Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Rätt eller fel att radera bild på offentlig plats?

Produkter
(logga in för att koppla)
Så du tror fortfarande att jag stöder mobbning? Suck. Du menar att jag är en lögnare? Fint. Jag tror att du inser att du missförstod mitt sarkastiska inlägg som du sedan använde för att måla en bild av mig som passar dig. Och nu har du svårt att göra det riktiga, dvs att be om ursäkt.

Min användning av sarkasm kanske inte var rätt val. Förändrar dock inte innebörden. Jag reagerar på när människor verkar tro att det finns något slag rättighet att slippa bli upprörd över saker man ser på nätet och i världen. Det skrivs en massa dumheter, särskilt på nätet, men jag är av den åsikten att alternativet till ett fritt ord är värre än att man får stå ut med dessa dumheter.

Ja, det finns ingenting att be om ursäkt för. Du avslutar själv med "Hoppas att du inte känner dig alltför kränkt!" du får då också i så fall tåla "dialogen" på "nätet" om du förväntar dig att andra ska göra det.

Jag håller fortfarande fast vid att det inte finns någon rätt i det fria ordet att vara nedlåtande, tidigare skrev jag om det som olika korta epitet när man tilltalar någon ang. yttrandefriheten. Inte på nätet, eller på arbetsplatsen, skolan eller annat, det finns ingen rättighet till ett fritt ord om orden mynnar ut till att nedskriva någon annan. Eller rättigheten till det fria ordet om det handlar om mobbning.

En annan sak är ju också att du här har en möjlighet att delta i den "dialogen" om ditt inlägg. Där du har möjlighet att förtydliga, eller annat om det. (Sen är det ju upp till mig och dig om vi "lyssnar" på varandra, vad det nu än är.)

Är inte det bra?

Vi kan tycka exakt vad vi vill om varandra, du har ingen respekt för mig och jag tycker vi står väldigt långt ifrån varandra ... ok

Men! Den chansen får inte de som du fotograferar, och för mig så är det helt förståeligt om de protesterar med insikten om vad diskussionen på "nätet" kan handla om, exempelvis det tidigare.

Den här diskussionen hade kunnat handlat om någons uttryck om en bild som du eller jag tagit på någon annan även om det nu handlade det om vad du skrev.

(Når jag fram?)
 
Verkar trots allt som att många fotografer har en ganska sund inställning till detta.
Synd bara att en del är som "fundamentalister" ;) hahahaha.

Ha en trevlig helg alla som är lediga.
 
Ja, det finns ingenting att be om ursäkt för. Du avslutar själv med "Hoppas att du inte känner dig alltför kränkt!" du får då också i så fall tåla "dialogen" på "nätet" om du förväntar dig att andra ska göra det.

Jag håller fortfarande fast vid att det inte finns någon rätt i det fria ordet att vara nedlåtande, tidigare skrev jag om det som olika korta epitet när man tilltalar någon ang. yttrandefriheten. Inte på nätet, eller på arbetsplatsen, skolan eller annat, det finns ingen rättighet till ett fritt ord om orden mynnar ut till att nedskriva någon annan. Eller rättigheten till det fria ordet om det handlar om mobbning.

En annan sak är ju också att du här har en möjlighet att delta i den "dialogen" om ditt inlägg. Där du har möjlighet att förtydliga, eller annat om det. (Sen är det ju upp till mig och dig om vi "lyssnar" på varandra, vad det nu än är.)

Är inte det bra?

Vi kan tycka exakt vad vi vill om varandra, du har ingen respekt för mig och jag tycker vi står väldigt långt ifrån varandra ... ok

Men! Den chansen får inte de som du fotograferar, och för mig så är det helt förståeligt om de protesterar med insikten om vad diskussionen på "nätet" kan handla om, exempelvis det tidigare.

Den här diskussionen hade kunnat handlat om någons uttryck om en bild som du eller jag tagit på någon annan även om det nu handlade det om vad du skrev.

(Når jag fram?)

Jag tål dialogen. Inga problem där. Att kränka mig är ytterst svårt. Jag lever efter engelska uttrycket "Sticks and stones may break my bones but words will never hurt me", dvs säga folk kan säga vad faan de vill åt mig utan att jag känner mig kränkt. Däremot så tycker att det en ursäkt kan vara på plats då och då, även till mig. Hade jag snabbt dragit slutsatsen om att någon är rasist och det visar sig att det var fel då hade jag direkt bett om ursäkt.

Om ordet är fritt så måste man godta att folk får uttrycka sig nedlåtande om andra människor. Vill du hävda att jag inte borde säga når väl värda nedlåtande ord om Hitler eller rasister? Och vem skulle bestämma vad som är nedlåtande? Nä, det du stöder är inte det fria ordet utan något annat. På arbetsplatser gäller nog inte det fria ordet då det finns ett kontrakt plats. Om någon mobbas behöver man som medmänniska stå upp för den person och våga säga ifrån. På arbetsplatser är det redan förbjudet men det sker ändå. På tåget hem från mitt arbete idag så läste jag en artikel om en person som blivit mobbad på sin arbetsplats och på grund av det tog sitt liv. För din egen skull så hoppas jag att du inser att jag givetvis anser att sådana händelser är vidriga och att folk bör ställas inte för rätta, exempelvis plats- eller personalchefer. Kan tillägga att jag inte har något emot att uttrycka mig nedlåtande om dessa jävla individer som förorsakade hans död.

Så till mitt inlägg:
"Javisst är det förskräckligt när folk utnyttjar sin rätt att föra ett samtal på nätet som du stör dig på. Hemskt."
Mening med sarkasm borttagen: Det är inte fel att låta människor få föra en dialog på nätet, även om du tycker illa om vad som skrivs.
"Fortsättningsvis så skall jag verkligen tänka mig för när jag skriver nåt på nätet som någon kan tänkas uppröras av."
Mening med sarkasm borttagen: Jag tänker inte börja att censurera mig själv för att jag är rädd att någon nånstans möjligtvis kan bli upprörd över mina ord.
"Förresten, du kanske blir upprörd av detta? Hjälp! Tar risken och trycker på "Skicka Svar" ändå. Hoppas att du inte känner dig alltför kränkt!"
Mening med sarkasm borttagen: Jag kan tänka mig att du faktiskt inte håller med mig i detta, inte så att du blir upprörd, men ändå.

Man kan inte förhindra att någon uttrycker sig klumpigt om en bild. Vi kan inte lagstifta fram hyfs och vettiga åsikter hos människor. Och vi bör inte ens försöka. Det vi kan göra är att erbjuda motargument och delta i dialog för att föra samhället tid vi vill.
 
Verkar trots allt som att många fotografer har en ganska sund inställning till detta.
Synd bara att en del är som "fundamentalister" ;) hahahaha.

Ha en trevlig helg alla som är lediga.

Ja, visst är det synd att inte alla tycker precis samma sak. Vilken härlig värld vi skulle leva i då. (Observera: sarkasm).
 
Hade jag snabbt dragit slutsatsen ...

Beskriv min slutsats.

Observera också betydelsen av det "Om" som jag inleder med efter de frågor som jag ställde.

Du tycker själv "Om någon mobbas behöver man som medmänniska stå upp för den person och våga säga ifrån." Där måste du bestämma dig ang. det fria ordet, antingen står du upp för den som mobbar eller så gör du det inte men så fort du säger ifrån så har du inte accepterat mobbarens rättighet till det s.k. fria ordet. Du är alltså tvetydigt.
 
Beskriv min slutsats.

Observera också betydelsen av "om".

Din slutsats är tydlig. Du skriver: "vilken annan mobbing försvarar du?". Kan inte tolka det på annat sätt än att du anser att jag till att börja försvarar mobbing.

Det sista stycket som du inleder med "Om du inte förstår dig på andra..." läste jag i sammanhanget som att du menade att jag saknar förståelse för andra och respekt etc. och därmed bör ta konsekvenser därav.

Senare i ett svar till martinot skrev du: "man gott och väl kan stanna inomhus t.o.m. slå av internet tills man kommer på varför mobbing är dåligt och oförsvarbart". Den enda som vid den tidpunkten du anklagat för mobbing var jag.
 
Ja, visst är det synd att inte alla tycker precis samma sak. Vilken härlig värld vi skulle leva i då. (Observera: sarkasm).

Jag tror att en stor del av problemet ligger i att de som blir ofrivilligt fotograferade tar för givet att de har rätt att kräva att bilden ska raderas.
Detta är fel.
Däremot så tror jag att många "vanliga" människor TYCKER att man skulle ha rätten att få bilden raderad, samt att slippa bli fotad mot sin vilja, även på allmän plats.
Folk har oftast sämre vilja att följa de regler som man tycker är dåliga än de man tycker är bra.
Jag argumenterar inte mot att ni har lagen på er sida, jag säger bara att saker inte behöver vara rätt ur ett "mänskligt" perspektiv bara för att det är lagligt.
Det finns många exempel på saker som nästan alla anser vara fel även om de är "rätt" enligt lagen ;)
 
Du tycker själv "Om någon mobbas behöver man som medmänniska stå upp för den person och våga säga ifrån." Där måste du bestämma dig ang. det fria ordet, antingen står du upp för den som mobbar eller så gör du det inte men så fort du säger ifrån så har du inte accepterat mobbarens rättighet till det s.k. fria ordet. Du är alltså tvetydigt.

Inte ett dugg tvetydigt. Jag måste inte bestämma mig. Jag tänker inte strypa mobbarens rätt uttrycka sig men jag kan med ord ge mig i strid mot mobbaren och för den som blir mobbad. Observera, vore jag en personalchef på en arbetsplats hade jag nog avskedat mobbaren och därmed nekat den personens möjlighet att sprida det fria ordet på arbetsplasen. Men, jag syftar mer på vad man som medmänniska kan göra.
 
Inte ett dugg tvetydigt. Jag måste inte bestämma mig. Jag tänker inte strypa mobbarens rätt uttrycka sig men jag kan med ord ge mig i strid mot mobbaren och för den som blir mobbad. Observera, vore jag en personalchef på en arbetsplats hade jag nog avskedat mobbaren och därmed nekat den personens möjlighet att sprida det fria ordet på arbetsplasen. Men, jag syftar mer på vad man som medmänniska kan göra.

Jaja, jag hävdar att du inte accepterar det fria ordet om det handlar om rätten att vara elakt.
 
Personligen tycker jag inte om när man i gatufotosammanhang kommenterar (och kritiserar) motivet i stället för bilden. Det är ytterst sällan motivet har en chans att delta i diskussionen, och då blir det fel att kommentera så. Jag är lite inne på att Gatufotogruppens regler kring kommentering borde ändras på den punkten, då det ibland går överstyr.

I bilden som diskuterats här handlar det mer om företeelsen generellt att en del människor gillar att synas och sticka ut i mängden, och sådant kan man förstås diskutera eftersom gatufoto i mångt och mycket handlar om samtidsdokumentation.
 
Din slutsats är tydlig. Du skriver: "vilken annan mobbing försvarar du?". Kan inte tolka det på annat sätt än att du anser att jag till att börja försvarar mobbing.

Det sista stycket som du inleder med "Om du inte förstår dig på andra..." läste jag i sammanhanget som att du menade att jag saknar förståelse för andra och respekt etc. och därmed bör ta konsekvenser därav.

Senare i ett svar till martinot skrev du: "man gott och väl kan stanna inomhus t.o.m. slå av internet tills man kommer på varför mobbing är dåligt och oförsvarbart". Den enda som vid den tidpunkten du anklagat för mobbing var jag.

Ja, jag anser att du försvarade det som skrevs med ditt inlägg. Det skrev jag tidigare också. Du kan hävda att du inte gjorde det och vi kommer att tycka olika hela tiden.

Det där "om" blir ett nyckelord även i det svar som jag skrev till Martinot.

Jag har medgivit att en uteslutning inte är ett bra sätt, det är sällan bra att använda sig av en uteslutning från en social gemenskap. Däremot så kan man gott och väl stanna inne, men du behöver inte göra det ... för all del - gå ut. ;) Oavsett vad du skrev tidigare så har du förtydligat och tagit avstånd från mobbing.
 
Jag håller fortfarande fast vid att det inte finns någon rätt i det fria ordet att vara nedlåtande
Det fria ordet bör var mycket fritt. Att vara nedlåtande är ingenting som staten ska förbjuda, tycker jag.

Om man talar om "rätt" i sammanhanget yttrandefrihet, så är alla inskränkningar man föreslår endast genomförbara om statens våldsmonopol används för att vidmakthålla dessa inskränkningar.

Vad som är passande och artigt i sådana sammanhang har inte så stor koppling till "rätt", men givetvis är det i de flesta sammanhang olämpligt att vara nedlåtande.
 
Det fria ordet bör var mycket fritt. Att vara nedlåtande är ingenting som staten ska förbjuda, tycker jag.

Om man talar om "rätt" i sammanhanget yttrandefrihet, så är alla inskränkningar man föreslår endast genomförbara om statens våldsmonopol används för att vidmakthålla dessa inskränkningar.

Vad som är passande och artigt i sådana sammanhang har inte så stor koppling till "rätt", men givetvis är det i de flesta sammanhang olämpligt att vara nedlåtande.

Vi måste skilja på sakerna. Det finns ingenting i diskussionerna om vad staten ska säga om vad du och jag får säga eller inte säga till varandra eftersom yttrandefrihetslagen inte handlar om det. Där är det synd att man ofta hänvisar till "yttrandefrihet".

Vad vi får säga till varandra är något som vi själva kommer överens om vad som är ok. Olämpligt blir mest ett otydligt och försynt sätt att bestämma vad som är ok i att säga i dialogen med varandra.
 
Jag tror att en stor del av problemet ligger i att de som blir ofrivilligt fotograferade tar för givet att de har rätt att kräva att bilden ska raderas.
Detta är fel.
Däremot så tror jag att många "vanliga" människor TYCKER att man skulle ha rätten att få bilden raderad, samt att slippa bli fotad mot sin vilja, även på allmän plats.
Folk har oftast sämre vilja att följa de regler som man tycker är dåliga än de man tycker är bra.
Så kan det mycket väl vara i många fall, och då är det väl bra att vi utbildar dessa människor så att de inte längre lever med en vanföreställning?

Alltså: om någon kommer och kräver att få en bild raderad så bör man påpeka att det inte är olagligt att fotografera på offentlig plats, och sen fråga efter anledningen till kravet. Bedöm sedan om det är ett rimligt krav eller inte och agera därefter.

Den som har blivit fotograferad och fått sitt krav om radering tillgodosett är antagligen mer mottaglig för upplysningen om att bilden togs helt legalt än den som får nej på sin begäran, så här bör man kanske vara generös när man bedömer hur viktigt det är att spara bilden.

Hela resonemanget bygger förstås på att den krävande avbildade personen inser att den inte har någon rätt att kräva radering och därmed går därifrån med ökad kunskap om våra lagar. Når man inte dit bör man hellre avbryta samtalet och gå därifrån.
 
Det kanske jag gjorde. Eller så kanske jag inte gjorde det.

(Det borde vara mer än nog svar så att det räcker för dig - som svarar och argumenterar på det sättet och den nivån.)

Inte mycket till svar. (Patetiskt låg nivå.)

... du har missat "om", varför tror du jag skriver "kanske, kanske inte".

Du får helt enkelt förklara var personangreppet är. Det finns inget konstigt i mitt ifrågasättande av det nedlåtande svaret som jag svarade på och det har du själv skrivit att du förstår.

Du får ursäkta, men det är viktigt att läsa.
 
Man behöver ju inte titta långt för att hitta exempel:

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/3569346.htm?set=lp

Här har fotografen av kommentaren att döma tagit en bild på en person för att denne tycker hon ser förskräcklig ut. Vilket man sedan inte är sen att kommentera sin bild med i sällskap med andra, helt offentligt på internet. Helt utan att fråga sig vad personen som utgör motivet tycker om det. Visst hade de kunnat kommentera detta som observatörer på gatan, men jag tycker att publiceringen och kommenterandet på nätet gör skillnaden.
Varför tror du att fotografen har tagit en bild för att han tycker att kvinnan ser förskräcklig ut? Jag tycker inte att hon ser förskräcklig ut. Tycker du att hon ser förskräcklig ut?
Fotografens sista kommentar (när detta skrivs) är "som musiker gillar jag också saxofonen på armen". Det låter inte som en åsikt av någon som tycker att kvinnan ser förskräcklig ut.

Det är helt enkelt rätt svårt att bedöma fotografens motiv(!) till att ta bilden. En diskussion om bilden i efterhand kan inte ge så många ledtrådar om det.

Att fotografen har tagit bilden är inget att orda om. Det hade han all rätt till. Publiceringen däremot styrs av personuppgiftslagen och det är inte tillåtet att publicera kränkande personuppgifter. Den här bilden har jag dock svårt att se hur den kan vara kränkande, så jag tror att även publicering är laglig.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar