Lägg pengarna på en matningsplats istället, och fota med mobilen? (ironi och på skoj).
Fågelfoto som gren har alltid funnits. De bästa bilderna av de kändaste fotograferna för femton år sedan togs med utrustning som idag är minst femton år gammal. Minst. Kanske uppåt trettio i vissa fall.
Som nybörjare, hur ser man på dessa gamla bilder idag. Är det något man imponeras av och vill bli lika duktig själv, eller är det något man hånfullt fnyser åt för att dynamiska omfånget är för litet, skärpan sitter fel, och det går inte att räkna hyskorna mellan fjäderstrålarna på vingspetsarna i flykt?
Min absoluta rekommendation är att börja begagnat för att testa intresset. För några svalnar det tämligen fort, och för andra utvecklas det till en hobby som kan kosta hundra tusen om året i prylar.
Jag tycker det i allmänhet är en vettig rekommendation att köpa något till överkomligt pris innan man sett att intresset är hyfsat bestående men frågan är om det är just det som gäller med en fågelskådare som TS.
Fågelfoto är den verkliga materialsporten när det gäller foto och det tycker jag mig sett i min relativa närhet. De som blir intresserade kommer fört eller senare landa i "mycket vill ha mer".
Jag har det senaste 1 1/2 åren sett följande resa en annan fotograf gjort:
Canon R5 plus Canons 800mm/11-objektiv. Upplevdes som att leverera allt för mjuka och detaljfatttiga bilder.
Andra försöket: Sålde Canon-grejorna och köpte Sony A6600 plus Sony 200-600 G. Hyfsat nöjd men som detalj och skärpefreak vill han ha mer.
Tredje försöket: Byte av A6600 mot A7r IV med 60 MP istället och här kommer det: Med bilder på distans av flygande fågel på höjd behöver man ofta beskära och det kräver många pixlar. Då går exv. Canon R6 bort.
Stoppade det där? Nää! Det krävdes ett varv i Topaz Sharpen AI också och då kom WOW:en både egnas och andras och så är det nu ofta. Det krävs efterbehandling med verkligt bra denoise och skärpefunktioner för att nå den sista biten.
Som jag skrivit och visat med några av mina egna bilder ovan så kunde även en rätt fågelointresserad fotograf som jag själv ta en del fågelbilder på de safaris jag varit på, även med inte helt optimala grejor - så länge fåglarna inte rörde på sig och ljusförhållandena tillät. I sämre ljus med maxbländdare 6,3 vid 500mm eller med flygande fåglar krävs faktiskt något annat och bättre.
Har TS verkligen specat mer i detalj vilka kraven egentligen är? Om man som en del kollar på fågel med stabiliserat Swarowski, Leica eller Zeiss-glas så undrar jag hur kul man tycker mediokra bilder tagna med grejor som inte synkar med förväntningarna är.
Självfallet har verkligt skickliga fågelfotografer kunnat ta fantastiska bilder även med äldre DSLR:er och jag kommer ihåg Omar Brännströms fina bilder som jag såg för ca 15 år sedan. Skillnaden nu är att man inte längre nödvändigtvis behöver vara Omar Brännström för att kunna lyckas med det - förutsatt att man köper grejor som kompenserar för den initiala skillnaden i talanger och färdigheter.
