Rätt eller fel att radera bild på offentlig plats?

[PMD]

Är inte bilden viktig eller intressant skulle jag själv utan någon närmare eftertanke radera den om någon bad mig. Men jag kan heller inte säga att jag tycker att andra skall eller bör agera så - det är helt upp till var och en. Lagen ger oss rätt att ta och behålla bilder, resten handlar bara om vår egen känsla för hur vi vill agera mot människor omkring oss.

Det viktigaste tycker jag är vad man gör med bilden efter att den är tagen. Det är då man måste bestämma sig för vilka hänsyn man vill ta, och det är mycket lättare att i lugn och ro hemma ta ett sånt beslut och avgöra om bilden är viktig eller intressant nog att sparas. Nota bene: även om bilden är värd att sparas så betyder det inte att den nödvändigtvis behöver publiceras.

Därför är min grundinställning att inte radera bilder i kameran. Denna inställning må sen modifieras beroende på omständigheterna.

 

[PMD]

Det handlar nog mycket om att fotografering (och publicering av tagna bilder) numera är så spridd att man i en del sammanhang (på mer eller mindre goda grunder) tycker att det blir störande på ett sätt som var ovanligt förr.

Kanske snarare någon slags fobi mot "stora, riktiga" kameror. Sådana tycks vara farligare än mobiltelefonkameror.

 

[PMD]

Man kan säga att min ståndpunkt ungefär är att vår rätt att ta bilder ibland missbrukas till någon slags skyldighet för vem som helst att när som helst vara tvungna att vara med på andras bilder.

Jag har svårt att se det som något slags missbruk eftersom lagen implicerar att det är så (på offentlig plats).

För min inställning till en begäran om bildradering, se mina inlägg ovan.

 

[PMD]

Tyvärr inte: https://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Country_specific_consent_requirements#Germany

Ser ut att vara väldigt likt hur det är i Sverige. Skilj på fotografering och publicering av fotografier.

 

[PMD]

Någon känner sig utpekad, påhoppad, ja, rent av kränkt (detta populära ord av att du tar bilder av dem. Han/hon/den/det påpekar saken, varpå du uppenbarligen känner dig utpekad, påhoppad, ja kränkt för att någon ifrågasätter din rätt att ta bilder ... Ser du inte symmetrin?

Det är juridiskt mycket asymmetriskt. Åsiktsmässigt är det mer symmetriskt, men lagar ska väl räknas lite grann, ändå?

 

[Oquist]

Håller inte med. Begränsningar i friheten sker gradvis om vi inte hävdar rätten till den och kan förklara värdet av den.

Börjar vi sakta ge lite efter på en punkt efter annan så kommer det till slut att vara 20 punkter som vi backat.

Så Nej, jag tror inte på din princip alls. Den har aldrig fungerat tidigare.

Den har alltid funkat och den fungerar så.

Inte ens liberalismens fader protesterar mot det resonemanget (Fast han pratar inte i sak om din eller min fotografering). "Jag har en rätt att fritt använda mitt liv, min frihet och min egendom som jag vill, endast begränsat av alla andras rätt till deras liv, frihet och egendom."

Men det du råkade göra var att hoppa över stegen innan vi måste hävda någon rätt till och förklara den rätten. Diskussionen kommer på "agendan" av en anledning och uppkommer inte diskussionen så blir det inga 20 punkter som någon har backat eller vunnit på.

(Det i sig är inte enbart ett liberalt resonemang. Det återfinns i många delar av vårat samhälle.)


Dessutom det som jag var inne på så är det inte yttrandefriheten som funkar som argument för att bevara din och min rätt att fotografera människor i offentligheten eftersom yttrandefrihetslagen reglerar medias rätt (för att generalisera), den kan bevaras med undantag liknande de som återfinns i lagen om kränkande fotografering.

 

[PMD]

Jag vet att jag har rätt att fota på offentlig plats, och kan ta den rätten i försvar om jag behöver, och därmed behålla bilden.

Dock har jag stor respekt för folk som kanske absolut inte vill vara med på bild. Om någon kommer fram och säger att den inte vill vara med. Och om det inte är viktigt för mig, så kan jag säga att jag inte kommer använda den eller publicera på något sätt, alternativt ta bort den.
Jag kommer inte heller fråga varför, det har jag egentligen inte med att göra. Jag kan acceptera att det är den andra personens starka vilja att inte vilja förekomma på min bild.

Jag tycker man ska vara ödmjuk och ha respekt för andra.
Men är bilden viktig för mig, så ska det mycket till för att radera, och då håller jag på min rätt då helt enkelt.

Bara lite sunt förnuft och respekt.....

Respekten bör vara ömsesidig. Den som kommer fram och med ett aggressivt tonfall kräver att en bild ska raderas visar inte mycket respekt för fotografen.

Ett respektfullt agerande har mycket större chans att få ett respektfull bemötande än ett icke respektfull agerande.

 

[PMD]

Det är en kalkyrerad risk och om jag "åker fast" så får jag stå ut med vad straffet blir. Det har hänt att jag också kört för fort. Bara så att du vet.

Då har du väl också full förståelse för den som bryter mot lagen och tvingar en fotograf att radera en bild? Det är förmodligen en kalkylerad risk som den lagbrytaren tar.

 

[PMD]

Det verkar vara gott om lättkränkta "gatufotografer" här på sidan som till varje pris vill hävda sin rätt att fotografera vem de vill.

Jag tycker inte att det har dykt som så många som har hävdat att de har blivit kränkta. N.B: att bli skälld på innebär inte att man blir kränkt.

Man behöver inte hävda sin rätt "till varje pris", men om man av någon anleding verkligen vill hävda sin rätt så är det ganska skönt om det inte kräver något pris.

 

[PMD]

Jag ser en rätt vanlig intressekonflikt mellan (i just det här fallet) å ena sida människor som vill utöva sin hobby (foto) och andra människor som vill slippa bli fotograferade. Den första gruppen har lagen på sin sida, men några av oss försöker påpeka att man trots detta faktiskt kan välja att visa förståelse för den andra gruppens önskemål.

Det är möjligt att det finns någon i denna tråd som har hävdat att det av någon anledning är helt nödvändigt att alltid hävda sin rätt att fotografera på offentlig plats, men i så fall har jag missat det.

 

[PMD]

Så du menar att jag måste lämna platsen bara för att du vill fotografera, då hävdar du din rätt att fotografera väger större rätt än min att vara på denna plats där hela familj och vänner finns. Det är ju verkligen ett sätt att visa hänsyn. Jag skall förbanne mej flytta från för du skall fota här och jag som inte vill vara med på bild ska gå därifrån tlll nästa plats där det också står fotograf som vill fota mig. Det enda är att jag får göra täcka över mig och gå hem för att aldrig gå ut igen.

Ja, så är det. Om man verkligen vill försäkra sig om att inte bli fotograferad så bör man inte vistas på offentliga platser.

Men givetvis behöver du inte lämna platsen bara för att Fredrik vill fotografera. Det finns ingenting som hindrar dig från att stanna kvar.

Så är det alltså juridiskt. Utöver det är det ju bra med ömsesidig respekt och hänsyn. Det senare är en ganska grundläggande byggsten för ett civiliserat samhälle, men det tycks vara något som förekommer i allt mindre utsträckning.

 

[PMD]

Den där polisen begick nog tjänstefel.

Det är lättare att komma undan med tjänstefel om man är beväpnad med ett maskingevär än annars. Jag tvivlar på att det var läge att protestera.

Men, som sagt, radering är sällan radering på riktigt.

 

[Oquist]

Ja, så är det. Om man verkligen vill försäkra sig om att inte bli fotograferad så bör man inte vistas på offentliga platser.

Det är ju i sig en krass sanning, men det visar också konsekvenser av den enas rätt att få göra något påverkar någon annan rätt att slippa påverkas av detta något. Det är där det uppstår en konflikt som löses genom olika kompromisser från båda parterna.

Men givetvis behöver du inte lämna platsen bara för att Fredrik vill fotografera. Det finns ingenting som hindrar dig från att stanna kvar.

Så är det alltså juridiskt. Utöver det är det ju bra med ömsesidig respekt och hänsyn. Det senare är en ganska grundläggande byggsten för ett civiliserat samhälle, men det tycks vara något som förekommer i allt mindre utsträckning.

Det är ju så att vi har kunnat få parkera var vi vill om inte vi parkerat där vi velat, tänker vi hur våra egna rättigheter påverkar nästa person så blir det mindre behov av att reglera de civiliserade samhället vi vill ha.

 

[PMD]

Kan du verkligen inte stå ut med att fotograferas finns det inte mycket annat att göra än att hålla dig borta.

Det är just sådana här formuleringar jag är kritisk till!!

Det första citatet ovan är en helt korrekt formulering. Precis så är det. Eftersom det inte finns någon lag som kan hindra någon från att fotografera på offentlig plats så är att inte vistats på offentlig plats det enda sättet att vara absolut säker på att inte bli fotograferad . Det är ett korrekt faktapåstående så jag vet inte riktigt vad poängen är med att vara kritisk till det.

Det har inte så mycket att göra med om huruvida fotografer ibland bör avstå från att fotografera på offentlig plats eller inte.

 

[PMD]

Tvärt om för mig.

Jag gillar att tala lungt och vänligt med mina medmänniskor.

Jag gillar däremot inte (även om de har rätten till det) att folk kan komma och skrika på mig och vara allmänt otrevliga.

Jag kan självklart rent juridiskt inte kräva att de slutar, men jag kan däremot välja att gå därifrån, eller om jag så känner för det, att skrika tillbaka (oftast väljer jag det första alternativet).

Ja, det är ju inget lagbrott att skrika till folk på offentlig plats, så det är nog bara att stå ut eller gå därifrån.

Eller kanske be skrikaren vänligt att sluta. Att skrika tillbaka är nog inte så konstruktivt.

Å andra sidan kanske skrikare bör fundera på om de ibland kanske skulle kunna ta hänsyn till om någon inte vill bli skrikt på.

 

[PMD]

Vi är födda med ögon men ej med kameror.

Ögon och minnen.

 

[Pocca]

Ännu en tråd med detta ämne....

Om man utgår från lagen så har en främmande människa ingen som helst rätt att kräva att eventuella bilder tagna på den på allmän plats skall raderas. Förutsatt att det inte råder fotoförbud på platsen osv yada yada yada men det är inte det som vi talar om här.

Tycker en stor del av problematiken istället handlar om bemötandet och sättet folk konfronterar en på!

Om folk nu av olika anledningar INTE vill bli fotograferade på allmän plats (där det inte råder fotoförbud) kan de givetvis tala med fotografen om detta. Har de tur så är fotografen snäll mot dem och raderar bilderna även om hon/han inte måste göra det. Vill man få detta att hända kanske man skall tänka på HUR man bemöter fotografen i fråga. Om man nu vill få en person att göra något som den inte _måste_ enligt lag och antagligen inte vill (då hade han/hon inte ens tagit bilden från början) så kanske vederbörande _INTE_ bör inleda med hot och ställa krav. Det gör inte direkt fotografen mer sugen på att göra ett undantag och radera de aktuella bilderna.

För mig är detta kärnfrågan! Kommer folk fram till mig och talar med mig om att de är oroade över att de eventuellt har hamnat på bild och gärna ser att man raderar/inte använder/publicerar dessa bilder så är det inga problem. Allt handlar om attityd. Om folk respekterar mig som medmänniska är jag snäll mot dem, inga problem.

Om folk däremot kommer fram och "skriker" åt en att bilderna måste raderas och eventuellt hotar så påtalar jag lugnt vad det är som gäller på platsen och att de inte kan kräva någonting av mig. Jag brukar fråga dem om de själva anser att deras beteende är ok och att det är just dettas om får mig att inte vilja göra något som jag inte enligt lag behöver göra. Jag ber dem lugna ned sig och komma tillbaka och göra ett nytt försök med en annan attityd där de bemöter mig som de själva skulle vilja bli bemött.

Utfall? Vissa blir förbannade och går. Jag antar att det är dem som skulle lämnat platsen förbannade även om jag raderat bilderna.

Andra har lugnat ned sig och vi har haft ett respektfullt samtal. Inte sällan ber de om ursäkt för sitt första beteende när de inser att man är rätt reko och gärna går dem till mötes bara man blir bemött på ett medmänskligt sätt.

Så agerar jag. Andra väljer att agera annorlunda. Vilken tur att vi är olika va?

 

[Astroscapist]

Gillar Poccas svar!
Fler borde göra som honom.

/Stefan

 

[Frekeman]

Då har du väl också full förståelse för den som bryter mot lagen och tvingar en fotograf att radera en bild? Det är förmodligen en kalkylerad risk som den lagbrytaren tar.

Så kan man ju se på saken men lite skillnad är det väl ändå? Att tvinga någon (med våld eller hot om våld?) är väl rätt mycket värre än att fota människor där ingen märker att man fotar dem eller att köra lite för fort när väglaget och trafikläget tillåter?

 

[PMD]

Jag tror att om man vill att andra ska respektera och följa lagar så är man mer framgångsrik om man beter som som ett föredöme på den punkten.