Läge på kameran, alltid manuellt????
- Trådstartare Melmis
- Start datum
Fogel70
Aktiv medlem
Jag har också många objektiv med bländarring, men föredrar att använda kameran för att kontrollera bländaren.
Har även många objektiv med bländarring där jag måste använda bländarringen, och det fungerar bra det med, men är inte lika smidigt i mitt tycke.
Hade jag haft en kamera med bara en ratt för inställning av exponering hade jag troligtvis föredragit att använda bländarringen, men såna kameror är gräsliga att använda, så jag ser ingen anledning att äga en sådan.
Falumas
Aktiv medlem
Det är helt säkert en vanesak, men jag gillar att kunna sköta kameran med högerhanden och stabilisera kameran med vänsterhanden.
/Karl
afe
Aktiv medlem
Du har fortfarande inte kommenterat det faktum att det finns digitala kameror med den typen av reglage du vill ha (från Fuji). Vad är det som inte duger med dem?
apersson850
Aktiv medlem
Om en digital kamera är en som använder digital elektronik för att registrera bilden borde i konsekvensens namn en analog dito använda analog elektronik. Men det gör den inte, så de kamerorna är kemiska, om man nu ska referera till hur bilden registreras.
För övrigt är en ratt med märkningar för 1, 2, 4, 8 ... 500 och 1000 inte heller analog. Något som är analogt ska vara kontinuerligt variabelt. De här har sina klickstopp och ett diskret och begränsat antal sådana.
Det finns en del äldre objektiv med steglös bländarring, har jag sett. Där kan man måhända tala om något analogt, även om man vanligtvis syftar på något som arbetar med elektronik av analog konstruktion (jfr analogimaskin) i sådana fall.
Så själva ratten med slutartider är mekanisk, oavsett om den ställer in slutartiden helt mekaniskt (Canon F-1) eller om det är på elektronisk väg (Canon AE-1) eller till och med både och (Canon EF). Men inte på någon av dessa är det så att 125 står på ett visst ställe, i analogi (häpp!) med var klockan fem är på en urtavla, utan man får överblicka ratten och sen snurra därefter. På en Canon EF syns inte hela ratten, för en del av den ligger under frammatningsarmen, och på en Canon A-1 syns bara några få tider (eller bländarvärden, för de manövreras kombinerat av samma ratt - såvida man inte ställer in manuellt, för då manövreras bländaren plötsligt med ringen på objektivet!)
Jo, det var mer konsekvent förr, eller nä.
afe
Aktiv medlem
Jag kommenterade analoga respektive digitala kontroller, och du (och andra) förstod uppenbarligen vad jag menade. Jag är inte det minsta intresserad av att ha en diskussion om vad som är digitalt eller analogt
RobbanMurray
Medlem
De finns 2 situationer jag inte använder mig av bländarprioritet!
När jag fotar konserter och när jag fotar i studio, då körs det hekt manuellt. Annars är det ALLTID bländarprioritet som gäller
När jag fotar konserter och när jag fotar i studio, då körs det hekt manuellt. Annars är det ALLTID bländarprioritet som gäller
atotowi
Aktiv medlem
Aha - åter till diskussionens ämne...
Då så jag väljer metod efter vad jag vill uppnå...
Till vardags (och det som varit kanske 80% av mitt fptpgraferande): Bländarförval
Makro: Manuellt + blixt automatik (ev manuell blixt)
Ny tillkommet långa brännvidder då blir det Tidsförval för att slippa skakoskärpa på frihand.
Dessutom har jag börjat kika på manuell + Auto ISO i en del situationer. Inte så dumt om man kan håla bruset i schack.
PMD
Aktiv medlem
Och den ska gå till 11.
iSolen.se
Guest
Jag tror jag förstår. På en analog kamera kan man sikta på 1/125, punkt slut. Man behöver inte veta om man ligger på 1/4 eller 1/8 utan man vrider dit man vill utan att bry sig om var man är eller några mellanlägen.
Kameror med rullhjul, måste man antingen veta eller kolla var man är, köra på känn tex tre steg eller hålla örnkoll på siffrorna så man får sin 1/125s. Ev måste kameran dessutom väckas ur sömnläget.
Vad jag saknar med "moderna" kameror är att kunna känna med handen var f/2.8 är för att sen ställa in f/4. Det går dock att fixa genom tricket att dra bländaren i bottenläget och sen backa.
Kijana
Aktiv medlem
Jag känner inte att det är så ansträngande att hålla koll på exempelvis slutartiderna. Vill jag förlänga tiden från exempelvis 1/500-del så är det ju inte så att slutartiderna kommer helt slumpmässigt blandade vid en vridning på ratten.
iSolen.se
Guest
Stryk, "örn", jag överdrev en aning.
60,125, 250, 500 osv ser väldigt olika ut, man behöver inte kolla så noga.
Men jag förstår ändå vad han är efter.
Falumas
Aktiv medlem
Även när jag fotograferar manuellt så är det sällan jag ser att oj nu skulle jag vilja ha 1/125sek slutartid utan det är mer nu vill ha ett steg mer eller ett steg mindre oftast efter att ha tittat på bilden och sett att den innehåller rörelseoskärpa eller för mycket brus.
Har man dock örnkoll så att man tittar på motivet och ser här skulle jag vilja ha 1/125sek slutartid, ISO600 och bländare f4 för att få bilden som man vill ha den så är kanske vreden att föredra.
/Karl
Har man dock örnkoll så att man tittar på motivet och ser här skulle jag vilja ha 1/125sek slutartid, ISO600 och bländare f4 för att få bilden som man vill ha den så är kanske vreden att föredra.
/Karl
afe
Aktiv medlem
Jag förstår också tanken. I min bil kan jag bara justera volymen på stereon med en vippa på ratten, och det går betydligt långsammare än med en ratt. Jag tycker däremot inte det spelar någon roll om ratten har fasta lägen eller inte, och de flesta kamerorna nu för tiden har ju rattar och inte vippor eller knappar för att justera bländare och slutartid.
På min D3 brukar jag använda bländarringen på objektiven (i den mån det finns en sådan), mest av gammal vana.
cocuyo
Avslutat medlemskap
Och det är precis vad en kamera som tar analog video och lagrar den på band gör.
Ett intressant sidospår är förstås att ett magnetband inte alls tar upp den analoga signalen direkt, utan att den syntetiseras ur ett antal samplingar med hög frekvens. Den är alltså inte kontinuerlig, utan den växlar läge (amplitud) både positivt och negativt med högre frekvens än den som ska registreras, och den går därvid genom noll ett otal gånger. Men amplitudkurvan som dras ur detta är analog.
Nej, riktigt så är det inte. Det beror helt på vilket förlopp eller vilken funktion som ska följas. En analog funktion kan vara sågtands- eller trappstegsformad, alltså ha diskreta lägen. Skillnaden mot motsvarande digitala är att den digitala representeras med siffror i heltalsvärden, medan den analoga representeras analogt med funktionen som ska följas. En analog funktion kan anta ett "oändligt" antal värden, men den behöver inte göra det. En digital funktion kan bara inta ett ändligt antal värden, definierat av antalet bitar som representerar den.
Men problematiken kring manöverorganen har egentligen ganska lite med det digitala i sig att göra, utan är mer gränser som har satts av konstruktörerna av apparaterna som vi använder. När det gäller musikinstrument var man ganska tidigt på det klara med att man behövde någon form av tryck- och anslagskänslighet på tangenter, och JAS-olyckan i Stockholm är ett mycket gott exempel på vad jag uttrycker som "digioti". I det fallet handlade det egentligen inte om spakens känslighet eller stegen i vilka systemet arbetade, utan om hysteresen, latensen mellan orsak och verkan. Och det som jag beskriver som "digioti" är liknande kontraintuitiva saker som har byggts in i många av våra digitalkameror, och som kunde konstrueras bättre. Det finns ingen motsättning mellan det som jag vill ha och det som finns i dagens kameror. Man kan mycket väl ha både och. Men tillverkarna har valt en billigare lösning, där de har tagit bort en mekanik som tidigare fanns och ersatt den med ett nytt elektriskt styrt system som inte är tänkt att fungera också på det sätt som det gamla gjorde. Jag tycker att det är fel, både servostyrningen av skärpeinställning, där man i de flesta fall saknar en avståndsskala, och där man inte alltid kan lita på att grejerna står kvar i läget där man ställer dem, och inställningen av slutartid och bländare med hjul som saknar fasta lägen och markeringar för inställda värden. Det går att göra både och, men kanske det är dyrare. Hursomhelst är det en valsituation vid konstruktionen. Konstruktören har valt att ta bort de fasta lägen som tidigare fanns och ersatt dem med odefinierade lägen som man måste kontrollera i sökaren, på toppfönstret eller på skärmen.
Falumas
Aktiv medlem
Skillnaden är dock stor mellan en vippa och ett hjul. Hade du haft ett hjul på ratten hade det förmodligen varit lika bra som en vanlig volymkontroller. I min bil är det ett hjul helt utan skala (precis som på en modern DSLR) och jag har aldrig saknat skalan (jag vill ju bara ha högre eller lägre) förutom dom obligatoriska knapparna på ratten som är kassa om man vill ändra mycket på en gång.
/Karl
Bilagor
iSolen.se
Guest
Ett vanligt missförstånd. Ett digitalt, diskret värde kan mycket väl ha decimaler.
1.1 = 1.5
1.11 = 1.75
1.111 = osv
cocuyo
Avslutat medlemskap
Jo, om man sysslar med såna och flyttal osv. Men i den binära världen som det här berör är det binära värden det handlar om, och även om ett irrationellt tal är "digitalt", så kan våra binära representationer inte inta några sådana värden. Så även om vi kan använda såna tal som 1/3 eller roten ur sex, så representeras de av binära tal på ett eller annat sätt i datorer och andra digitala system, och de intar heltalsvärden mellan exempelvis 0 och 1024 eller annan lämplig potens av 2. Det finns en himla massa tal som vi kan skriva med hjälp av siffror som inte går att beskriva annat än som ett närmevärde binärt.
Och knapparna eller hjulen som vi använder stegar sig igenom de valda värdena i den skala som används av funktionen man följer. Exempelvis kan ISO, slutartid och bländare stegas i steg som följer geometriska serier. Till stor del liknar de båda sätten att hantera detta varandra, men de kontroller som sitter i digitalkameror av idag har inte den direkta kopplingen till funktionerna som styrs, och de saknar ändlägen, och i väldigt många kameror används samma hjul eller knapp till flera olika saker och växlar uppgift på ett svåröverskådligt sätt.
