Färgfiltret kan göras i lite olika nyans och styrka, vilket också ger bildinnehållet en lite annan färgkaraktär.
Olika tillverkare har lite olika karaktär på färgerna.Om vi jämför Nikon, Canon och Sony så är Nikon den som anses ha mest neutrala färger mest likt verkligheten, Canon ger kraftiga snygga röda färger och Sony har mustigare blått.
Här går åsikterna isär eftersom det är subjektivt vad man gillar. Kom ihåg att det mänskliga ögat är betydligt mer känsligt för grönt och Nikon anklagas ibland för att ge just ett litet grönstick i bilderna. Det är inte alltid det som är mest korrekt är det som uppfattas mest estetiskt tilltalande. Canon, som tillverkar sina egna sensorer, har alltid varit bra på just rött och Sony har ju ett arv från Minolta som på filmtiden var kända för sina Minolta-färger. Jag skrev lite utförligare om det i diskussionen om Sony RX100:
http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?p=1865239#post1865239
De här karaktärsskillnaderna fanns faktiskt tidigare på den analoga tiden, men då gjorden den här tuningen på ett annat sätt. Då fanns det skillnader mellan olika filmer och om kunde ju t.ex. sätta en rulle Velvia i en Nikon- eller en Minoltakamera. Likförbaskat fanns skillnader och dessa låg då i objektiven där Minolta t.ex. hade egna glasfabriker där de tillverkade glasmassan själva enligt hemligt recept för att åstadkomma sina legendariska Minolta-färger. Nu har detta ingen betydelse eftersom kameran kan korrigera för detta i sensorn och programmeringen, men detta karaktärsarv lever kvar och Sony som köpte kameradivisionen från Konica-Minolta 2006 har tagit vidare arvet av Minoltas färger.
Kom ihåg att den gröna färgkanalen har mycket mer information och är renare med mindre brus eftersom bayerfiltret gör att det blir fler gröna brunnar på sensorn. Röda och blå är lika många, men den blå kanalen är alltid sämre än den röda av någon anledning.
Det gör att om man tweakar bilden mot grönt (Nikon) respektive blått (Sony) så får man på köpet en liten kvalitetsvinst i brushänseende.
Det är inte så fasligt många sensorer som suttit i både Sony och Nikon-kameror. Det är i första hand den erkänt bra 16-megapixel sensorn som sitter i D5100 och D7000 som också sitter i en hel mängd Sony-kameror. Det är samma sensor med samma inbyggda utläsningselektronik med A/D-omvandlare, Bayer och AA-filter vad jag vet. Det märks också på hur lika de presterar när de mäts upp. Här är en jämförelse från DxO med Nikon D7000, Sony A580 och Canon 7D som referens.
http://www.dxomark.com/index.php/Ca...brand2)/Sony/(appareil3)/619|0/(brand3)/Canon
Det finns en liten skillnad mellan Nikon och Sony, men den är i praktiken försumbar i brushänseende, men bilderna har lite olika färgkaraktär som sagt.
(Hur det är med föregångaren på 14 megapixel som satt i t.ex. Sony A550 om det är samma som i D3100 vet jag inte riktigt. Före dessa var det CCD-sensorer och det är en helt annan femma.)
Det andra kända exemplet, som gett upphov till den här föreställningen om att det tweakas så mycket, är den 24 megapixel FF-sensorn som satt i Sony A900 och Nikon D3X. Där är det betydligt större skillnad till Nikon-kamerans fördel.
http://www.dxomark.com/index.php/Ca...(brand)/Nikon/(appareil2)/371|0/(brand2)/Sony
Där är det större skillnad med olika filter, men också skillnad i utläsningskretsarna.
Sensorn lämnar ju ifrån sig analoga spänningsnivåer och dessa måste ju sedan tas om hand och omvandlas till digital data och det görs av en Analog/Digitalomvandlare. Detta är elektronik som läser signalerna och lagrar ner bitvärden i en matris som sedan struktureras och lagras i en raw-fil. Tidigare, i fallet A900/D3X så gjordes detta i elektronik utanför sensorn och där hade Nikon sina egna kretsar som presterade bättre än Sonys. Nikon lagrade också informationen med 14 bit per pixel istälet för 12 bit per pixel som Sony gjorde.
På senare tid har Sony genom miniatyrisering lyckats bygga in A/D-omvandlingen direkt i sensorchipet. Det gör att signalvägarna för den analoga signalen blir kortare som minskar bruset genom lägre spänningsfall och överhörning. Det är genom detta som Sony lyckats dra ifrån Canon i de senare generationerna av sensorer, för Canon har fortfarande inte lyckats få ihop det lika kompakt. Det här gör också att det finns mindre utrymme att signalbehandla bilddatat i ett tidigt skede eftersom sensor med elektronikpaket hänger ihop som en enhet, så numera är det hrdvarumässigt mer lika mellan Nikon och Sony.
Tweakningen görs istället när det digitala ursprungsdatat ska kodas, komprimeras och lagras ner som en raw-fil och det sker genom databehandling med lite olika profiler och där finns skillnad mellan kameratillverkarna framförallt i tonkaraktären hos bilderna. Sony har också hela tiden kodat bitinformationen i 12 bitar för en snabbare hantering och mindre rawfiler, medan Nikon har använt sig av 14 bitar. Detta har också debatterats om det gör någon egentlig skillnad och att utskriftsutrustning inte kan hantera detta osv., men nu har Sony i A99 också gått över till 14 bit per pixel, på bekostnad då av bl.a. serietagningshastigheten som sänkts till 6 fps i A99 medan den med samma upplösning i A77 klarar 12 fps (det finns ju inga speglar som ska flaxa osv, så det är ingen begränsning i mekaniken på samma sätt som en DSLR, men A99 har dock ett cropläge med 10 fps för den som behöver snabb serietagning).
Efter detta kan också en massa annan bildbehandling göras i kameran när jpeg-bilder ska genereras och brus städas, det läggs på tonkurvor som hos Nikon kallas D-lighting och hos Sony kallas DRO (Dynamic Range Optimization), samt möjlighet till olika "creative styles" osv., vilket är fullständigt ointressant i sammanhanget eftersom det är saker som görs efter raw-genereringen och tycker jag bättre görs i en extern raw-konverterare som t.ex. Adobe Camera Raw.
Hoppas att det här ger lite perspektiv på uttalanden som
"Nikon skulle nog aldrig sätta in en simpel Sony-sensor utan att förbättra den"
och
"Nikon kan ha en massa trick som dom får Sony att göra med sensorn, som Sony har lovat att inte använda till egna eller andras sensorer."
och
"Sony är stora på elektronik och säljer sensorer till vem som helst"
m.fl.
Man får komma ihåg att Sony är ett rätt stort företag med olika divisioner. Den delen som utvecklar och tillverkar bildsensorer drivs för sig med sina affärsmål och har flera kunder där Nikon är en och Sonys division som gör kameror är en annan. Eftersom Nikon har större marknadsandel än Sony och köper större kvantiteter kan de säkert få lägre priser osv. Eftersom debit och kredit måste gå ihop och utvecklingskostnader mm. måste fördelas över en serie så är det sund ekonomi att samarbeta i framtagningen av dessa komponenter. Det finns ingen anledning för Nikon att göra egna exklusiva specifikationer för sakens egen skull, utan det är mer kostnadseffektivt att använda samma filter, microlinser och A/D-omvandlare. Konkurrera på marknaden till slutkund gör man ju ändå genom olika specifikationer på kamerorna och hela systemet runtomkring.
Det är inte als ovanligt att att komponenter utvecklas eller köps in externt och är likadana i konkurrerande slutprodukter från olika tillverkare. Det sitter t.ex. identiska Bosch insprutningssystem i Mercedes och Volkswagen osv. Listan kan göras hur lång som helst.
Hoppas att den här utläggningen uppskattas och var begriplig fastän den var lång.
Är hemma från jobbet med magsjuka, så jag har kunnat sitta och fila på det här en stund i pauserna mellan toalettbesöken
Jag är ingen expert på det här, utan det är information jag läst mig till tack vare ett intresse.
Som sagt, det finns en person här, Joakim Bengtsson, som är en verklig världsauktoritet på det här området och det är mycket uppskattat att han delar med sig frikostigt av sin kunskap. Det kan dock krävas lite bakgrundsinformation för att man ska kunna ta till sig den och den kan bli lite väl teknisk ibland som svischar förbi över huvudena på många
En mycket bra referens till hur färgkanalerna hanteras och hur man kan utnyttja det i bildbehandling med Photoshop är moderskeppets kurs "Mästerjusteraren" med Anders Jensen. Bl.a. visas hur man kan göra otroligt mycket bättre manuell brusreducering genom att arbeta med kanalerna separat och bara städa i den blå kanalen där bruset lurkar och behålla den gröna för fin detaljering mm. Rekommenderas starkt!
/Mats