Jag kommenterar ditt svar till Tobbe
Så är det ju inte riktigt, även om många större "testare" inte riktigt har hängt med i vad deras mer "normala" publik kräver av sin kamera. Sanningen är ju faktiskt den att Sony aldrig (förrän nu!) släppt en kameramodell som varit i par med sina samtida konkurrenter - även om skillnaderna varit små, och ibland t.o.m helt kompenserbara av lite specialbehandling av filerna. Det man då ska tänka på är att samma förbättring är att vänta av konkurrenternas filer - om man specialbehandlar lite här också. Sony A350 som nämndes tidigare ÄR inte speciellt bra. Inte A700 heller för den delen. De är bra på färgåtergivning på låga ISO, och vissa gillar Sonys ergonomi. I övrigt kan jag inte komma på ett enda område där de är lika/bättre än sina samtida konkurrenter. De är klart acceptabla, och skillnaderna är inte stora (som jag påtalat angående MÅNGA saker gällande kameratestning...) - men att de befinner sig i bottenskiktet på alla möjliga tänkbara områden går ju inte att förklara bort eller ignorera. Det är helt enkelt ett faktum. Den relevanta frågan man bör ställa sig är om
det är ett för användaren viktigt faktum... 
Min kommentar: "Det råder absolut ingen tvekan om att Sony inte varit lika bra som sina konkurrenter på väldigt många plan och viktiga sådana. Men det innebär inte att en Sony-modell mycket väl kan vara optimal för en användare trots att den är fullständigt urusel i en del avseenden i jämförelse med konkurrenterna.Lilla A350 med sin 14 MP CCD är/var just en sådan kamera. För den som använder den som en renodlad gatufoto och resekamera i hyfsat ljus är den riktigt bra upp till ISO 400. Det finns exempel på fotografer som lagt sin klossiga D300 på hyllan för att istället använda A350 professionellt just p.g.a. färgåtergivningen den ger med gamla Minolta-objektiv (Jon van der Vandt har beskrivit på Dyxum.com och i andra recensioner av A350 varför han lade sin Nikon på hyllan och istället använde denna toycamera på professionella uppdrag.
Den som inte är förmögen att se just denna typen av användarpremisser missar varför folk faktiskt kan fatta för vissa fullständigt irrationella val på fullständigt logiska grunder. Jons premisser var att han upplevde att bildkvaliteten var bättre i A350 än i D300, ljusmätning i par och AF tillräckligt bra för att möta hans behov och han slapp dessutom släpa på en betydligt tyngre utrustning. Varför köpte han först en A350? Jo hans D300 var trasig och på verkstad och han behövde en DSLR-kamera snabbt som kunde ta bilder i Wide Screen-formatet 16:9 (det klarade inte D300), för att kunna åta sig ett jobb. Ja så kan premisserna faktiskt se ut. Vem hade kunnat tro det? Jon tillhör de som heller inte tycker bruset är några problem och det gör inte jag heller eftersom jag mycket sällan tagit bilder på andra ISO:n än 200 och 400. Det gör jag faktiskt inte heller med A550. slut kommentar)
Jag tillhör antagligen den "gamla skolan" då då jag trots upprepade försök inte hittat EN ENDA situation då jag tycker att Sonys variant på dubbel LV varit användbar. Förlusten med nerdimensionerad sökaroptik (mörkare bild i sökaren pga lägre bländartal i optiken i ögonmusslan - detta syns inte i "förstoringssiffrorna!) osv är en betydligt större förlust än möjligheten att "vifta vilt" med kameran för mig iaf. Och ja, jag HAR provat rörlig fotografering (inte sport, men väl barnteater - en mycket långsammare aktivitet) - och A900 hänger inte med på det sätt som jag är van vid från D700 och de andra dyrare kamerorna. Hur exakt den än är mot stillastående mål så är den alltid "efter" i följande AF vilket gör att resultaten är såpass oskarpa att 12 Nikon-MP faktiskt innehåller mycket mer skärpa och detaljering än 24 Sony-MP.
Min kommentar: "Det är tyvärr inte bara som du inte kan leva dig in i att det finns användare som föredrar en vikbar skärmsökardisplay och Sonys snabba Live View istället för att krypa i leran och vänta på att en seg Nikon Live View ska komma till liv. Det är väl synd om folk lyssnar bara på er om de har dessa behov. I Stockholm har kommunen ett tema nu att göra staden tillgänglig för barnen och då handlar det om att se staden från också små barns nivå. Live View kan vara bra mycket bättre än OVF om man samtidigt vill ha bra kontakt med barn och bra kontroll när man tar sina barnbilder. A550 är optimerad för detta med nya funktionerna "face detection" och "smile shutter". Det bör väl inte bara vara Gary Friedman som uppskattar den typen av familjekamerafunktioner. Varje kamera är en kompromiss och har en unik profil. Det är tråkigt om recensenterna missar det och helt snöar in i brusmolnet och därför vilseleder konsumenter som skulle uppskatta funktioner som dessa." (slut kommentar)
Sony råkar alltså ut för en "kulturkrock" där arbetande fotografer hittar massvis med orsaker till att deras kameror är ganska oanvändbara eller "opålitliga" i skarpt läge, men för en "normalkund" som kanske jämför med kompaktkamerors seghet och bildkvalitet så kan användarvänlighet och möjlighet till andra sätt att hantera kameran (bl.a det som jag lite med brandskyddsrocken på kallade för att "vifta vilt" med kameran) vara värt betydligt mer än ett steg brus eller perfekt följande AF i dålig belysning.
Min kommentar: "Ja så kan det faktiskt vara och det kanske inte alltid är optimalt att det är proffs och entusiatnördar för vilka the sky alltid is the limit på ren svängelska, både när det gäller pengar och funktioner, oavsett om de nu har råd med sina kompromisslösa drömmar eller ej. Vi kanske behöver ha mer jordnära testare som är mer i par med jordnära instegskonsumenters behov. Paradexemplet är väl som alltid bildstabiliseringen. Vad spelar det för roll om du får tillgång till en bildstabilisering som är state of the art med 10 stegs förbättring om de flesta inte har råd med dessa superobjektiv om inte snälla pappa eller snälla chefen betalar. Många har bara har råd att drömma om denna fantastiska bildstabilisering som dock på marginalen inte är så speciellt mycket bättre än sensorskak? Är det inte bättre ibland med en liten fågel i handen än 10 havsörnar på skäret." (slut kommentar)
Att komma fram till att det skulle vara en STOR märkbar skillnad mellan 550 och 7D på högre ISO finner jag mycket märkligt (ang testet som diskuterades tidigare i tråden) - då skulle jag omeddelbart misstänka att jämförelsebilderna är tagen med kamerorna i automatikläge. I vissa gränslägesfall så kan ju då Canon-kameran få 2/3 Ev mer ljus av exponeringsautomatiken (normalfallet mellan dessa två modeller är 1/3 till 1/2Ev) - vilket om detta är fallet gör att det hade varit mer verklighetstroget för "verklig användning" att jämföra 7D på 6400 och A550 på 3200...
-DS
min kommentar:"Vem har påstått att A550 skulle vara markant bättre än 7D? Däremot har jag läst ett antal påståenden om motsatsen. Kollar man DxO i print så är det väl snarast förbluffande hur lika profiler dessa kameror har. Skillnaderna är mycket marginella, precis som du själv hela tiden sagt. 7D ligger pyttelite högre på höga ISO och pyttelite lägre än A550 på ISO upp till 400. Detta gäller i RAW men vem vet hur RAW en RAW egentligen är i dag? Men det finns heller inget fog för att säga utifrån dessa data att 7D skulle ha en högre potential att åstadkomma bättre bildkvalitet om det inte vore för det att 7D förmodligen presterar ett bättre resultat ihop med Adobes RAW-konverterare än A550 gör. En färdig bild ur system och en specifik RAW-bild blir väl aldrig bättre än hela kedjan tillåter vid en given tidpunkt (även RAW-konverterare kan ju faktiskt förbättras).
