Annons

Vad köpa för objektiv till porträttfoto?

Produkter
(logga in för att koppla)
Om du pratar om Sigma EX 50/2,8 DG Macro 1:1 så är det ett av de bästa objektiv som finns att köpa.
....för makrobilder ja. MEN om man vill ta porträttbilder..........och med det menar bilder där en person är i fokus och övriga delar av bilden oskarp så finns det bättre alternativ.

Om skärpan är tex 10 % bättre (vad nu det innebär) med objektiv 1 jämfört med objektiv 2 så lär resultatet inte bli speciellt så stor skillnad på mellan de olika objektiven. Men om skärpedjupet är kortare så får du en helt annan karaktär på bilden. Jag hävdar därför att för skärpedjupet är en större faktor till att ta hänsyn till än skärpa då det gäller porträtt. Förr fans det porträttfotografer som valde Pentax 6x7 istället för Hasselblad (6x6) just för att huden blev "bättre" dvs inte så skarp och avslöjande då det gällde finnar och blämor jämfört med en skarp optik som Hasselblads (Carl Zeiss) objektiven hade. (Kornet blev dessutom mindre med större format).
 
....för makrobilder ja. MEN om man vill ta porträttbilder..........och med det menar bilder där en person är i fokus och övriga delar av bilden oskarp så finns det bättre alternativ.
Upp till bevis! Jag menar att det inte lönar sig att använda större bländare än f/2.8.. det enda som åstadkoms med det är suddigare porträtt, inte bättre porträtt.
 
Men där har du ju själva pudelns kärna, flyttar du på dig så förändras perspektivet. Man kan alltså inte likställa "benen" med zoom, det ger olika bilder.
Förstår inte varför perspektivet är så viktig när man tar en bild, speciellt när du menar att det blir "bättre" perspektiv med en kort brännvidd.Ju längre brännvidd du har desto "ärligare" är förhållandet mellan olika kroppsdelar.
 
Det handlar om närvaro, intimitet, närhet, det syns tydligt i bilden när du plåtat långt ifrån modellen, närvaron saknas.

Det blir heller inte bättre av kortare brännvidd, det är kortare avstånd som gör skillnaden. Konsekvensen blir dock att man använder en kortare brännvidd med ett kortare avstånd, men det är en annan sak.
 
Upp till bevis! Jag menar att det inte lönar sig att använda större bländare än f/2.8.. det enda som åstadkoms med det är suddigare porträtt, inte bättre porträtt.
Jag snackar inte om suddiga porträtt. Men du har rätt i att de flesta objektiv ger bättre upplösning (skärpa) om man bländar ner till tex bländare 5.6 eller bländare 8. Men blir det en bättre bild för det?
Men om skillnaden mellan i skärpa mellan motivet och bakgrunden är stor så framhävs motivet i större grad. Håller du inte med om det?
 
Jag snackar inte om suddiga porträtt. Men du har rätt i att de flesta objektiv ger bättre upplösning (skärpa) om man bländar ner till tex bländare 5.6 eller bländare 8. Men blir det en bättre bild för det?
Men det handlar ju inte om bara faktisk skärpa, det handlar även om skärpedjup, med f/1.8 så är skärpedjupet obefintligt, det innebär att du får suddiga porträtt även om skärpan är bra på en specifik punkt i ansiktet (föredragsvis på något av ögonen).


Men om skillnaden mellan i skärpa mellan motivet och bakgrunden är stor så framhävs motivet i större grad. Håller du inte med om det?
Absolut, så man få se till att bakgrunden är långt ifrån modellen, då fungerar det även med en mindre bländare.
 
Det handlar om närvaro, intimitet, närhet, det syns tydligt i bilden när du plåtat långt ifrån modellen, närvaron saknas.
Du lär bara se skillnad om du har med fler detaljer i bakgrunden eller förgrunden om det är en kort brännvidd som använts. Men jag tror nog att det är mer för "fotofreaks" (Känt Mölndals uttryck) för nördar som tror att en bild blir bättre ju närmare du är motivet. Men visst det är lite mer "macho" att gå nära den man plåtar. Frågan är om motivet (dvs modellen) själv tycker sig bli bäst avbildad med ett fisheye.
 
Men det handlar ju inte om bara faktisk skärpa, det handlar även om skärpedjup, med f/1.8 så är skärpedjupet obefintligt, det innebär att du får suddiga porträtt även om skärpan är bra på en specifik punkt i ansiktet (föredragsvis på något av ögonen).
Nej, det handlar om avbildningskalan. Är du långt ifrån får du ett större skärpedjup än om du enbart tar ett ansiktsporträtt. Därför går det utmärkt att tex ta helkroppsbilder med bländare 2.0, halvkroppsbilder med bländare 2.8 medans till ansiktsporträtt så behöver du blända ner till bländare 4 för att få ett passande skärpedjup.
 
Du lär bara se skillnad om du har med fler detaljer i bakgrunden eller förgrunden om det är en kort brännvidd som använts. Men jag tror nog att det är mer för "fotofreaks" (Känt Mölndals uttryck) för nördar som tror att en bild blir bättre ju närmare du är motivet. Men visst det är lite mer "macho" att gå nära den man plåtar. Frågan är om motivet (dvs modellen) själv tycker sig bli bäst avbildad med ett fisheye.
Jag trodde att du var ute efter en verklig diskussion som skulle kunna leda någon vart, men när du kommer med "argument" som "fotofreaks" och "fisheye" så tappar jag all respekt för dig. Sov gott.
 
Okej, suveränt illustrerat, men vad är dina slutsatser? Mina är att det går precis lika bra med ett skarpt 28-70/2.8 för att få fram den bildkvalitét man önskar. Vad är din?
 
Nej, det handlar om avbildningskalan. Är du långt ifrån får du ett större skärpedjup än om du enbart tar ett ansiktsporträtt..
Nonsens, avbildningsskalan ändras inte av avståndet i sig, fyller ansiktet lika mycket upp i bilden så är avbildningsskalan också den samma på ansiktet (du har bara ändrat brännvidd), den avbildningsskala som ändras är bakgrunden i samma bild, då perspektivet ändrats. Du har inget vidare koll på detta.
 
Mina slutsatser (även av eget användande) är att ett riktigt skarpt F2.8-zoom är mer än tillräckligt för de allra flesta situationer.

Den största fördelen med en riktigt bra zoom är att den i stort sett alltid har mindre hyss för sig i bakgrundsoskärpan. Snabba fasta objektiv har nästan undantagslöst mer LoCA, färgfel i bokeh.

Min ANDRA slutsats (som är en personlig åsikt, inte en universell sanning) är att man i stort sett alltid tjänar på att ha så lång brännvidd som möjligt till porträtt. Längre brännvidd betyder att man kan få mer skärpedjup, men ändå mer oskärpa på bakbrunden. Skarpare mål, mer oskarp bakgrund. För mig är det en positiv sak.

Inomhus betyder detta oftast ca 50mm på en APS-kamera om man inte har massvis med plats.

I övrigt ogillar jag porträtt tagna med vidvinkel. Det är svårt att undvika att det ser ut som någon som gått lite för nära en övervakningskamera. Jag tycker inte det ger den insta illusion av "närhet" eller "intimitet", det ser bara störigt ut. Men det är ju min personliga åsikt... :)
 
Mina slutsatser (även av eget användande) är att ett riktigt skarpt F2.8-zoom är mer än tillräckligt för de allra flesta situationer.
Då är vi 100% överens i den frågan.
Den största fördelen med en riktigt bra zoom är att den i stort sett alltid har mindre hyss för sig i bakgrundsoskärpan. Snabba fasta objektiv har nästan undantagslöst mer LoCA, färgfel i bokeh.
Okej, inget jag noterat men du har säkert rätt.
Min ANDRA slutsats (som är en personlig åsikt, inte en universell sanning) är att man i stort sett alltid tjänar på att ha så lång brännvidd som möjligt till porträtt. Längre brännvidd betyder att man kan få mer skärpedjup, men ändå mer oskärpa på bakbrunden. Skarpare mål, mer oskarp bakgrund. För mig är det en positiv sak.
Jag köper inte detta, avbildningsskalan påverks inte av brännvidden, det gör bara faktiska avbildningar. Samma sak med skärpedjup, vid samma avbildningsskala får du samma skärpedjup, helt oavsett brännvidd. Förutsatt att du har samma bländare.
I övrigt ogillar jag porträtt tagna med vidvinkel. Det är svårt att undvika att det ser ut som någon som gått lite för nära en övervakningskamera. Jag tycker inte det ger den insta illusion av "närhet" eller "intimitet", det ser bara störigt ut. Men det är ju min personliga åsikt... :)
Det måste vara någon sorts missuppfattning här, jag tar ytterst sällan porträtt (och i så fall helbild) med vidare vinkel än 28 x 1.6 = 44.8mm, det är normal, inte vidvinkel.

Det förklarar ju också varför "fisheye" snacket är så fullständigt befängt, och så oerhört lågt, jag använder inte ens vidvinkel, än mindre fisheye, har man något intresse av en vettig diskussion så visar man åtminstone en grundläggande - basic - respekt.

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/494591.htm
 
Senast ändrad:
Mina slutsatser (även av eget användande) är att ett riktigt skarpt F2.8-zoom är mer än tillräckligt för de allra flesta situationer.

Den största fördelen med en riktigt bra zoom är att den i stort sett alltid har mindre hyss för sig i bakgrundsoskärpan. Snabba fasta objektiv har nästan undantagslöst mer LoCA, färgfel i bokeh.

Min ANDRA slutsats (som är en personlig åsikt, inte en universell sanning) är att man i stort sett alltid tjänar på att ha så lång brännvidd som möjligt till porträtt. Längre brännvidd betyder att man kan få mer skärpedjup, men ändå mer oskärpa på bakbrunden. Skarpare mål, mer oskarp bakgrund. För mig är det en positiv sak.

Inomhus betyder detta oftast ca 50mm på en APS-kamera om man inte har massvis med plats.

I övrigt ogillar jag porträtt tagna med vidvinkel. Det är svårt att undvika att det ser ut som någon som gått lite för nära en övervakningskamera. Jag tycker inte det ger den insta illusion av "närhet" eller "intimitet", det ser bara störigt ut. Men det är ju min personliga åsikt... :)

Vill bara påpeka att med samma bländare och samma avbildningsskala i fokusplanet är skärpedjupet samma oavsett brännvidd (man måste t ex stå närmre vid 50 & 100mm) men p g a en snävare bildvinkel kan bakgrunden uppfattas som lugnare (färre bakgrundsföremål kommer med t ex) med en längre brännvidd.

LoCA med fasta brännvidder har sällan någon stor betydelse i praktiken p g a 1) man försöker komponera bort hårda kontraster i bakgrunden 2) dessa framträder mest utomhus vid bättre väder då man oftast får blända ner då LoCA blir mindre och är sällan störande på en 85a eller 50a vid 2,8 vilket är maxbländare på zoomen ändå. Men zoomen har inte 2,0 eller 1,4 i bländare.

Nu tycker jag det är lite olyckligt att vi, inklusive jag här, har tagit denna diskussion lite bortom det TS säkert var ute efter.
 
För just Sony är situationen lite speciell, då det enl FOTOs tester inte finns någon billig och riktigt bra 50a. Minoltas gamla 50/1,7 som jag är osäker på om den finns kvar, är dock helt i linje med övrigas 50/1,8 och känns hyffsat gedigen. Nya 85/2,8 lär vara helt OK men dels har ju TS redan en 90/2,8 och man tjänar inget i ljusstyrka mot en zoom. Sigma 50/1,4 har en bokeh som man betalar mångdubbelt mer för i många fall men den är lite krävande att använda pp bästa sätt och kanske inte optimala gluggen om man är hyffsat ny. I just Sonys fall, om man inte vill köpa beg Sony/Minolta 50/1,7 eller 1,4, kan en zoom vara bästa APS-C alternativet (om man, liksom jag, tycker 35mm är för kort). I sådana fall något av Sigmas 17/18-50/2,8 eller Tamron 17-50/2,8 or.
 
Problemet med sådana här trådar är att de alltid blir så förbaskat polariserade!
Och någon MÅSTE alltid ha rätt eller sista ordet.
En tekniskt facit är inte alltid svaret på allting.
Det handlar om känsla och upplevelse vilket kan variera oerhört från person till person.
Därför är det fel att alltid säga t.ex "så här är det"

Porträttbilder kan tas med både zoom och fasta gluggar, det är vi nog överens om.
Det beror ju bara på hur du bär dig åt och vilken typ av bilder du vill ta.

För mig är en porträttbild en halvkroppsbild eller ännu närmre.
Det är ingen sanning utom bara så som jag definierar uttrycket.
Sen hur långt ifrån du står för att ta den bilden beror helt på objektivet.

Så till trådskaparen vill jag säga, googla runt och sök på webben och youtube, finna massor att ta in, både recensioner av prylar samt tuturials.
 
Därför är det fel att alltid säga t.ex "så här är det"
Du har helt rätt i det, jag har heller inte sagt annat än hur det är för min egna del, hur jag personligen föredrar att arbeta. Andra föredrar fasta objektiv och en del föredrar att stå långt ifrån med teleobjektiv. Det finns inget rätt eller fel. Man måste dock kunna diskutera skillnaderna utan att bli osams och utan att komma med osakliga argument och omotiverade påhopp.
 
Senast ändrad:
Nonsens, avbildningsskalan ändras inte av avståndet i sig, fyller ansiktet lika mycket upp i bilden så är avbildningsskalan också den samma på ansiktet (du har bara ändrat brännvidd), den avbildningsskala som ändras är bakgrunden i samma bild, då perspektivet ändrats. Du har inget vidare koll på detta.
Visst blir det stor skillnad i skärpedjup om du enbart fyller sökaren med ett ansikte jämfört med helkropp. Sedan kan du ju göra detta på olika sätt. Använda ett objektiv och gå nära modellen för ansiktsbilden och backa för att få helkroppsbild ELLER stå på samma plats från modellen och använda ett längre brännvid till ansiktsbilder och en kortare till helkroppsbilder. Oavsett hur du gör så lär skärpedjupet bli kortare på ansiksbilden då avbildningskalan är större.
Håller du inte med mig alltså?
 
Det var inte alls så du beskrev det tidigare. Avbildningsskalan påverkas dock inte av vilken brännvidd eller avstånd du använder - utan det kan bara den faktiska avbildningen påverka - det var min poäng. Om du plåtar en helbild och sen en ansiktsbild så har du ju ändrat på avbildningsskalan mellan bilderna, det är ju solklart.

Men har du backat 10 meter och tar exakt samma utsnitt på ansiktet så är avbildningsskalan fortfarande det samma på ansiktet, bara bakgrundens avbildningsskala har ändrats.
 
ANNONS
Köp en spegellös systemkamera från Canon och få ett 50mm objektiv på köpet hos Götaplatsens Foto.