Precis som Magnus skriver så gäller det a) att vara ute i god tid och b) att ha en bra motivering till varför man borde få akreditering.
Presskort och en klar arbetsgivare utgör för pressansvariga ett tecken på att dom kan "lita" på personen i fråga - han eller hon kan "spelets regler". Alltså vana journalister som vet hur det går till - ingen börjar ropa ut sina frågor okontrollerat under presskonferensen eller försöker riva av någon egen intervju medan presskonferens pågår etc. Eller vana fotografer som, för att nu ta ett exempel, respekterar signaler från de som håller presskonferensen att de skall sluta köra vidvinkel från 1 meters avstånd så att presskonferensen kan börja. Eller låter bli att klättra upp på högtalarskåpen under en storkonster för att få en trevlig vinkel...etc.
Men. Det är trots allt bara vanliga mäniskor som avgör vem som kommer in. Om du är ute i god tid (ett par veckor i förväg) kan du försöka stämma träff med den pressansvariga och givetvis vara supertrevlig och superartig och förklara vem du är och vad du vill. Och om du har nån kontakt med lokaltidningar kan du be de skriva ett papper där de intygar att du samarbetar med dem (det behöver i praktiken inte betyda något alls, med det vet bara tidningen och du).
Sen vad gäller t.ex just konserter så är det ofta rätt besvärligt (produktionsbolagen och skivbolagen walks in mysterious ways...). Var beredd på att det kan bli nej så länge du inte har en klar arbetsgivare och/eller presskort. Och det hjälper antagligen inte att böna och be, det blir rätt sannolikt ändå nej. Därmed inte sagt att det INTE skulle löna sig att försöka! Det förlorar man ingenting på!
Rally är, precis som Magnus skrver, kanske inte ett problem, dock? Är det inte bara att ställa sig i en trevlig kurva och vänta på att nån supersnabb finländsk chaufför passerar?
Lycka till!
/Andreas