Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Nödvändigt med RAW vid perfekt exponering

Produkter
(logga in för att koppla)
Negativ

Är det nödvändigt att fotografera i RAW om man lyckas till 99% med exponveringen? Finns några fördelar alls med RAW om man ponerar att man gör en 99 eller 100% rätt exponering?

För visst går väl jpeg att justera med bra resultat om det bara rör sig om +- 0.2EV i exponering?

Hej.

Jag ser RAW som ett digitalt negativ där man sen "framkallar" bilden i ett proram som Photoshop eller DPP ( canon ) eller nåt annat av tycke.

Som det har skrivits innan här så vet vi inte vad programmen klarar av om några år. Då kan det vara bra att ha de oförstörda sensordata som ett RAW format ger.
 
Detta är helt riktigt om vi pratar om JPEG, men RAW är vanligtvis 12 bitar och varje pixel kan därför ha värdet 0 till 4095. När kameran skapar JPEG-bilden måste den pressa in dessa 4096 steg till 256 steg, och det kan därför mycket väl finnas mer data i RAW-filen, i en eller alla färgkanaler, där JPEG-bilden har 255.


Vad menar du med att två filer väger lika mycket?

En utbränd högdager är alltid utbränd oavsett bitdjup. Det går inte att rädda.

Det finns ett ganska utbrett missförstånd ang. jpg/raw. En jpg har samma pixelupplösning som råfilen och de är precis lika stora. Många ser att jpg-bilden kanske bara väger 2-3 mb på disk, men upptagen Photoshop väger den kanske 30 mb. Alltså lika mycket som råfilen.
 
Senast ändrad:
En JPG existerar bara som sparad fil. I Photoshop är filen inte en jpg längre utan uppackad och okomprimerad. Därför kan du inte jämföra olika filformats storlek i Photoshop.
 
Det finns ett ganska utbrett missförstånd ang. jpg/raw. En jpg har samma pixelupplösning som råfilen och de är precis lika stora. Många ser att jpg-bilden kanske bara väger 2-3 mb på disk, men upptagen Photoshop väger den kanske 30 mb. Alltså lika mycket som råfilen.

Nja, en jpeg har 8 bitars färgdjup medan en raw dyker upp som 16bitar i ps och "väger" således dubbelt så mycket i uppackad form.
 
En utbränd högdager är alltid utbränd oavsett bitdjup. Det går inte att rädda.
Det är inte riktigt sant. Jpg-bilden klipper tidigare och kan visa en utbränd yta trots att det finns information i raw-filen. Samma sak med svarta partier som kan se igensotade ut i jpg (och förstås alla andra färgfält, t ex en blå himmel, som mister en massa nyanser i jpg).
 
En utbränd högdager är alltid utbränd oavsett bitdjup. Det går inte att rädda.

Det finns ett ganska utbrett missförstånd ang. jpg/raw. En jpg har samma pixelupplösning som råfilen och de är precis lika stora. Många ser att jpg-bilden kanske bara väger 2-3 mb på disk, men upptagen Photoshop väger den kanske 30 mb. Alltså lika mycket som råfilen.

Sen när är 256 och 4096 lika mycket?
 
Sen när är 256 och 4096 lika mycket?

Har jag påstått det?

Jag har läst inlägg här på forumet där man hävdar att jpg håller lägre upplösning och att 90% av färg och bilddata går förlorat pga att den bara väger ca 10-15% jämför med raw eller tiff. Så ÄR det ju inte! Det är det enda jag menade.

Man kanske kan tro att jag förespråkar jpg. Det gör jag inte. Däremot finns en enorm övertro på Råformatets "magiska" egenskaper. Det är ju bara en variant på tiff i 12/14 bitar. Det går alldeles utmärkt att redigera i annat än råformat.

Trådskaparen ställde en fråga om det är nödvändigt att fota i raw om man ska göra små justeringar (+-0.2 ev) i exponeringen. Det är absolut inte nödvändigt.
 
Det går att göra mer med en RAW-fil än med en JPEG. Något som är totalt utbränt går inte att rädda. Men partier i bilder som är för mörka eller ljusa, fixas bäst med RAW. Man kan göra mycket med en JPEG också, men RAW är bättre ur redigeringssynpunkt.
 
Som sagt, det går att göra ganska mycket med jpg, men RAW är helt i en klass för sig. Jag har helt slutat fota i jpg. Ser ingen som helst vits med det. Lite som att jämföra polaroidfotograferande med negativdito.
 
Att en RAW är bättre att redigera i är ingen hemlighet, det var inte det som var frågan jag ställde.


SÅ, Om man jämför en helt oredigerad jpeg med en identiskt tagen RAW som är konverterad till jpeg, kan ögat se några skillnader?
 
Nej, alla jpeg har i från början varit raw ( i kamera sammanhang då givetvis). Så om du låter kamerans mjukvara konvertera till jpeg, eller om du gör det själv i en extern mjukvara ska i princip inte spela någon roll.

Man kan hävda att den externa mjukvaran eventuellt kan plocka fram något litet som inte kamerans mjukvara klarar, men då pratar vi återigen om extrem pixeldykning med vana dykare och syrgas. Vanliga svensson och med utskrifter upp till A3 lär inte kunna skilja dem åt.

Än en gång under förutsättning att bilden spikas direkt i kameran vad gäller exponering och endast mindre "normala" justeringar innan utskrift.

(Skjuter dock alltid raw själv)
 
Att en RAW är bättre att redigera i är ingen hemlighet, det var inte det som var frågan jag ställde.


SÅ, Om man jämför en helt oredigerad jpeg med en identiskt tagen RAW som är konverterad till jpeg, kan ögat se några skillnader?

ja det är defenitivt skillnad, sen skiljer det vilken rawkonverterare man använder med. Men det är inte säkert att bilden blir bättre heller, mycket gör automatiskt i kameran som inte görs automatiskt i RAW, som skärpning och färg-/kontrastförstärkning. Baksidan av det är att man inte får den kontroll över bilden som man kanske skulle vilja ha.

Anledningen att jag använder raw:
1. varför inte? om jag kan få bättre kvalité ur min kamera då är det ju dumt att begränsa sig, hur små stora skillnaderna än må vara.
2. Adobe Camera Raw (och andra rawkonverterare) är ett förbannat smidigt verktyg. Jag jobbar utifrån bridge med ACR, kan göra hela jobb från början till mål utan att ens öppna photoshop.

sen finns ju massor av de kvalitet och räddingsegenskaper som nämnts tidigare, men på utskrifter är det skitsamma. Arbetsflödet är nog som motivation för mig.

/FLiP
 
Jag har fler frågor: 256 och 4096 bitar sa ni, eller hur? Att 4096 är mer än 256 har inget att invända emot.
Men är det inte så att i ena ändan av skalan är det svart och andra ändan är det vitt? I 8 bitars bild har man 256 steg mellan ytterligheterna, eller hur? Men det är väl inte utanför dessa gränsvärden alla data gömmer sig? Det är väl 4096 steg mellan samma ytterligheter, svart och vitt, men bra mycket mer nyanserat?
 
Jo, men det är ju alla nyanserna som är skillnaden. Där jpg-bilden är på det sista steget i varje ände kan raw-bilden visa 16 olika nyanser. Att en yta är utfrätt i jpg-bilden behöver alltså inte betyda att den är utfrätt i raw-bilden.
 
Personligen tycker jag det. Du har ett negativ som du kan ändra färgbalans och vitpunkt som du tycker passar bilden utan att få negativa effekter i bilden. Du kan också ändra en mängd bildegenskaper utan att bilden brister.
Jag har själv fotat digitalt sedan 1999. De bilder jag då tog med en Olympus e-10 i ORF stödjs fortfarande av t.ex. Light room 2.
Många JPEG bilder jag fick fram då var inget vidare men de i ORF (RAW) som jag tog kan jag idag få ut ett kanon resultat ifrån i bl.a. LR.
Det var vara synd att ett minneskort då kostade 2500 kr för 128 mb och man fick plats med 4 ORF. Så det blev oftast JPEG av utrymmesskäl. Idag ångrar jag att jag inte tog kostnaden och fotade mer i ORF av min dotter. Bilderna hade varit guld värda idag i jämfört med de halvtaskiga JPG jag har.
Vad kan våra RAW program göra om 8 år? Säkert mer än idag. Sitter du däremot med JPEG så är resultatet vad det är.


Jag håller med till 100 %, när man började fota digitalt 1999 i mars hade jag en Sony Mavica FD-71 tror jag den hette, RAW visste jag inte ens existerade då, jag köpte den kameran för jag hade ingen bärbar att tanka över till då, kamera jag köpte sparade bilderna på diskett. Enkelt och bekvämt tyckte man då.
Bilderna då? Ja de var inte mycket att hörra för, 640 px breda max max och det enda den klarade (0,6 mp).

Min smala lycka idag är att jag då fortfarande fotade dia och hade digitala enbart som komplement för att slipppa scanna in bilderna osv.

Jag tror inte alla gjorde som jag då.

Hade jag då hafr bättre ekonomi hade jag nog skaffat en bärbar så hade man åtminståne haft snyggare jpegar och hade man vetat bättre då hade man skaffat en kamera som kunde fota RAW redan då men som Mats säger så var det Horibla priser på minneskort som handlarna idag i stort sett Kastar efter dig. Jag minns för några år sedan, 2-3 år kanske, så såg jag en annons om 4 Gb kort för 1800:- som jag slog till på och köpte, kompisen hade bara 3 veckor tidigare köpt samma kort för över 4000 kronor...

Så kan du; Fota RAW. Du kommer bara ångra dig efteråt om du tabbar dig på plats och sitter och grämer dig efterår hemma.
Hade du fotat RAW hade du kunnat rädda mycket, Inte allt men mycket.
//MN
 
god jul på er
samma fråga dyker upp gång på gång, den som inte förstår skilnaden att arbeta med en rawfil och i 16 bitar bör gå en kurs.
att överhuvudtaget diskutera skilnaden att bildbehandla i 16 bitar raw med inställningar de flesta rawprogram tillåter för sedan exportera bilden i 16 bitar eller försöka dra/korrigera en 8 bitars jpg i Photoshop bör göra en jämförelse.Dvs ta både jpg och raw.

Det finns ett antal rabiata människor som sätter sin tilltro till den 8 bitars jpg kameran kan leverera, här skiljer det först och främt mellan olika kameror, vilka inställningar man har valt osv.

Att tro att en bild är optimalt korrigerad bara för att jpg uttaget är rätt vad det gäller exponering visar stor okunskap.
Jag har aldrig - säger aldrig fått en 8 bitars jpg från en kamera som jag godkänner vad det gäller kontrastkurva, färgåtergivning osv från en jpg oavsett vilken kamera jag har använt. Dvs hur ser kamerans interna rendering ut.Det betyder att för varje gång jag korrigerar bilden så blir den sämre, av en enkel orsak , justeringarna görs i 8 bitar med de antal nivåer det innebär istället för att korrigera bilden i 16 bitars läget.. Oavsett om slutdestinationen blir 8 bitar och utskrift.

Att överlämna hantverket till japanska programmerare istället för att korrigera bilden själv må vara upp till jpg fotografen. Så fort du bestämmer att korrigera bilden sitter du på pottkanten eftersom den 8 bitars jpg bilden är redan förutbestämd av de inställningar du har valt i kameran- och de kan vara högst olika beroende på hur bra intern konvertering du har i kameran.

god jul återigen
nu skall jag se Karl-Bertil
 
Senast ändrad:
Jag tycker det är lite trist attityd att mena att man skall gå kurs, med undertonen att man är dum ihuvudet som inget fattar. Det är säkert helt riktigt vad det gäller tekniken, men jag delar inte den uppfattningen.

Jag tycker foto skall vara roligt och lätt. Jag tycker foto med kompakt-familjekameror och mobiler också är foto-hobby. Jag tycker att om man måste ständigt korrigera och rädda sina bilder i photoshop kanske man hellre skall gå en bas fotokurs hellre än en kurs i antal bittar.

Jag har också svårt att tro att stora asiatiska tillverkare kastar in ett skitprogram i sina kameror. Man spenderar åtskilliga pengar att göra programmen som sitter i kamerorna. Jag tycker man skjuter över målet om man fotar raw om man ändå aldrig fotoshopar sina bilder utan lämnar in hela minneskortet för utskrift och få resultatet hemskickat i en påse.

Jag dissar inte raw och använder det själv av och till, men jag är inte lika övertygad om att det är det rätta rådet. Jag har kanske mycket fel. Jag är kanske dum i huvudet. Men det är mycket som ramlar ut ur min kamera är jpeg och jag känner mig ganska nöjd med resultet. Mina bilders resultat hänger INTE på antalet bitar. Jag har fullt upp med att sikta skapligt på nått intressant att fota. Blir det inte bra direkt på displayen bak på kameran så är det deleteknappen som gäller, direkt och utan pardon.

Mina bilder blir inte mer intressanta för att de är RAW-format. Är det tråkig bild blir det inte bättre med photoshop. Och jag tycker inte det är värt besväret att sitta hela kvällen och dra i spakar för att konstatera att kamerans bild gjorde samma jobb på bråkdelen av en sekund och mitt resultat blev inte bättre, snarare tvärt om. Jag är för dålig på att raw-konvertera. Därav föredrar jag jpeg för det mesta. Men så fotar jag också mest i P-läge eller till och med grönt. Det funkar och jag är nöjd.

Edit: Hur gjorde ni förr i tiden föresten? När det inte fanns några bittar alls?
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar