Fotografera utomhus som ett proffs

[erro.se]

Jag har en Canon1000 D . finns något P läge. men jag vill ju kunna fota där objektet blir skarpt men bakgrunden suddig. det var därför jag testade att fota med bländarprioritet. borde inte slutare och iso ställa in sig själv så det blir en skarp bild då ?

Ställ då in kameran i P-läge. Då får du åtminstone en bild med de parametrar som kameran väljer åt dig. Se om du kan dra några slutsatser av dessa. du borde dessutom kunna ställa in kameran så att blixten inte aktiveras. Kolla manualen.

Vill du ha oskarp bakgrund och/eller kort skärpedjup så ska du använda stor bländaröppning, d.v.s. lågt bländartal. Är det halvtaskigt ljus så kommer förmodligen kamerans P-läge att välja rätt stora bländaröppningar åt dig för att få in tillräckligt med ljus. Vill du styra det bättre själv så är det A-läget (eller Av på vissa kameror) som låter dig ställa in bländaren och så sköter kameran resten. Bländare 11 ger inte det korta skärpedjup/oskarpa bakgrund du är ute efter.

Du skriver att du har hyfsad koll på detta med slutartid, bländare och ISO. Du får ursäkta, men det verkar inte som du har det. Gå till biblioteket och låna en bok om grundläggande fotografering. Spelar ingen roll hur gammal den är. Grunderna är desamma oavsett om kameran är digital eller laddad med film.

 

[petter.oj.norman]

Jag har en Canon1000 D . finns något P läge. men jag vill ju kunna fota där objektet blir skarpt men bakgrunden suddig. det var därför jag testade att fota med bländarprioritet. borde inte slutare och iso ställa in sig själv så det blir en skarp bild då ?

P-läget funkar alldelse utmärkt för det du vill göra. Genom att rulla på ratten kan du "flytta" exponeringen till den bländare du vill ha. Tiden följer med och blir en konsekvens av detta.
Om du vid något annat tillfälle hellre vill styra tiden kör du fortfarande i P-läge. Men tittar på tiden när du rullar på ratten, bländaren följer då automatiskt med och blir en konsekvens av ljusförhållande och vald tid.


Petter ...

 

[Helmetrock]

Jag skulle vilja säga att P/auto funkar fint om man vill ha bilder, men inte om man vill lära sig om sin kamera. Vill man lära sig att använda olika lägen är det bara att använda dem, inget annat fungerar.

 

[petter.oj.norman]

Jag skulle vilja säga att P/auto funkar fint om man vill ha bilder, men inte om man vill lära sig om sin kamera. Vill man lära sig att använda olika lägen är det bara att använda dem, inget annat fungerar.

Det håller jag med om. Men jag uppfattar det som att vi står på en mer basal nivå i den här tråden. Vi ska låta kameran sköta så mycket som möjligt. Men låta fotografen välja tid eller bländare för att få den effekt hon vill ha. Förhoppningsvis blir det sedan bilder som blir som det var tänkt och som är tekniskt ok, så att inte fotointresset dör.

Jag kanske är fel ute jag är ju absolut inte foto-pedagog. Försöker bara förklara utifrån vad jag tror är lämpligt.

och jag hoppas att vi med gemensamma insatser kan ge råd som bär.

Petter ...

 

[Helmetrock]

Det håller jag med om. Men jag uppfattar det som att vi står på en mer basal nivå i den här tråden. Vi ska låta kameran sköta så mycket som möjligt. Men låta fotografen välja tid eller bländare för att få den effekt hon vill ha. Förhoppningsvis blir det sedan bilder som blir som det var tänkt och som är tekniskt ok, så att inte fotointresset dör.

Jag kanske är fel ute jag är ju absolut inte foto-pedagog. Försöker bara förklara utifrån vad jag tror är lämpligt.

och jag hoppas att vi med gemensamma insatser kan ge råd som bär.

Petter ...

Det beror ju som sagt på om det var användbara bilder eller att hitta användbara inställningar som var målet, det kan nog bara fotogirl svara på.

Så: Kan du kameran tillräckligt för att lära dig Av eller behöver du lära dig andra mer grundläggande saker innan du börjar med olika exponeringslägen och liknande?

 

[petter.oj.norman]

Några råd för att fotografera handhållet ett porträtt med oskarp bakgrund:
- största bländare
- fokusera i ena ögat på modellen, det som är närmast dig.
- se till att tiden inte blir längre än 1/125
- ISO mellan 100 och 400
- hitta en bakgrund som är så befriad från stöande inslag som möjligt, och gärna så långt från motivet som möjligt
- spännande motljus är alltid vackert, men enklast är en jämngrå mulen dag som inte ger svåra kontraster.
- spännande motljus kan bli väldigt bra tillsammans med den inbyggda blixten.

Om du använder A, Av, Tv, P, M eller motivprogram porträtt spelar inte så stor roll så länge du ser till att följa punkterna ovan

Petter ...

 

[rautio]

Jag ser det typiska problemet som bara tycks växa och växa. man får en systemkamera och tror att man blir fotograf då. Sedan förväntar man sej att på forum få enkla svaren för att nå proffsiga resultat, och blinda leder dom blinda. Så fungerar det inte.

Gå en grundkurs i foto eller skaffa dej en bok där du från grunden lär dej förstå relationen mellan dom olika faktorerna som bidrar till en sjysst exponerad bild utan rörelseoskärpa. När du behärskar dtta är alla dörrar öppna för att lära dej mer. Men det är inte genom varken A/P/M/Av/Tv eller fotosidans forum..... utan genom att lära sej grunderna ordentligt.

 

[Kijana]

Tycker inte Fotosidans forum behöver vara så fel, men det kan förstås vara svårt för en nybörjare att sålla bland alla goda råd...


Fotogirl, jag använder ibland kamerans inställningar i bländare- och slutarprio som ett golv eller tak.
Vill jag undvika skakningsoskärpa med handhållet så kör jag inte längre tid än 1/60-del. Vill jag ha stort skärpedjup sätter jag bländaren på 22, typ, och skruvar då kanske också fast ett stativ under kameran.

En metod för att få rätsida och förståelse för vilket resultat man får med olika inställningar kan vara att bestämma sig för exempelvis ett bländarvärde, och sedan prova det i olika situationer och se hur det påverkar bilden. Men vill du ha jobbet redan gjort med den biten så kan jag rekommendera John Hedgecoe som skrivit en bok om att lära sig att fotografera. Boken borde finnas på bibblan.

En orsak till att få skakningsoskärpa kan vara att man redan på förhand tror att man kommer att misslyckas med att få en skarp bild. Då blir det oftast också resultatet.

 

[petter.oj.norman]

Jag ser det typiska problemet som bara tycks växa och växa. man får en systemkamera och tror att man blir fotograf då. Sedan förväntar man sej att på forum få enkla svaren för att nå proffsiga resultat, och blinda leder dom blinda. Så fungerar det inte.

Gå en grundkurs i foto eller skaffa dej en bok där du från grunden lär dej förstå relationen mellan dom olika faktorerna som bidrar till en sjysst exponerad bild utan rörelseoskärpa. När du behärskar dtta är alla dörrar öppna för att lära dej mer. Men det är inte genom varken A/P/M/Av/Tv eller fotosidans forum..... utan genom att lära sej grunderna ordentligt.

Jag förstår inlägget.

men

Det fiffiga med digital fotografi är att man får en näst intill omedelbar feedback och att det är billigt att öva.
Man kan ta bild efter bild och jämföra vad som händer med olika inställningar. Man kan faktiskt lära sig själv väldigt mycket. Men visst (jag kikade på rautios bilder) proffs som han blir man antagligen aldrig. (Väldigt bra bilder må jag säga!)..

Min första kamera hade två olika lägen: sol eller moln. En rulle film rymde tolv bilder. Jag fick väl några rullar varje år att öva med. Jag har kvar flera av bilderna än idag, 40 år senare.
När jag fick min första kamera med lite mer avancerade inställningar fick jag rådet "ha aldrig längre slutartid än 1/60, men helst 1/125". Rullarna rymde 36 bilder. Man hade råd med kanske 5-6 rullar om året. När jag fick första systemkameran fick jag samtidigt lära mig om bländarens påverkan på skärpedjupet. Och så fick jag lära mig att blaska i mörkrum själv. Det blev kanske 10 rullar om året. Om det blev en bild per rulle som man var nöjd med, då var det värt alltihop. Proffs är jag inte. Tar jag en bild jag blir nöjd med är det lika mycket lyckträff som erfarenhet.

Fotogirl: träna, öva, läs, och fråga. Fortsätt att fotografera!
Om kompisarna tröttnar på att vara modeller, så välj andra motiv,


Petter ...

 

[petter.oj.norman]

... och följ den här tråden

http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?threadid=131018#post1635428

där frågorna ställs på ett stätt som går att besvara.


Petter ...

 

[rautio]

Jag förstår inlägget.

men

Det fiffiga med digital fotografi är att man får en näst intill omedelbar feedback och att det är billigt att öva.
Man kan ta bild efter bild och jämföra vad som händer med olika inställningar. Man kan faktiskt lära sig själv väldigt mycket. Men visst (jag kikade på rautios bilder) proffs som han blir man antagligen aldrig. (Väldigt bra bilder må jag säga!)..

Min första kamera hade två olika lägen: sol eller moln. En rulle film rymde tolv bilder. Jag fick väl några rullar varje år att öva med. Jag har kvar flera av bilderna än idag, 40 år senare.
När jag fick min första kamera med lite mer avancerade inställningar fick jag rådet "ha aldrig längre slutartid än 1/60, men helst 1/125". Rullarna rymde 36 bilder. Man hade råd med kanske 5-6 rullar om året. När jag fick första systemkameran fick jag samtidigt lära mig om bländarens påverkan på skärpedjupet. Och så fick jag lära mig att blaska i mörkrum själv. Det blev kanske 10 rullar om året. Om det blev en bild per rulle som man var nöjd med, då var det värt alltihop. Proffs är jag inte. Tar jag en bild jag blir nöjd med är det lika mycket lyckträff som erfarenhet.

Fotogirl: träna, öva, läs, och fråga. Fortsätt att fotografera!
Om kompisarna tröttnar på att vara modeller, så välj andra motiv,


Petter ...

Tack ska du ha

Det är absolut inget fel i att fråga, tvärt om. Och det är sant att det är bekvämare när man ser bilden genast och inlärningen kan vara betydligt snabbare då. Men jag kan inte bara låta bli att säga det högt att det krävs mer än så. Speciellt då utgångsläget i tråden var att lära sej plåta som proffs . Om frågan skulle ha varit, hur får jag en bild ur kameran skulle svaret ha varit enkelt. Välj den gröna rutan och bränn av.

Hela ämnet är egentligen väldigt irriterande då man möter den nästan dagligen. Säger absolut inte att trådskaparn faller i kategorin, men det är så många idag som vill vara fotografer som inte har intresset av att gå den vägen det krävs för att lära sej eller ens ha ett intresse för själva bilden. "you have a camera, you think you are henri cartier-bresson... you are not"

Men o andra sidan är det här antagligen helt fel ställe att ha dessa åsikter, ska kanske älta detta bland kollegerna som kan klappa en på axeln o säga... vi vet du, vi känner så lika, vi känner så lika.... och sedan dra fram robert franks the americans eller griffiths vietnam inc. och frossa oss i misären

 

[petter.oj.norman]

Tack ska du ha

...
Speciellt då utgångsläget i tråden var att lära sej plåta som proffs . Om frågan skulle ha varit, hur får jag en bild ur kameran skulle svaret ha varit enkelt. Välj den gröna rutan och bränn av.
...

Jo, jag irriterade mig också i början av tråden på förväntan att ta proffsbilder, och jag irriterade mig på en del av råden som gavs. Dessutom tog tråden en lång väg över diskussionen om för och nackdelar med manuellt, halvautomatisk och helautomatiskt.

Nu når jag förstått Fotogirls situation bättre vill jag bara försöka lotsa henne så gott jag kan.

Petter ...

 

[rautio]

det gör du rätt i

 

[apersson850]

För porträtt med suddig bakgrund skulle jag ställa kameran på Av, största bländare (alltså minsta möjliga värde), fokusera med centrumpunkten i ansiktet (ögat) och så välja ISO så man får vettiga slutartider för det ljus som finns. Inte kortare än 1/125s till att börja med. Håll stadigt och testa. Ju längre bort bakgrunden är från den du fotograferar, desto suddigare blir bakgrunden. Sen hur mycket sudd du får beror på vad du har för objektiv. Är det enbart det till 1000D vanliga EF-S 18-55mm f/3,5-5,6 IS blir det begränsad effekt, jämfört med vad man exempelvis kan åstadkomma med ett EF 50mm f/1,4 USM.

 

[The_SuedeII]

En av de viktigaste frågorna utöver slutartid och bländare / ISO är fokuseringen. HUR är autofokusen ställd, och hur tänkte du när du ställde den så?

Det finns ett par olika varianter. En 1000D har sju AF-punkter:
http://a.img-dpreview.com/reviews/Canoneos1000d/images/viewfinderviewdiag.jpg

Du kan välja hur kameran ska välja mellan dem, det är ju i stort sett aldrig så att ALLA punkterna ligger på "rätt" avstånd samtidigt - om du inte fotograferar en tegelvägg rakt frammifrån...

Du kan välja att låta kameran välja en av de sju punkterna som den TROR att du vill fokusera på (oftast den som ligger över det i bilden som är närmast dig), eller bestämma själv. Vilken punkt som väljs ser du i kamerasökaren.

Börja där, och lär dig sätta punkten på rätt ställe, hur man gör för att använda sig av AF. Låt kameran stå på "P"-läget så länge så sköter den exponeringstider och bländare / ISO själv.
...............

Och sedan vet jag inte om denna slagdänga funnits med tidigare i tråden, men....:
-"Läs manualen till kameran!!!"

Precis som med vilken annan aktivitet som helst så får man inget gratis. Vill du bli bättre måste du lägga ner arbete på det. Vill du ha pengar måste du arbeta för det. Vill du ha huset ommålat får du antingen köpa färg och arbeta med det själv, eller betala någon för att göra det. Det gör sig inte själv bara för att du "vill".

En av delarna i detta är att lära sig hur kameran fokuserar, en annan är hur slutartider, bländare och ISO hör ihop - samt hur de påverkar bilden.

Egentligen är fotografering, och att ta skarpa bilder ganska lätt. Det är trots allt bara fyra saker som är növändiga - de fyra jag nämnde ovan. Sedan hur bra ("konstnärliga") bilderna blir är upp till vart du pekar kameran och när du väljer att trycka av.

 

[petter.oj.norman]

En sak som jag tror att ingen har tagit upp än: Om du vill göra bra porträtt är utmaningen att fotografera människor. Människor är nämligen inte objekt, som man gör vád man vill med. Människor är subjekt.
För att vara en bra proträttforograf måste man ocks vara bra på människor. Man måste få modellen att slappna av, och man måste få modellen att tycka det är roligt. Man måste få modellen att vilja bli fotograferad.



Det är många komponenter i ett lyckat fotografi.

Petter ...

 

[Ingju]

Man kan bli bättre i att fotografera av att ta till sig råd från erfarna, men att kunna fotografera "som ett proffs" fodras att man underkastar sig det proffsen fått göra, nämligen utbildning, övning och åter övning, betraktade och analyserande av egna och andras bilder och så förståss en regäl dos talang, sist också lämpliga redskap.

 

[petter.oj.norman]

Man kan bli bättre i att fotografera av att ta till sig råd från erfarna, men att kunna fotografera "som ett proffs" fodras att man underkastar sig det proffsen fått göra, nämligen utbildning, övning och åter övning, betraktade och analyserande av egna och andras bilder och så förståss en regäl dos talang, sist också lämpliga redskap.

Såklart det är så!

En lite olycklig formulering av trådens rubrik har gjort att flera har reagerat på detta sätt (så även jag, fast jag är amatör). Någonstans längre fram i tråden framgår det att Fotogirl bara vill bli bättre på att fotografera. Som jag tolkar det ha hon inga ambitioner att "gena" i en proffskarriär.
Jag tycker att det är kul om vi kan ge några enkla råd som gör att fotograferandet kan bli lite roligare för henne.

Petter ...

 

[petter.oj.norman]

Fast å andrfa sidan verkar Fotogirl själv ha tröttnat på den här tråden. Så det är nog ingen idé att skriva någonting här.

Petter ...

 

[Fotogirl]

Nej, jag har inte tröttnat, försöker bara smälta allt som står i tråden.
Så det felet jag gjorde var att jag hade fast Iso på 100, eller ?

Jag testade med bländarprioritet och olika bländartal, men det blev suddigt. ska testa att ha auto Iso på.

Fast å andrfa sidan verkar Fotogirl själv ha tröttnat på den här tråden. Så det är nog ingen idé att skriva någonting här.

Petter ...