör det. Med samma avbildningskala ger bländare 2.8 ett större skärpedjup än 2.0.
 
En mindre bländare ger större skärpedjup - javisst - men vad 17 har det med saken att göra?
 
Vad 17 har bländare med saken att göra? Vi pratar ju om brännvidder! Givetvis ger olika bländare olika skärpedjup, det har ingen förnekat.
 
Vad menar du?

..................
De fördelar som jag ser att använda kort brännvid vid porträtt är att man får mer av miljön och kan styra/kommunicera bättre med modellen samt kan vara enda alternativet i trånga utrymmen. MEN oftast vill man inte ha en dominerande bakgrund vid porträttfoto eller felaktiga perspektiv på kroppsdelar som en kort brännvidd kan ge. Det där med att ansiktet blir hop-tryckt (det blir ju inte alls som om man var tryckt mot en glasruta) när man använder längre optik köper inte jag.

Gäller bara fysikens lagar från vidvinkel/fisköga upp till normal brännvidd?
Över 85mm på småbild börjar det tryckas ihop.
Sen om man bryr sig e en annan femma, eller tycker om vid/lång brännvidd.
Det är mest därför jag har mer än ett normalobjektiv,
för att utnyttja en vidvinkels eller teleobjektivs speciella egenskaper.
För jag tar oxå andra bilder än porträtt.
 
Förstår inte riktigt vad du menar.
Visst är det ett subjektiv tyckande och fråga om ens egna smak, men jag skulle gärna vilja se ett exempel på en bild taget med (för) lång brännvidd där "ansiktet har tryckts ihop alldeles för mycket" (för någons smak).
 
Varför gör du inte det motsatta? Visar en helbild tagen med 200mm som ger en intim och nära känsla.

Jag har visat en bild tagen med motsvarande 120mm och på ansiktet (lite drygt), som jag tycker illustrerar väl varför det passar fint med kortare tele.

Här är den igen:
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/494591.htm

Här är en bild tagen med motsvarande 81mm, vilket också illustrerar väl att kort tele ger fina porträttperspektiv:
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/428085.htm?set=mp
 
Varför gör du inte det motsatta? Visar en helbild tagen med 200mm som ger en intim och nära känsla.

Jag har visat en bild tagen med motsvarande 120mm och på ansiktet (lite drygt), som jag tycker illustrerar väl varför det passar fint med kortare tele.

Här är den igen:
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/494591.htm

Här är en bild tagen med motsvarande 81mm, vilket också illustrerar väl att kort tele ger fina porträttperspektiv:
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/428085.htm?set=mp
Ja, här är en bild: http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/2357257.htm om det nu är en intim och nära känsla det vet jag inte. Men det är inget som säger att det inte kan bli det bara för man står en bit ifrån. Risken att man skrämmer modellen genom att vifta objektivet i ansiktet är dock mindre än om man haft en kortrare brännvidd. :)
 
Vad 17 har bländare med saken att göra? Vi pratar ju om brännvidder! Givetvis ger olika bländare olika skärpedjup, det har ingen förnekat.
Jo, men med en längre brännvidd så kan du få en suddigare bakgrund jämfört med en kortare brännvidd (Även om skärpedjupet är lika).
 
Varför gör du inte det motsatta? Visar en helbild tagen med 200mm som ger en intim och nära känsla.

Jag har visat en bild tagen med motsvarande 120mm och på ansiktet (lite drygt), som jag tycker illustrerar väl varför det passar fint med kortare tele.

Här är den igen:
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/494591.htm

Här är en bild tagen med motsvarande 81mm, vilket också illustrerar väl att kort tele ger fina porträttperspektiv:
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/428085.htm?set=mp

Inte de bästa bilderna på FS direkt om man får kritisera, saknar kontrast på den sv/v och färgbilden är ju riktigt dålig
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar