Annons

Gyllende snittet

Produkter
(logga in för att koppla)
uge skrev:
poängen var väl att påpeka att just matematik faktisk är ett universiellt språk som finns i naturen"... --- Därmed inte sagt att matematik är hela sanningen, bara den mest gilltliga...
En del har problem med matematik eftersom de tror att den tillhör en högre sanning. Jag tror inte ett operanden addition gömmer sig i vinbärsbusken och väntar på att bli upptäckt på samma sätt som vi en gång upptäckte vinbärssnäckan. Det är iallafall inte så med mängdläran eftersom den är felaktig. Det är ingen stor hemlighet att den är felaktig utan man accepterar det. Jag kan se om jag hittar något bättre bevis i kväll efter jobbet. Om någon har tid och intresse så kan ni googla efter ''set theory'' så kommer ni säkert att hitta något om det.

Med det ville jag avdramatisera matematiken och, förhoppningsvis, det gyllene snittet. Matematiken är ett filter som vi beskriver vår omgivning med. Andra beskriver omgivningen med musik, färger, ord och så vidare. Det intressanta är att det gyllene snittet dyker upp i flera av de systemen men det kan bero på många orsaker. Jag tror iallafall inte att det är en universell sanning som säger att det gyllene snittet alltid har, och alltid kommer att, uppfattas som harmoniskt av alla i hela universum. Jag tror snarare att det beror på hur vi har satt upp systemen.
 
Senast ändrad:
mipert skrev:
Jag roade mig med att dela upp inläggen i tre delar och se hur många som hamnade i varje grupp.

1. GS är räddningen, du kommer få bättre bilder. Fem inlägg.

2. Neutrala, försöker förklara matematiken eller säger att GS är bra att känna till men ingenting som kommer göra bilder bättre per automatik. 38 inlägg.

3. GS! Tidernas bluff, visa mig en matematiker som kan ta en bra bild och jag skall äta upp... Elva stycken.

Enligt mitt sätt att räkna.


5...38.....11.... Känns inte proportionerna lite.....gudomliga?
 
jpersson skrev:
Den första träffen på google efter ''set theory'' har en del att säga om de felaktigheterna som jag skrev om. Det är en lång sidan; det är nästan lättast att läsa den bakifrån i det här fallet.

http://www-gap.dcs.st-and.ac.uk/~history/HistTopics/Beginnings_of_set_theory.html

Nu börjar jag bli sen till jobbet... attans!

Hmm. Mängdläran som den ser ut idag är inte felaktig. Det är bara det att man fått anpassa den till vissa realiteter och det inte går att uppnå det som t ex Frege ville, dvs få en i någon mening helt generell teori för mängder. Man tillåter i modern ("felfri") mängdlära t ex inte att en mängd är ett element i sig själv.

Om du jämför med "Barberaren i Sevilla" som jag skrev ovan så verkan den frågan ge upphov till en paradox. Om barberaren INTE rakar sig själv så rakar han sig själv. Om barneraren rakar sig själv så rakar han inte sig själv. Motsägelse. Det enda det betyder är att en sådan barberare inte kan existera, trots att den semantiska definitionen av honom går att skriva ned. På samma sätt kan det inte en motsägelsefri mängdlära inte existera mängder som är element i sig själva. Därmed kan inte någon "största mängd" (av typen mängden av alla mängder) existera eftersom den skulle vara ett element i sig själv.

Gödels paradox, däremot, som nämns i slutet är högst relevant och aktuell. Den säger dock inte att mängdläran (eller någon anna teori) är felaktig, bara att ingen teori (som "innehåller" teorin för heltal) kan vara komplett om den är utan motsägelser. Lite förenklat så kan man alltid (inom varje teori) ställe en fråga (typ: gäller P eller inte?) som inte kan besvaras, dvs varken "P gäller" eller "P gäller inte" strider mot resten av teorin. Då måsta vi VÄLJA vilket av påståendena vi vill tro på och ta detta som ett axiom och få en ny, större teori (som sedan i sin tur innehåller nya "Gödel-offullständigheter). Med andra ord finns det oändligt många olika matematiska teorier som konkurrerar med varandra, i teorin. I praktiken håller man sig, i princip, till en teori, baserad på en uppsättning axiom. Det finns två undantag som jag känner till, två påståenden som bägge är relevanta och vars svar är oberoende av resten av matematiken i Gödels mening. Det är urvalsaxiomet och kontinuumhypotesen, men någon till äventurs inte skulle tröttnat nu så fån ni hålla er till tåls till någon anna gång, eller förflytta er till ett matematikforum.
 
Angående GS

Jag har hjälplinjer i min kamera (Nikon D100) som jag kan ställa in. Fast de delar upp ytan i fyra delar på båda hållen, så det hjälper inte vid uträkning av gyllene snittet. Konstigt att kameratillverkarna inte tänkt på detta innan. På digitalkameror skulle det ju vara tufft att kunna välja hjälplinjer som markerade just GS.
 
Till vissa kameror kan man byta ut mattskivan mot ett rutmönster, vilket gör att man kan välja olika sorters bildkompositioner. GS är ju bara en av många.
Dessutom går det ej att pricksäkert markera GS i småbildsformatet, eftersom dess rektangel är för avlång, varför den inte stämmer överens med GS-matematiken.
 
Bästa skulle få vara om man själv kunde designa dessa linjer. Ett enkelt rutnät är ofta det bästa, för i detta brukar det ofta finnas en punkt som är nära GS. Men det största problemet med att lägga in GS är att det iså fall krävs fyra uppsättningar av hjälplinjer.
1 för GS i övre högra hörn, 1 för GS i undre högra hörn, 1 för GS i över vänster hörn och 1 för GS i undre vänster hörn.

I Minolta A1 kan man slå på manuell fokus och ställa om Mag button från digital zoom till FlexMagnifier så man får fram en extra ruta som man kan flytta runt. Slår man även på den hjälp linje som sedan ser ut som ett sikte kan man lätt ställa FlexMagnifier så att den markerar GS och spara denna inställning. Det finns troligen fler tips för att hitta GS på andra modeller, oftast behöver man bara ett rutnät, för man brukar ändå få beskära för att få bilden designad efter GS.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar