Gyllende snittet
- Trådstartare Rudie
- Start datum
michap
Aktiv medlem
Den här disskusionen har vi ju redan sett hundra gånger!
Någon som försvarar sin rätt att inte ha kunskaper.
Ibland, som här, handlar den om komposition eller konstnärlighet. Oftast handlar den dock om teknik.
Det hela går alltså ut på att en person inte kan, inte vill kunna, och sedan kräver att hans/hennes bilder skall bli lika uppskattade som de skickligas.
Resonemanget är skapat av dagens kravlösa samhälle där många är vana att få allt gratis och därför inte längre anstränger sig.
Resultatet är alltså att folk blir skitförbannade över att få "dålig" kritik på oskarpa, kontrastlösa bilder med motivet trist placerat i mitten (familjealbumsbilder).
För att disskutera GS: jag har ingen utbildning i bildskapande, och kan inte gyllene snittet. Men att totalt såga en flera tusen år gammal, och än i dag vedertagen, teori och säga att den är totalt värdelös... Är inte det väl stöddigt?
Drar man sig sedan ur disskusionen med motiveringen "ni vill inte lära er" så blir det faktiskt lite löjligt.
Hoppas att ingen blir sårad, det är inte meningen med detta inlägg. Det är avsett som en protest mot kunskapsföraktet i sammhället och på FS.
/Micha
Någon som försvarar sin rätt att inte ha kunskaper.
Ibland, som här, handlar den om komposition eller konstnärlighet. Oftast handlar den dock om teknik.
Det hela går alltså ut på att en person inte kan, inte vill kunna, och sedan kräver att hans/hennes bilder skall bli lika uppskattade som de skickligas.
Resonemanget är skapat av dagens kravlösa samhälle där många är vana att få allt gratis och därför inte längre anstränger sig.
Resultatet är alltså att folk blir skitförbannade över att få "dålig" kritik på oskarpa, kontrastlösa bilder med motivet trist placerat i mitten (familjealbumsbilder).
För att disskutera GS: jag har ingen utbildning i bildskapande, och kan inte gyllene snittet. Men att totalt såga en flera tusen år gammal, och än i dag vedertagen, teori och säga att den är totalt värdelös... Är inte det väl stöddigt?
Drar man sig sedan ur disskusionen med motiveringen "ni vill inte lära er" så blir det faktiskt lite löjligt.
Hoppas att ingen blir sårad, det är inte meningen med detta inlägg. Det är avsett som en protest mot kunskapsföraktet i sammhället och på FS.
/Micha
Graal
Avslutat medlemskap
Re: Re: Ansel Adams syn på kompositionsregler:
Du kan väl inte på allvar mena att det skulle vara betydelselöst att den kanske mest framgångsrike, uppskattade, stilbildande och berömde landskapsfotografen i världen såg kompositionsregler som ogiltiga, ovidkommande och oväsentliga och istället betonade vikten av att frigöra sig från sådant tänkande i bildskapandet?
Svar på frågan: Jag ser absolut inget motsatsförhållande i detta. Men att känna till sk. kompositionsregler är inte detsamma som att använda dem. Adams kände säkert till exempelvis GS men i hans bilder (de jag sett) har jag svårt att se något som skulle kunna stämma på det förhållande GS representerar. Men som jag skrivit tidigare, har man fantasi så kan nästan allt förklaras mrd GS. Jag kan heller inte se något annat mönster i hans sätt att bygga upp kompositionen i bilderna, vilket du skriver om. Där får du nog förtydliga dig vilket "likartat sätt" han använder sig av .
Själv är jag ganska ointresserad av regler och mallar för bildskapande. Har inte förrän jag läste artikeln här på fotosidan fått lite hum om vad GS är, t.ex. Visste dock innan att de flesta upplever en lite bredare passepartoutkant under en bild som mera tilltalande. Annars tänker jag inte i termer av linjer, vinklar eller diagonaler. Det är motivet och vad jag ser som får styra kompositionen och det kan bli mycket varierat. I första hand ska det kännas bra. Och det kan det göra på oändligt många olika sätt.
Du talar om att man skapar egna regler och att även "motivet i mitten" är en regel. Men problemet med ditt resonemang är att det finns oändligt många sådana "regler" eller "mönster" eller vad man vill kalla det. Det varierar från motiv till motiv och man skulle nog kunna hävda att varje enskild bild har sin egen unika uppbyggnad. Att då tala om regler, som ju ska gälla generellt, är irrelevant. Ett stort antal bilder på samma motiv och av samme fotograf kan ju vara olika uppbyggda men bra allihopa för det. Vilken uppbyggnad är då den rätta?
Du kan väl inte på allvar mena att det skulle vara betydelselöst att den kanske mest framgångsrike, uppskattade, stilbildande och berömde landskapsfotografen i världen såg kompositionsregler som ogiltiga, ovidkommande och oväsentliga och istället betonade vikten av att frigöra sig från sådant tänkande i bildskapandet?
Svar på frågan: Jag ser absolut inget motsatsförhållande i detta. Men att känna till sk. kompositionsregler är inte detsamma som att använda dem. Adams kände säkert till exempelvis GS men i hans bilder (de jag sett) har jag svårt att se något som skulle kunna stämma på det förhållande GS representerar. Men som jag skrivit tidigare, har man fantasi så kan nästan allt förklaras mrd GS. Jag kan heller inte se något annat mönster i hans sätt att bygga upp kompositionen i bilderna, vilket du skriver om. Där får du nog förtydliga dig vilket "likartat sätt" han använder sig av .
Själv är jag ganska ointresserad av regler och mallar för bildskapande. Har inte förrän jag läste artikeln här på fotosidan fått lite hum om vad GS är, t.ex. Visste dock innan att de flesta upplever en lite bredare passepartoutkant under en bild som mera tilltalande. Annars tänker jag inte i termer av linjer, vinklar eller diagonaler. Det är motivet och vad jag ser som får styra kompositionen och det kan bli mycket varierat. I första hand ska det kännas bra. Och det kan det göra på oändligt många olika sätt.
Du talar om att man skapar egna regler och att även "motivet i mitten" är en regel. Men problemet med ditt resonemang är att det finns oändligt många sådana "regler" eller "mönster" eller vad man vill kalla det. Det varierar från motiv till motiv och man skulle nog kunna hävda att varje enskild bild har sin egen unika uppbyggnad. Att då tala om regler, som ju ska gälla generellt, är irrelevant. Ett stort antal bilder på samma motiv och av samme fotograf kan ju vara olika uppbyggda men bra allihopa för det. Vilken uppbyggnad är då den rätta?
Graal
Avslutat medlemskap
Att ha en åsikt är inte att förakta kunskap. Kunskap om komposition får man genom studier, erfarenheter och praktiskt arbete med bildskapande. Om man genom den kunskap man tillägnat sig därigenom kommit till insikten att GS är lite av en myt, kallar du det då kunskapsförakt?
Ansel Adams föraktade sannerligen inte kunskap. De böcker han skrivit om fotografi talar sitt tydliga språk vad gäller detta. Men ändå hade han dessa (tydligen enligt dig) kunskapsföraktande åsikter om bildkomposition. För vad han gjorde var precis att såga bl.a denna, flera tusen år gamla och än idag vedertagna teori som i stort sett värdelös när det gäller fotografisk komposition. Och det var stöddigt tycker jag. Man alls inte kunskapsföraktande utan snarare tvärtom. Med all den kunskap han tillägnat sig genom sitt intensiva arbete med fotografiskt bildskapande kom han tydligen till den insikten.
Nekomy
Avslutat medlemskap
Jag måste svar då det kommer direkta anklagelser mot mig att jag föraktar kunskap. Jag sade att jag skulle dra mig ur diskussionen, men inte att jag skulle sluta läsa den och se vart det bär hän.
För en stund låt os fundera på det jag sade. Gyllene snittet är vår tids gyllene bluff. Håll med eller inte, men detta var min åsikt och jag formulerade varför jag tyckte så. Samtidigt sade jag att kunskap från erfarna fotografer kan vara bättre än mattematik när det gäller att hitta harmoni, jag sade även att det finns flera normer än det gyllene snittet för att hitta bra balans i bilder och att man inte skall utgå från att en bild med motivet i centrum blir sämre bara för att någon fått för sig att GS är den perfekta harmoniska formulan.
Förnekade jag kunskapen? Nej, jag sade att man skall ta tillvara all kunskap och inte föra en ”norm” till skyarna som det ultimata design verktyget. Jag lade mycket kritik på dem som visade mattematiken bakom GS men inte kunde tala om vare sig nyttan eller användningen av denna formel eller vem det var som bestämde att just den formel stod för harmoni, god design och att man skulle använda denna för att nå perfektion i bilder.
Jag sade att det finns andra sätt att uppnå harmoni på och att olika kulturer har sina sätt att se harmoni, öppnar man ögonen ser man snart att man kan uppnå harmoni på flera olika sätt och att man kan dela in ytor på ett oändligt antal sätt och inget av dessa är mer korrekt än det andra. För i en bild är det mer än ytan och form som räknas, det är innehållet, situationen, färger, rörelse och även humor samt otalte fler saker som gör en bild harmonisk eller inte.
Jag vet att jag kan vara obehaglig då jag inte följer normen, men jag har aldrig förnekat kunskapen och den kunskap jag talar om har jag redan nämnt. När jag sade att folk inte vill ta till sig ny kunskap utan fortsätter att krama GS så talade jag om de som ser GS som ett oöverträffat redskap men inte ifrågasätter vem det var som bestämde att 1.6 är mer harmoniskt än 1.5 eller 4.4, 14.9, 16.9 osv.
Nu hoppas jag att jag kan dra mig ur diskussionen, men givetvis kommer jag att följa den och om folk börjar påstå att jag förnekar kunskap eller att jag inte har kunskap så kanske jag känner att jag måste försvara mig.
För en stund låt os fundera på det jag sade. Gyllene snittet är vår tids gyllene bluff. Håll med eller inte, men detta var min åsikt och jag formulerade varför jag tyckte så. Samtidigt sade jag att kunskap från erfarna fotografer kan vara bättre än mattematik när det gäller att hitta harmoni, jag sade även att det finns flera normer än det gyllene snittet för att hitta bra balans i bilder och att man inte skall utgå från att en bild med motivet i centrum blir sämre bara för att någon fått för sig att GS är den perfekta harmoniska formulan.
Förnekade jag kunskapen? Nej, jag sade att man skall ta tillvara all kunskap och inte föra en ”norm” till skyarna som det ultimata design verktyget. Jag lade mycket kritik på dem som visade mattematiken bakom GS men inte kunde tala om vare sig nyttan eller användningen av denna formel eller vem det var som bestämde att just den formel stod för harmoni, god design och att man skulle använda denna för att nå perfektion i bilder.
Jag sade att det finns andra sätt att uppnå harmoni på och att olika kulturer har sina sätt att se harmoni, öppnar man ögonen ser man snart att man kan uppnå harmoni på flera olika sätt och att man kan dela in ytor på ett oändligt antal sätt och inget av dessa är mer korrekt än det andra. För i en bild är det mer än ytan och form som räknas, det är innehållet, situationen, färger, rörelse och även humor samt otalte fler saker som gör en bild harmonisk eller inte.
Jag vet att jag kan vara obehaglig då jag inte följer normen, men jag har aldrig förnekat kunskapen och den kunskap jag talar om har jag redan nämnt. När jag sade att folk inte vill ta till sig ny kunskap utan fortsätter att krama GS så talade jag om de som ser GS som ett oöverträffat redskap men inte ifrågasätter vem det var som bestämde att 1.6 är mer harmoniskt än 1.5 eller 4.4, 14.9, 16.9 osv.
Nu hoppas jag att jag kan dra mig ur diskussionen, men givetvis kommer jag att följa den och om folk börjar påstå att jag förnekar kunskap eller att jag inte har kunskap så kanske jag känner att jag måste försvara mig.
maxzomborszki
Aktiv medlem
Om det är detta du ville förmedla med vad du skrev tidigare så kan jag till viss del hålla med dig. Det var dock inte det jag utläste av dina tidigare inlägg vid tidpunkten för när jag försökte besvara dem. Kanske därav orsaken till meningsskiljaktligheterna?
Läser du noga vad många (inklusive jag) skrev så har mig veterligen ingen hävdat att en viss norm skulle vara bättre än någon annan och därmed höjas till skyarna eller vara "ultimat" på något sätt. Det kompakta motstånd kommentarer om att man inte ska förkasta verktyg mötte (därmed inte sagt att alla måste använda alla verktyg) gjorde att i alla fall jag tolkade det som att du var mot användningen av gyllene snittet i allmänhet snarare än att du själv inte vill använda det.
Dessa "normer" kommer från att erfarna fotografer och konstnärer genom tiderna observerat vad som gör en bra bild och försökt genom efterkonstruktioner finna de element som gör en uppskattad bild. Och inte helt underligt kan man finna att man ofta kan gruppera in bilder efter dessa element (diagonaler, trianglar, ocentrerad komposition etc), men att det även finns bilder som inte passar in riktigt bra i någon komposition. Detta passar rätt bra in i vad jag anser om bildkomposition, det handlar helt enkelt om att lära av egna och andras bilder, men att man försöker skala av så mycket som möjligt i bilden för att få ned bilden till enkla "nakna" element som lätt går att identifiera. För mig är bildkompositionsriktlinjer ett "destillat" av den kunskap från fotografer som du värdesätter. Mindre analytiskt lagda kanske fördrar att direkt gå på bilder och själv försöka hitta vad de tycker om utan att analysera dem närmare. Det är bara ett annat sätt att inhämta denna kunskap.
Här är jag nästan lite ledsen över vad du säger eftersom jag anser att jag gjort mitt yttersta för att göra just det du efterlyste.
- Du kritiserade att det inte fanns någon som visste vad gyllene snittet var, det bemötte jag och flera andra. Visade att informationen till och med fanns i några av de länkar du själv tillhandahöll.
- Du kritiserade att du fick olika svar hela tiden vilket jag skrev inte var underlig då det gyllene snittet uppträder på så många ställen att det går att få fram på enormt olika sätt.
- Därefter efterlyste du att någon skulle visa hur man använde gyllene snittet med bilder. Först skickade Fredrik Holmén en sådan och sedan skickade jag in en av mina egna bilder för att visa att den stämde ganska överens med hur jag skulle använda gyllene snittet. (Notera att linjerna i bilden är en efterkonstruktion. Vid tillfället då jag tog bilden brydde jag mig mer om att inte få en stel centrerad komposition då jag personligen oftast föredrar den ocentrerade. Jag kanske är lite tråkigt förutsägbar då rätt många bilder blir lite av den här typen.)
- Jag ritade även en stiliserad bild som visade hur gyllene snittet kan skapa indelningar och skärningspunkter och hur de förhöll sig till den av många ansett mer lättanvända "rule of thirds" (tredjedelsregeln).
- Jag motiverade också min åsikt om "varför" (kort sammanfattat och väldigt grovt generaliserat: centrerat=statisk, väldigt ocentrerad=ostabil/orolig, "mittemellan" ger mer "behaglig", dynamisk men fortfarande inte kaotisk, orolig eller för obalanserad). "Mittemellan" råkar ofta bli gyllene snittet/"rule of thirds" och att matematiken i detta tillfälle bara var ett sätt att försöka formulera något som vårt estetiska sinne redan hade sagt till oss.
Angående perfektion så anser jag att något sådant finns inte. Möjligtvis kan en bild bli tekniskt fulländad, men då tycke om en bild är subjektivt och inte nödvändigtvis har med dess tekniska kvaliteter att göra så är det som en person tycker är en perfekt bild inte lika perfekt för en annan betraktares öga. Så även om man med hjälp av bildkompositionstekniska riktlinjer kanske kan förbättra vissa av sina bilder anser jag inte att man kan få en perfekt bild för alla betraktare. Men för mig innebär detta också att det räcker gott med att det finns några som är nöjda med bilden (eftersom jag anser att man inte kan tillfredställa alla).
Alltså kan jag inte förklara hur gyllene snittet eller något annat kompositionsknep skulle skapa perfektion i bilder.
Senast ändrad:
Loj
Aktiv medlem
Re: Re: Re: Ansel Adams syn på kompositionsregler:
Jag skrev att det är en enskild persons syn på saken. Att Adams tycker så gör inte det hela till en absolut oomkullrunkelig sanning - jag har helt enkelt inte den människosynen...
Dessutom finns det ju en hel del exempel på auktoriteter som i olika situationer uttalat sig bergfast och som sedan visat sig ha helt fel. De är helt enkelt inte mer än människor...
I flera av Adams bilder delar t.ex. han upp bildytan enligt Gyllene snittets "regler", i andra "följer" han andra kompositionsregler. Adams är i sitt fotograferande inte alls så fri från regler som han skriver. Och jag tror inte att han skulle ha varit så framgångsrik om han varit det. Däremot är jag fullkomligt övertygad om att han ute i fält inte aktivt tänkte i termer av kompositionsregler. Jag att han hade dem i ryggmärgen och "använde" dem omedvetet - och det är just så jag tror att de bäst tjänar sitt syfte bäst.
Min syn på komposition är inte ett regelverk som måste följas och som man skall tänka på så mycket just när man fotograferar. De kompositionsregler som finns tror jag är en beskrivning av vad som allmänt anses vara estetiskt bra och fint. De är i allmänhet långt äldre än fotografin och de är djupt rotade i vår kultur. Jag tror det är oerhört svårt att inte beakta dem.
Väldigt många bildskapare - fotografer och andra - bygger upp sina bilder på likartat sätt. Få, ytterst få, lyckas ha den kreativiteten i sitt skapande att man inte kan se mönster i deras verk. Om man sedan vill säga att de följer vissa regler eller inte, är en smaksak...
mvh Janne
Nej,det är inte oviktigt, det skrev jag inte.
Jag skrev att det är en enskild persons syn på saken. Att Adams tycker så gör inte det hela till en absolut oomkullrunkelig sanning - jag har helt enkelt inte den människosynen...
Dessutom finns det ju en hel del exempel på auktoriteter som i olika situationer uttalat sig bergfast och som sedan visat sig ha helt fel. De är helt enkelt inte mer än människor...
Tack för svar!
I flera av Adams bilder delar t.ex. han upp bildytan enligt Gyllene snittets "regler", i andra "följer" han andra kompositionsregler. Adams är i sitt fotograferande inte alls så fri från regler som han skriver. Och jag tror inte att han skulle ha varit så framgångsrik om han varit det. Däremot är jag fullkomligt övertygad om att han ute i fält inte aktivt tänkte i termer av kompositionsregler. Jag att han hade dem i ryggmärgen och "använde" dem omedvetet - och det är just så jag tror att de bäst tjänar sitt syfte bäst.
Och inte desto mindre kan flera av "reglerna" appliceras på de många av bilder du lagt ut i dina album...
Min syn på komposition är inte ett regelverk som måste följas och som man skall tänka på så mycket just när man fotograferar. De kompositionsregler som finns tror jag är en beskrivning av vad som allmänt anses vara estetiskt bra och fint. De är i allmänhet långt äldre än fotografin och de är djupt rotade i vår kultur. Jag tror det är oerhört svårt att inte beakta dem.
Väldigt många bildskapare - fotografer och andra - bygger upp sina bilder på likartat sätt. Få, ytterst få, lyckas ha den kreativiteten i sitt skapande att man inte kan se mönster i deras verk. Om man sedan vill säga att de följer vissa regler eller inte, är en smaksak...
mvh Janne
Nekomy
Avslutat medlemskap
Gyllene snittet sägs vara en slags spiral som delar upp en yta, men innan den spiralen kom in i bilden användes pentagrammet som mall och innan det triangel formen. Enligt Dalton får man fram GS genom ett par diagonaler, genom andra via en mattematisk formel och enligt NE genom att använda en kortsida som referens. Alla dessa sett ger olika punkter men på ungefär samma område. Så länge är man med och kan hålla med om GS håller sig på samma linje som andra (västerländska) normer.
Men sedan kommer tolkningen om vad som gör den harmonisk. Några påstår att detta kommit fram genom århundraden av erfarenhet från konstnärer och kunniga. Men det är en lögn då de flesta tavlor från 1500 - 1800 talet inte alls har mått som passar in i det gyllene snittet eller följer dessa regler. Många tavlor är senare förändrade för att passa på andra ställen än den tilltänkta original platsen eller för att reparera skador eller passa andra ramar.
Man betraktade tavlor annorlunda på 1500 talet än vad vi gör idag. Perspektivet var ofta falska och många tavlor var gjorda för att betraktas underifrån och inte rakt framifrån som man gör idag. Flyttar man upp tavlorna får gyllene snittet en lustig placering långt från blickpunkten och man märker då att GS måste vara en efterkonstruktion.
Om man målar en stor tavla på nära håll har man en helt annan syn på vad som kommer att bli harmoniskt. Man arbetade även med tavlan under flera på och förändringar förekom ofta under arbetets gång. Att ta ett fotografi är en helt annan sak och troligen borde man använda normer som är anpassade för detta och inte använda normer från 1500-tals måleri om man inte skall efterlikna just denna.
Några av konstvärldens största och mest uppskattade bilder använder inte GS, men förespråkare för GS delar då upp bilden i mindre delar för att visa förekomsten av GS, men gör man på detta sätt kan man bevisa att alla tavlor i hela värden är gjorda enligt GS. Några kända konstnärer (och fotografer) säger strunta i GS och låt istället ditt öga avgöra vart harmonin infinner sig, för hur du än placerar motivet kan någon bevisa att det faller inom ramen för GS eller någon annan norm.
GS har även en inbyggd brist i sig. Den kan användas åt alla håll vilket skapar en mycket komplicerad norm som täcker upp en stor del av bilden. Den ger många brytpunkter som gör att man kan hitta ett samband i nästan alla bilder och samtidigt som den säger man inte skall placera nått i centrum av bilden så uppmuntrar den till det om man kan använda tomma ytor för att framhäva GS. Gyllene snittet kan med andra ord användas för att placera ytor eller objekt eller en kombination av båda vilket gör att man nästan alltid kan påstå att man arbetade utefter det gyllene snittet.
Jag skall inte ljuga. Många av de bilder jag har passar perfekt in på det gyllene snittet, men det var inte så att jag tänkte att jag skall arbeta efter det gyllene snittet. Jag tänker mer ”lägg motivet lite vid sidan av så ser jag mer natur”, ”lägg modellen åt höger så hon tittar in i bilden”, ”placera lyftkranen i mitten så bildas en triangel”, ”kan jag få staketet att löpa diagonalt över bilden”. Men det är sällan jag tänker ”1.61803399”
Men sedan kommer tolkningen om vad som gör den harmonisk. Några påstår att detta kommit fram genom århundraden av erfarenhet från konstnärer och kunniga. Men det är en lögn då de flesta tavlor från 1500 - 1800 talet inte alls har mått som passar in i det gyllene snittet eller följer dessa regler. Många tavlor är senare förändrade för att passa på andra ställen än den tilltänkta original platsen eller för att reparera skador eller passa andra ramar.
Man betraktade tavlor annorlunda på 1500 talet än vad vi gör idag. Perspektivet var ofta falska och många tavlor var gjorda för att betraktas underifrån och inte rakt framifrån som man gör idag. Flyttar man upp tavlorna får gyllene snittet en lustig placering långt från blickpunkten och man märker då att GS måste vara en efterkonstruktion.
Om man målar en stor tavla på nära håll har man en helt annan syn på vad som kommer att bli harmoniskt. Man arbetade även med tavlan under flera på och förändringar förekom ofta under arbetets gång. Att ta ett fotografi är en helt annan sak och troligen borde man använda normer som är anpassade för detta och inte använda normer från 1500-tals måleri om man inte skall efterlikna just denna.
Några av konstvärldens största och mest uppskattade bilder använder inte GS, men förespråkare för GS delar då upp bilden i mindre delar för att visa förekomsten av GS, men gör man på detta sätt kan man bevisa att alla tavlor i hela värden är gjorda enligt GS. Några kända konstnärer (och fotografer) säger strunta i GS och låt istället ditt öga avgöra vart harmonin infinner sig, för hur du än placerar motivet kan någon bevisa att det faller inom ramen för GS eller någon annan norm.
GS har även en inbyggd brist i sig. Den kan användas åt alla håll vilket skapar en mycket komplicerad norm som täcker upp en stor del av bilden. Den ger många brytpunkter som gör att man kan hitta ett samband i nästan alla bilder och samtidigt som den säger man inte skall placera nått i centrum av bilden så uppmuntrar den till det om man kan använda tomma ytor för att framhäva GS. Gyllene snittet kan med andra ord användas för att placera ytor eller objekt eller en kombination av båda vilket gör att man nästan alltid kan påstå att man arbetade utefter det gyllene snittet.
Jag skall inte ljuga. Många av de bilder jag har passar perfekt in på det gyllene snittet, men det var inte så att jag tänkte att jag skall arbeta efter det gyllene snittet. Jag tänker mer ”lägg motivet lite vid sidan av så ser jag mer natur”, ”lägg modellen åt höger så hon tittar in i bilden”, ”placera lyftkranen i mitten så bildas en triangel”, ”kan jag få staketet att löpa diagonalt över bilden”. Men det är sällan jag tänker ”1.61803399”
Bilagor
mipert
Aktiv medlem
Är du ett litet troll?
Du visar stor kunskap och insikt i användandet av GS...
Jag känner igen retoriken från från de som föreläser på modern konstutbildning. Inget är mer föraktat än GS bland de som de senaste åren utbildats här på Konsthögskolan.
Nåväl, GS förekommer självklart alltid i en bild.
Det är ju bara en fixpunkt! Precis som en meter alltid finns på en parkeringsplats finns GS alltid i en bild.
”Men det är sällan jag tänker 1.61803399”.
Humor...
Bilagor
Nekomy
Avslutat medlemskap
Mikael Pertmann: En mycket bra analys mig. Själv är jag en dadaist om jag själv får analysera min konstnärliga läggning, men andra har klassat mig som en spatial natur tänkare. Kanske är jag ett troll, men det beror på att jag har svårt att inse hur en punkt eller två linjer skall kunna avgöra vad jag och andra skall tycka är harmoniskt.
Förklaring till dem som har svårt att förstå ovanstående inlägg: Inlägget lägger den negativa vikten vid meningen ”… jag har svårt att inse ...” och är skriven i ego form. Dvs, jag lägger inte skuld eller kritik på andra människor eller det gyllene snittet utan enbart på mig själ och min minimala förståelse till den filosofiska och konstnärliga användningen av det gyllene snittet. Jag lägger även en ego kritisk vikt i ”Kanske är jag ett troll …” för att lägga en vinkling till min hårda ställning i denna fråga och som förklaring sätter jag min tro samt tycke för dadaismen. På så sätt hoppas jag att jag utraderat all tro på att jag skulle kritisera enskilda människor eller den mattematiska formel som står bakom denna diskussion.
Förklaring till dem som har svårt att förstå ovanstående inlägg: Inlägget lägger den negativa vikten vid meningen ”… jag har svårt att inse ...” och är skriven i ego form. Dvs, jag lägger inte skuld eller kritik på andra människor eller det gyllene snittet utan enbart på mig själ och min minimala förståelse till den filosofiska och konstnärliga användningen av det gyllene snittet. Jag lägger även en ego kritisk vikt i ”Kanske är jag ett troll …” för att lägga en vinkling till min hårda ställning i denna fråga och som förklaring sätter jag min tro samt tycke för dadaismen. På så sätt hoppas jag att jag utraderat all tro på att jag skulle kritisera enskilda människor eller den mattematiska formel som står bakom denna diskussion.
andewid
Aktiv medlem
"Gyllene" kommer från naturen...
Gyllene snittet har diskuterats ut och in i den här tråden. Rätt kul att läsa.
Jag undrar dock vem som sa att gyllene snittet är bäst eller perfekt att fota efter. Snittet har ingenting med foto att göra egentligen, utan endast är en beskrivning av naturen. Det är alltså inte en formula för att göra "bra" bilder eller liknande. Däremot kan den säkert användas som en bra guide om man är ute efter att få en "naturlig" komposition.
I de flesta växter och djur återfinns GS som ett förhållande mellan olika växt- och kroppsdelar. Ett enkelt test är att mäta de tre ben som finns i ett finger och gämföra deras längd.
Ett annat test är att mäta lite på någon växt.
Gyllene snittet har diskuterats ut och in i den här tråden. Rätt kul att läsa.
Jag undrar dock vem som sa att gyllene snittet är bäst eller perfekt att fota efter. Snittet har ingenting med foto att göra egentligen, utan endast är en beskrivning av naturen. Det är alltså inte en formula för att göra "bra" bilder eller liknande. Däremot kan den säkert användas som en bra guide om man är ute efter att få en "naturlig" komposition.
I de flesta växter och djur återfinns GS som ett förhållande mellan olika växt- och kroppsdelar. Ett enkelt test är att mäta de tre ben som finns i ett finger och gämföra deras längd.
Ett annat test är att mäta lite på någon växt.
Bilagor
Graal
Avslutat medlemskap
GS kan fungera på vissa former i naturen men långt ifrån alla. Var hittar jag GS och ratio 0,6 i ett avlångt liljeblad t.ex? Och om man drar linjer efter samma princip som Anders gjort i sin bild med bladet på ett annat blad, t.ex ett daggkåpeblad så blir inte ratio 0,6 utan betydligt större. Inte heller går det att använda som beskrivning av vår kropp annat än i vissa fall. Kanske är det ibland tillämpligt för att beskriva en funktionellt arbetande kropp? Att fingrarnas/ledernas ben blir lite kortare ju "längre ut" man kommer beror på att det blir lättare att röra sig/gripa då. Ganska svårt gripa och att få kraft om fingrarnas yttersta ben vore lika långt som det innersta. Lårbenets förh. till skenbenet är dock inte som GS, inte heller överarm-underarm.
GS kan alltså inte heller, som jag ser det, användas som en enhetlig beskrivning av proportioner i naturen. Endast vissa delar av den liknar GS förhållanden. Naturen har en alltför stor variation i former för att kunna hänföras till någon speciell princip typ GS. Men visst kan man hitta sådana förhållanden samt en massa andra proportioner också.
GS kan alltså inte heller, som jag ser det, användas som en enhetlig beskrivning av proportioner i naturen. Endast vissa delar av den liknar GS förhållanden. Naturen har en alltför stor variation i former för att kunna hänföras till någon speciell princip typ GS. Men visst kan man hitta sådana förhållanden samt en massa andra proportioner också.
andewid
Aktiv medlem
GS finns nog i alla (iaf nästan) alla levande växter och djur på ett eller annat sätt.
På en människa så passar rätt många delar in (ungefärligt). Inte bara fingrarna, utan tänder, ansikte, armar och ben, osv.
På växter kan det vara hur de skruvar sig och nya blad växer ut i vilken ordning osv.
Andra saker är snäckskal, frön, kottar, längder på blad, broccoli, blomkol, rosor, bananer, äpplen, mm.. Kan inte lista allt
Faktist följer även DNA strängarna mönstret. Det är egentligen inte så konstigt att vissa enkla former förekommer i naturer på det här sättet. En förklaring är att det tar minst plats att lagra i arvsmassan, gämför om komplexa och hela tiden olika mönster ska lagras.
När det gäller bladen är det ju inte bara det yttre utseendet, utan även innuti.
På en människa så passar rätt många delar in (ungefärligt). Inte bara fingrarna, utan tänder, ansikte, armar och ben, osv.
På växter kan det vara hur de skruvar sig och nya blad växer ut i vilken ordning osv.
Andra saker är snäckskal, frön, kottar, längder på blad, broccoli, blomkol, rosor, bananer, äpplen, mm.. Kan inte lista allt
Faktist följer även DNA strängarna mönstret. Det är egentligen inte så konstigt att vissa enkla former förekommer i naturer på det här sättet. En förklaring är att det tar minst plats att lagra i arvsmassan, gämför om komplexa och hela tiden olika mönster ska lagras.
När det gäller bladen är det ju inte bara det yttre utseendet, utan även innuti.
Senast ändrad:
maxzomborszki
Aktiv medlem
Det är sant att du kan hitta samband om vad som helst så länge du tittar på "rätt" saker (dvs bara det du vill titta på) men när det gäller gyllene snittet behöver man inte leta för att se att det finns en anledning till det i naturen. Så det handlar inte om sannolikhet, kanske evolutionslära men det är ju också något som vissa förnekar så det lär inte bita.
Ta till exempel frökapslar, där man ska packa runda frön i en behållare (blomman). Det har bevisats att det finns ett optimalt utnyttjande av ytan i blomman, läs gärna själv om det gå till "The Meristem and Spiral growth patterns".
Men detta lär väl rinna som vatten av gåsen då det verkar som om man ser vad man verkar vilja se i denna tråd och inte bemödar sig att besvara på allvarligt ställda inlägg annat än med att de är förolämpningar (i sin tur vilket båda i sig självt är förolämpande beteende). Skicka gärna eventuella svar om motsatt uppfattning direkt med epost till mig.
Nä, jag får nog hålla med Mikael i bedömningen om troll, då det verkar som om detta mer handlar om att provocera än att föra en konstruktiv diskussion. Kanske den gamla Usenet-trollformeln "Troll, begone" funkar även på Fotosidan? Kan man kanske be Fotosidan införa killfiles (aka "ignore lists" i vBulletin)?
mipert
Aktiv medlem
Troll är ofta bra.
De är söta att titta på och jag tycker att man ofta får anledning att skärpa sina argument när man argumenterar med dem.
Så länge man inte hamnar i fällan att man absolut måste övertyga kan det ibland bli ganska givande diskussioner.
För mig är det nyttigt då jag ofta föreläser om sådana här saker och det är nästan alltid någon som har attityden av att ”utmana” föreläsaren.
Sedan gillar jag ju att smågräla lite så där vänskapligt med ömsesidig respekt.
Jag tycker inte riktigt denna tråd faller in under 100% trolldefinition.
Det som förundrat mig lite i denna diskussion är de som hävdar att GS inte finns i deras bilder?
Jag hänvisar återigen till min jämförelse med en meter på en parkeringsplats, det är bara en fixpunkt som alltid finns där...
De är söta att titta på och jag tycker att man ofta får anledning att skärpa sina argument när man argumenterar med dem.
Så länge man inte hamnar i fällan att man absolut måste övertyga kan det ibland bli ganska givande diskussioner.
För mig är det nyttigt då jag ofta föreläser om sådana här saker och det är nästan alltid någon som har attityden av att ”utmana” föreläsaren.
Sedan gillar jag ju att smågräla lite så där vänskapligt med ömsesidig respekt.
Jag tycker inte riktigt denna tråd faller in under 100% trolldefinition.
Det som förundrat mig lite i denna diskussion är de som hävdar att GS inte finns i deras bilder?
Jag hänvisar återigen till min jämförelse med en meter på en parkeringsplats, det är bara en fixpunkt som alltid finns där...
maxzomborszki
Aktiv medlem
Flyttad diskussion
Fortsättning från annan tråd.
Du pratar om en ganska obskyr och för de flesta fotografer väldigt främmande användning av gyllene snittet. Inte undra på att det sätter griller i huvudet på folk och de börjar tro att gyllene snittet är något svårt, hemligt, mystiskt och sådant som bara lärs ut i mörka källarlokaler av människor i mörka kåpor. Någon typ av matematisk-fotografisk mysticism är jag personligen inte intresserad av.
De fotografer jag har pratat med/hört från som använder sig av något i stil med gyllene snittet gör det ungefär som jag beskrivit ovan (bläddra ned till "Exempelskiss"). Om någon vet någon som lär ut gyllene snittet radikalt annorlunda får de gärna berätta om detta (tackar för källhänvisningar). Jag har läst ganska mycket fotolitteratur och ser i stort sett samma beskrivning där och ingenstans kan jag finna referenser till spiraler eller andra geometriska konstruktioner. Dessa hittar jag i källor om matematisk kuriosa.
Många väljer det något "förenklade" "rule-of-thirds" (ROT) istället för gyllene snittet (GS). Som jag uttryckt det tidigare så ser jag liten skillnad mellan dessa bägge riktlinjer och har inte hört någon som högljutt opponerat sig. Här är några av de källor jag funnit när jag läst om bildkomposition:
Fortsättning från annan tråd.
I gyllene snittet "ingår" ingen spiral, du kan konstruera en spiral som har gyllene snittets proportioner (går även bra med andra proportioner). Det är stor skillnad mellan "ingår" och applikationer av något.
Du pratar om en ganska obskyr och för de flesta fotografer väldigt främmande användning av gyllene snittet. Inte undra på att det sätter griller i huvudet på folk och de börjar tro att gyllene snittet är något svårt, hemligt, mystiskt och sådant som bara lärs ut i mörka källarlokaler av människor i mörka kåpor. Någon typ av matematisk-fotografisk mysticism är jag personligen inte intresserad av.
De fotografer jag har pratat med/hört från som använder sig av något i stil med gyllene snittet gör det ungefär som jag beskrivit ovan (bläddra ned till "Exempelskiss"). Om någon vet någon som lär ut gyllene snittet radikalt annorlunda får de gärna berätta om detta (tackar för källhänvisningar). Jag har läst ganska mycket fotolitteratur och ser i stort sett samma beskrivning där och ingenstans kan jag finna referenser till spiraler eller andra geometriska konstruktioner. Dessa hittar jag i källor om matematisk kuriosa.
Många väljer det något "förenklade" "rule-of-thirds" (ROT) istället för gyllene snittet (GS). Som jag uttryckt det tidigare så ser jag liten skillnad mellan dessa bägge riktlinjer och har inte hört någon som högljutt opponerat sig. Här är några av de källor jag funnit när jag läst om bildkomposition:
- Fotokomposition, Ulf Sjöstedt, sid. 101- (GS)
- Learning to See Creatively, Bryan Peterson, sid. 92- (ROT, GS)
- John Hedgecoe's Photography Basics, John Hedgecoe, sid. 52 (ROT)
- Foto - Min hobby, Pär Lundqvist, sid. 119 (GS)
- National Geographic - Den stora fotoguiden, sid. 24- (ROT)
- Fotoskolan - Bild, Ulf Sjöstedt, sid. 84 (GS)
- Fotografi - Teori och tillämpningar, L O Hendeberg, sid. 14.9 (ROT)
- Basic Photography 7th Ed, Michael Langford, sid. 144 (GS, ROT)
Nekomy
Avslutat medlemskap
Den spiral som jag talar om är denna http://kjmaclean.com/images/GRPhiSpiral5.jpg se vidare http://kjmaclean.com/Geometry/BuildPhiSpiral.html för hela förklaringen. Men när man talar om GS kan man höra talas om den gyllene triangeln, pentagram och massor med andra utryck och för att jag inte skall krångla till det kan man se på http://www.beezlebugbit.com/school/mean/goldenmean.htm
På Internet kan man hitta många sidor som enbart ägnar sig åt GS och enligt mig är en norm som kräver så mycket förklaring och förbjudning knappast lätt eller begriplig som många påstår och därför är den även så omdiskuterad.
Det är även detta som fått mig att tvivla på GS samt att man på olika sätt kan hitta GS i nästan allt.
På Internet kan man hitta många sidor som enbart ägnar sig åt GS och enligt mig är en norm som kräver så mycket förklaring och förbjudning knappast lätt eller begriplig som många påstår och därför är den även så omdiskuterad.
Det är även detta som fått mig att tvivla på GS samt att man på olika sätt kan hitta GS i nästan allt.
