Fotografera utomhus som ett proffs

[macrobild]

lite av så är ju med hela fotosidan
några vet inte hur man ens kommer upp på hästen, andra kan sitta och skumpa och några frågar efter råd för att de vill kunna rida som ett tävlingsryttare, allt baseras på kunskap/utbildning erfarenhet oavsett vad man sysslar med, fotografi eller rytteri

 

[macrobild]

ps. Och jag vill fortfarande ta fram att proffessionalism handlar i första hand om bildspråk. Och det är absolut den svåraste biten. fototeknik är rena barnleken jämfört med det. Vackra bilder kan du alltid få sålt utan ett imponerande bildspråk, men det är kanske ändå inget att sträva efter. Så att ha det som utgångsläge är inte i mitt tycke nåt bra alternativ. Få hellre feedbak på ditt material från olika håll, kanske nån som jobbar som bildredaktör på magasin, nån från bildbyrå, nån duktig fotograf vars stil tilltalar dej. Alla kommer antagligen att ge lte olika feedback och du kan ta till dej.

nu finns det dock mycket inom fotografin /dokumenterandet som inte direkt erbjuder detta finlir beroende på vad man fotograferar och där erfarenhet att kunna hantera verktyget betyder mer än ett konstnärligt utryck., att exv komma fram med en bra bild under tidspress

 

[Ingju]

Själv brukar jag för det mesta använda P-läget, då har man en hyfsad utgångspunkt i de flesta lägen och sen är det ju lätt att förskjuta mot det ena eller andra hållet, men med fler bilder under samma förhållanden är det förståss bättre med Av eller Tv-lägen eller kanske M. Om kameran inte har säkerhetsförskjutning är det lätt hänt att man hamnar utanför "rätt exponering" i Av och Tv -läget, vid snabbt påkommet fototillfälle, med P är man mer på scoutvis "alltid redo".

 

[macrobild]

Att kontrollera ljuset är helt enkelt en grundkunskap för att kunna kontrollera dina bilder och din kommunikation. Ljusmätaren i sökaren är din bästa vän helt enkelt när du plåtar med slr/dslr. Histogrammet är oftast helt för långsamt. Att behöva ta en bild innan du kan dra dina slutsatser ifall exponeringen ligger i dynamiska omfånget eller ej. Passar inom många genrer men inte inom dokumentärt, fotojournalistik eller pressfoto, vilka står för en stor del av proffsfotograferna. Med andra ord, ni som representerar andra inriktningar har säkert andra preferenser, så min insats är från ett utgångsläge.

det var så mycket skrivet här med inblandning av histogram , dynamiskt omfång och ljusmätare att det skulle ta en dag att reda upp vad du tror du menar.

jag för över dig till en tråd där vi just diskuterar dynamiskt omfång och exponering samt vad det innebär med "rätt exponering" och hur dagens kameror kan hanteras. http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=120410&page=173

Enkelt utryckt jag kan välja parametar där ljusmätningen spelar mindre roll än vad du tror oavsett du vad du fotograferar bara du vet vad du gör och i RAW .

 

[casting]

Vad har du för optik att tillgå? Andra tillbehör?

Om du har tillgång till bildbehandlingsprogram så fota i raw.

Jag fotar i M-läget och i raw.

Och vad tillför M läget? Enda gången jag använder det är när jag kör med studioblixtar, annars ser jag absolut ingen nytta med det.

edit såg att Risedal redan reflekterat över det

Kan till viss del köpa det Mats skriver om tex exponering i idrottshall, men har hallen fönster så kan ljuset variera pga det, så det är ändå i mina ögon att betrakta som specialfall. Dessutom kör jag hellre spot eller centervägd mätning då.

 

[macrobild]

teater, framträdanden på scen med mörka bakgrunder där inmätningen måste ske mot absolut högdager av de belysta skådepelarna /framträdarna för att inte högdagrarna skall klippas, det finns ett antal situationer där manuell inställning är att föredra

 

[petter.oj.norman]

tråden har nu blivitg en tråd om manuell vs autmatik för exponering.

Skönt att höra att även proffs kan stå på båda sidor om detta vs. Det betyder att den ursprungliga frågeställaren kan göra som hon vill och ändå ta proffsiga bilder.

Själv har jag (som jag skrev tidigare) återgått till manuellt efter många års med automatik. Och jag upplever det som enklare.
Med P-läge får man visserligen skapligt exponerat av sig själv. Vill jag kompensera kan jag ratta på en ratt, och då behöver jag bara komma ihåg vad + och - innebär. VIll jag ha en bestämd tid så måste jag kika på siffrora och ratta på en annan ratt tills siffran är den jag vill. Bländaren åker automatiskt med. Motsvarande fast omvänt gäller för om jag vill ha en speciell bländare. Jag måste varje gång kika på siffrorna. Och nästa gång jag tar upp kameran är det nya siffror i rutan.
När jag jobbar manuellt vet jag redan innan jag tar upp kameran vilka värden jag har. Jag ser på skalan om det är rätt eller inte. Jag justerar några hack, och samtidigt hamnar i bakhuvudet information om vilka de nya inrattade värdena är. Nästa gång jag lyfter kameran behöver jag inte kika på siffror, de har jag i huvudet.
Därför tycker jag att det är enkalre med manuellt.
Detta gäller under förutsättning att jag vill ha kontroll över rörelseoskärpa och skärpedjup var för sig. Spelade detta ingen roll, utan bara korrekt exponering som sådan var avgörande, så skulle jag också använda p-läget.


Petter ..

 

[Helmetrock]

Den här tråden var väl off topic redan från början.

Om man vill fotografera som ett proffs finns väl bara ett användbart råd. "Försök sälja dina bilder". Då märker du vad som går att sälja och vad som inte går att sälja.
Så smånignom blir du mer och mer pricksäker. Kan få fler bilder sålda.

Frågan är i ursprunget fånig att besvara.
Hej jag kan gasa växla och hittar dragläget på kopplingen. Nu vill jag köra bil som ett rpoffs. Vad ska jag tänka på?

Eller

Hej Jag kan skritt, trav och galopp. Nu vill jag rida som ett proffs, vad ska jag tänka på?


Petter ...

Jag tror att alla förstår att frågan är hur hon ska ta bättre bilder, inte att hon ska ta bilder som ska säljas.

1. Att lära sej jobba klockrent med M är viktigt för att den fungerar och är lösningen i precis alla läge utan undantag. Att sedan med denna kunskap i ryggmärgen vid passande tillfällen underlätta sitt eget arbete med Av, Tv eller rent av P är ju sedan inget problem.

2. M är det enda läget där Du har totalkontroll över exponeringen. Vid de andra lägena ändrar omgivningen med små förändringar ditt utgångsläge kompenserat eller ej (med undantag att du låser exponeringen förstås)

3. Att kontrollera ljuset är helt enkelt en grundkunskap för att kunna kontrollera dina bilder och din kommunikation. Ljusmätaren i sökaren är din bästa vän helt enkelt när du plåtar med slr/dslr. Histogrammet är oftast helt för långsamt. Att behöva ta en bild innan du kan dra dina slutsatser ifall exponeringen ligger i dynamiska omfånget eller ej. Passar inom många genrer men inte inom dokumentärt, fotojournalistik eller pressfoto, vilka står för en stor del av proffsfotograferna. Med andra ord, ni som representerar andra inriktningar har säkert andra preferenser, så min insats är från ett utgångsläge.

Jag håller inte med om något du skriver här.

1. Varför skulle M vara lösningen i alla lägen? Det är ju långsammare och ger inte direkt några fördelar i normala fall. Det finns tillfällen när M är bättre, men knappast till något av det hon ska göra.

2. A tillsammans med exoneringskompensation ger samma kontroll som M i normala situationer. Skillnaden är att när man har ställt in kompensationen så är det bara att fota på, om ljuset ändras ändras exponeringen men fortfarande med samma kompensation.

3. Använder man ljusmätaren i sökaren och ställer in tid och bländare efter det blir ju resultatet precis samma som om kameran hade fått välja exponeringen själv, vill man kompensera uppåt eller nedåt kan man lika gärna göra det med exponeringskompensationen. Histogrammet måste användas lika mycket i M som i de andra lägena, man har ju samma erfarenhet och samma ljusmätare att använda i alla lägen. Vet man hur man ska kompensera i M i olika situationer gör man exakt samma kompensation i de andra lägena.

 

[Lawson]

tråden har nu blivitg en tråd om manuell vs autmatik för exponering.

Skönt att höra att även proffs kan stå på båda sidor om detta vs. Det betyder att den ursprungliga frågeställaren kan göra som hon vill och ändå ta proffsiga bilder.

Själv har jag (som jag skrev tidigare) återgått till manuellt efter många års med automatik. Och jag upplever det som enklare.
Med P-läge får man visserligen skapligt exponerat av sig själv. Vill jag kompensera kan jag ratta på en ratt, och då behöver jag bara komma ihåg vad + och - innebär. VIll jag ha en bestämd tid så måste jag kika på siffrora och ratta på en annan ratt tills siffran är den jag vill. Bländaren åker automatiskt med. Motsvarande fast omvänt gäller för om jag vill ha en speciell bländare. Jag måste varje gång kika på siffrorna. Och nästa gång jag tar upp kameran är det nya siffror i rutan.
När jag jobbar manuellt vet jag redan innan jag tar upp kameran vilka värden jag har. Jag ser på skalan om det är rätt eller inte. Jag justerar några hack, och samtidigt hamnar i bakhuvudet information om vilka de nya inrattade värdena är. Nästa gång jag lyfter kameran behöver jag inte kika på siffror, de har jag i huvudet.
Därför tycker jag att det är enkalre med manuellt.
Detta gäller under förutsättning att jag vill ha kontroll över rörelseoskärpa och skärpedjup var för sig. Spelade detta ingen roll, utan bara korrekt exponering som sådan var avgörande, så skulle jag också använda p-läget.


Petter ..

Du skulle behöva något som heter Hyperprogram då får du det bästa från två världar. Det värde som du för tillfället tycker är viktigt ligger kvar i kameran (om du inte slår av på strömbrytaren).
Hur du styr upp det hela avhandlas utförligt i den här tråden: http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?p=1541694

Micke.

 

[rautio]

Jag tror att alla förstår att frågan är hur hon ska ta bättre bilder, inte att hon ska ta bilder som ska säljas.


Jag håller inte med om något du skriver här.

1. Varför skulle M vara lösningen i alla lägen? Det är ju långsammare och ger inte direkt några fördelar i normala fall. Det finns tillfällen när M är bättre, men knappast till något av det hon ska göra.

2. A tillsammans med exoneringskompensation ger samma kontroll som M i normala situationer. Skillnaden är att när man har ställt in kompensationen så är det bara att fota på, om ljuset ändras ändras exponeringen men fortfarande med samma kompensation.

3. Använder man ljusmätaren i sökaren och ställer in tid och bländare efter det blir ju resultatet precis samma som om kameran hade fått välja exponeringen själv, vill man kompensera uppåt eller nedåt kan man lika gärna göra det med exponeringskompensationen. Histogrammet måste användas lika mycket i M som i de andra lägena, man har ju samma erfarenhet och samma ljusmätare att använda i alla lägen. Vet man hur man ska kompensera i M i olika situationer gör man exakt samma kompensation i de andra lägena.

1. vad jag menar är att M fungerar i precis alla lägen, medan andra mods inte gör det, trots att dom i många lägen är riktigt bra, och då är det riktigt bra att lära sej ett säkert sätt som du alltid kan förlita dej på när automatiken inte levrerar det den ska, för det är vardag för en yrkesfotograf som sällan får välja sina ljusförhållanden.

2&3. A ger inte under några andra omständigheter samma kontroll som M utom då du låser exponeringen, och då är det betydligt bekvämare att köra M. i M läge hålls exponeringen konstant medan den i A växlar efter ljusförhållandena och det vet jag att du förstår. Nu är det ju så att exponeringen, enligt mätaren inte behöver vara den som fokuspunkten ligger i, och detta är ofta fallet. Då kollar jag ljuspunkter i några avgörande ställen i ljuset där jag plåtar och kan sedan köra på och kompensera på inrotad känsla. Det här ger A inte möjligheter till under några omständigheter, den går efter ljuset du har din fokuspunkt på, för mej blir det helt enkelt alltför långsamt och otympligt att förlita mej på A och kolla ifall det blev rätt eller fel.

Det här kulmineras dessutom i extrema och hårda ljusförhållanden som rår i många av dom länder där jag jobbar, där du inte gör ett skvatt med A. Det finns tillfällen då jag kör Av eller Tv och det är väldigt konstanta och jämna ljusförhållanden.

 

[smilfinken]

Det finns tillfällen då jag kör Av eller Tv och det är väldigt konstanta och jämna ljusförhållanden.

Jag måste erkänna att jag gör precis tvärt om - om det är brist på kunskap och/eller yrkeserfarenhet eller bara en annan metodik än din vet jag inte. De tillfällen då jag använder M är de jag vet med mig att ljuset är konstant och jämnt, men motiven (eller delar av dem) kommer att belysas olika eller vara av så pass olika nyanser att ljusmätningen påverkas negativt för bildresultatet.

 

[Graylingman]

Det här ger A inte möjligheter till under några omständigheter, den går efter ljuset du har din fokuspunkt på,

Kanske inte helt sant... Jag kör nästan alltid med A och jag har fokusen på tumknappen och exponeringslås på avtryckaren. Jag använder alltid bara en fokuspunkt, men inte nödvändigtvis mittpunkten. Jag tycker det funkar för mig. Därmed absolut inte sagt att det skulle funka för dig....

 

[Graylingman]

Jag använder nästan aldrig M och jag behärskar verkligen inte den metoden, men ett tillfälle då jag använder det är när jag fotar ett rörligt motiv mot en varierande bakgrund. Tänk flygande fågel mot omväxlande ljus och mörk bakgrund.

 

[Lawson]

Jag måste erkänna att jag gör precis tvärt om - om det är brist på kunskap och/eller yrkeserfarenhet eller bara en annan metodik än din vet jag inte. De tillfällen då jag använder M är de jag vet med mig att ljuset är konstant och jämnt, men motiven (eller delar av dem) kommer att belysas olika eller vara av så pass olika nyanser att ljusmätningen påverkas negativt för bildresultatet.

Då är vi två som jobbar bakvänt.

Micke.

 

[petter.oj.norman]

Du skulle behöva något som heter Hyperprogram då får du det bästa från två världar. Det värde som du för tillfället tycker är viktigt ligger kvar i kameran (om du inte slår av på strömbrytaren).
Hur du styr upp det hela avhandlas utförligt i den här tråden: http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?p=1541694

Micke.

Det verkar vettigt. Men M funkar bra för mig.

Petter ...

 

[petter.oj.norman]

Jag tror att alla förstår att frågan är hur hon ska ta bättre bilder, inte att hon ska ta bilder som ska säljas.

Men precis!
Jag bara provocerar lite. Jag tycker att det är fel sorts hjälp som ges här. "Köp en lins", "använd raw", "använd M", "använd P".

Mitt råd till trådskaparen är att gå ut och sök reda på ett motiv. Titta på motivet och fundera på varför du vill avbilda det. Fundera på hur du vill att bilden ska se ut för att förmedla det som du ser i motivet. Försök sedan med olika perspektiv, utsnitt och inställningar i kameran fånga den bild du vill visa upp. Gå sedan hem och efterbehandla bilderna. Om du får till någon bild som blev som du ville, då kan du vara nöjd. Och du har lärt diug något. Om du misslyckad på något vis lägg då ut bilden här i en tråd och fråga om konkreta råd kring bilden. Förklara vad du vill framhäva, förklara vad du saknar. Då tror jag att du kommer att få massor av konkreta tips från alla dessa duktiga fotografer som gästar Fotosidan. Då kan du också lära dig något.


Petter ...

 

[apersson850]

Jag anser fortfarande att man kan kombinera denna "yttre spaning" med det som jag kallar "inre spaning", dvs sitta bakom datorn och titta på bilder i diverse olika publika bildalbum, som Picasaweb och liknande. När man ser något man gillar finns det vanligtvis åtminstone grundläggande tekniska data för bilderna.

 

[arneri]

Måla med ljus. Leta efter intressanta skuggor, reflexer och ljusskifftningar. Lär dig hur du skall mäta ljuset beroende på objektets färg.

Tycker själv att tidsautomatik med AEL täcker de flesta situationer. Välj en ljusmätningsmetod som passar dig.

Använd 50/1.4 för att lära dig leka med skärpedjup och skärpeplan.

Börja att fotografera i jpg. Du får snabbast återkoppling och lär dig exponera rätt. RAW är bra, men det ger mindre tid bakom kameran och mer tid framför datorn.

 

[apersson850]

Likadant här. Provade att fotografera inomhus i en idrottshall idag, inte för att sport inomhus intresserar mig, men jag läste en lång tråd i ett annat forum om alla besvärligheter som förknippas med detta. "Hur svårt kan det vara?" tänkte jag och provade.

Där fungerade M klockrent. Bara ställa neutralt mot ett smutsbrunt golv, och sen tuta på därifrån. Vit eller svart tröja spelar ingen roll.

Men utomhus i varierande ljusförhållanden, sol och skugga, kan man f-n inte hålla på att joxa upp och ner med manuella inställningar. Sånt jag vill fotografera har jag fullt sjå att hålla fokus på och följa i sökaren. Men det finns ett enkelt knep som rautio kanske inte tänkt på. Använd den klassiska centrumvägda exponeringsmätningen. Den bryr sig inte om vilken fokuspunkt du valt, men följer ändå med och lägger exponeringen tillräckligt rätt.

 

[alex32]

WOW bästa svaren rakt, kan tilläga att om man vågar inte göra misstag så kommer man inte lära sig någonting, och som Peter säger ta typ 20 bilder på en motiv med olika inställningar och du kommer få önskad bild. Ett annat sak som människor har missat och säga är att om man har bärbar dator så kan man fota genom den och skicka bilden dir förr analus inte världens bästa sett men men.

Men precis!
Jag bara provocerar lite. Jag tycker att det är fel sorts hjälp som ges här. "Köp en lins", "använd raw", "använd M", "använd P".

Mitt råd till trådskaparen är att gå ut och sök reda på ett motiv. Titta på motivet och fundera på varför du vill avbilda det. Fundera på hur du vill att bilden ska se ut för att förmedla det som du ser i motivet. Försök sedan med olika perspektiv, utsnitt och inställningar i kameran fånga den bild du vill visa upp. Gå sedan hem och efterbehandla bilderna. Om du får till någon bild som blev som du ville, då kan du vara nöjd. Och du har lärt diug något. Om du misslyckad på något vis lägg då ut bilden här i en tråd och fråga om konkreta råd kring bilden. Förklara vad du vill framhäva, förklara vad du saknar. Då tror jag att du kommer att få massor av konkreta tips från alla dessa duktiga fotografer som gästar Fotosidan. Då kan du också lära dig något.


Petter ...