Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Fota svartvitt

Produkter
(logga in för att koppla)
Nej, det är inte goja. Det är helt rätt att gråskalan ut från en bra sensor skiljer sig mera från vad vi var vana vid från filmen. Filmens kontrastkurva är ju rätt kraftigt S-formad, det vill säga att gråtonerna komprimeras i skuggorna och i de extrema högdagrarna. En bra sensor ger ett rätt linjärt resultat, vilket innebär att skuggor och de extrema högdagrarna är bättre separerade än på filmen. Däremot blir då de viktiga mellantonerna betydligt plattare.

Men det är din uppgift att skapa den kurva i råkonverteraren som ger mellantonerna den separation och kontrast som bilden kräver.

Jo, men problemet är att det inte går lägga vilken kurva som helst för då ser det lätt onaturligt och överarbetat ut. Jag skulle vilja se några snygga svartvitkonverteringar som ser naturliga ut från D600 så man åtminstone kunde få tillbaka hoppet :)
 
Jo, men problemet är att det inte går lägga vilken kurva som helst för då ser det lätt onaturligt och överarbetat ut. Jag skulle vilja se några snygga svartvitkonverteringar som ser naturliga ut från D600 så man åtminstone kunde få tillbaka hoppet :)

Men det är när du gör en kurva som får bilden att se snygg ut, inte överarbetad, som du får fram en bra bild. Det är övning som ger resultat :)

Jag har inte några bilder från Nikon D600, men denna kommer från Sonys RX1R. Mycket snarlik sensor. Bilden är bara konverterad från råfilen, ingen bearbetning i Photoshop. Se den i förstorat läge för att ha någon chans att se tonskalan.
 

Bilagor

  • soffa.jpg
    soffa.jpg
    147.6 KB · Visningar: 101
Har ar ett exempel pa en SV konvertering fran en D3X med 24MP
http://www.flickr.com/photos/andersbackman/8528121006/

Ett annat exempel fran en D3X:
http://www.flickr.com/photos/andersbackman/9144984265/

Och sa ett fran min D700 (samma sensor som D3)
http://www.flickr.com/photos/andersbackman/9144846059/

Och ett till:
http://www.flickr.com/photos/andersbackman/7131230545/


Det ar valdigt olika bilder, med valdigt olika efterbehandling .en del mer "jobbade" an andra, och jag tycker inte att man kan se sa stor skillnad pa D700:an och D3X en nar det galler toner. Det forutsatter dock att man exponerade riktigt fran borjan, filerna fran D3X:en ar inte speciellt forlatande, om man jamfor med D700:an.
 
...En bra sensor ger ett rätt linjärt resultat, vilket innebär att skuggor och de extrema högdagrarna är bättre separerade än på filmen...

Innebär inte detta istället att det lättare fräter ut i högdagrar och sotar igen i skuggor, att detaljer försvinner? När den snygga S-kurvan sedan läggs så blir det inte lika som med film. Man hör ju ofta om detta som ett problem med digitalt svartvitt. Upplever också själv att det ofta ser annorlunda ut i digitalt fotade svartvita bilder, främst vad gäller högdagrarna som jag ofta tycker saknar de mjuka och fina toner man kan se i bilder från mörkrummet.
 
Innebär inte detta istället att det lättare fräter ut i högdagrar och sotar igen i skuggor, att detaljer försvinner? När den snygga S-kurvan sedan läggs så blir det inte lika som med film. Man hör ju ofta om detta som ett problem med digitalt svartvitt. Upplever också själv att det ofta ser annorlunda ut i digitalt fotade svartvita bilder, främst vad gäller högdagrarna som jag ofta tycker saknar de mjuka och fina toner man kan se i bilder från mörkrummet.

Det som är problemet med digital fotografering är att separationen i högdagrarna är bra ända till dess att den helt försvinner. Då är bilden så överexponerad så att sensorn är mättad, den kan inte ta emot mer information. Men med dagens bästa sensorer har vi så stort kontrastomfång att man kan exponera lite knappt för att se till att högdagrarna inte hamnar uppe i dessa partier. Sedan får man lägga på denna S-kurva som trycker ihop valörerna i högdagrarna och skuggorna och drar isär tonerna i mellanregistret. Med film och papper har du denna tonkurva helt automatiskt.

Med vänliga hälsningar

Stefan
 
Men det är när du gör en kurva som får bilden att se snygg ut, inte överarbetad, som du får fram en bra bild. Det är övning som ger resultat :)

Jag har inte några bilder från Nikon D600, men denna kommer från Sonys RX1R. Mycket snarlik sensor. Bilden är bara konverterad från råfilen, ingen bearbetning i Photoshop. Se den i förstorat läge för att ha någon chans att se tonskalan.

Vad är hemligheten för att få samma resultat att konvertera i raw-editorn?
Färgbilden borde i så fall vara lika kontrastrik. Dom gröna blad i träden blir väldigt mörka
 
Vad är hemligheten för att få samma resultat att konvertera i raw-editorn?
Färgbilden borde i så fall vara lika kontrastrik. Dom gröna blad i träden blir väldigt mörka

Det är ju något som jag kan styra själv. Ville jag ha bladen ljusare hade det varit hur enkelt som helst att justera balansen, men det förutsätter ju att bilden är en råfil eller en färgbild från början. Om du använder Camera Raw är det då i den flik som heter NML som du justerar balansen mellan färgerna.
 
Det är ju något som jag kan styra själv. Ville jag ha bladen ljusare hade det varit hur enkelt som helst att justera balansen, men det förutsätter ju att bilden är en råfil eller en färgbild från början. Om du använder Camera Raw är det då i den flik som heter NML som du justerar balansen mellan färgerna.

När jag fotar så är bilden redan perfekt. Detta går emot mina principer att sedan ändra på ursprungsbilden bara för att det ska visas bra i svartvitt. Det påvisar ju att nyanserna inte all blir detsamma som att fota analogt med svartvit filmrulle.

Varför måste du ändra nyanserna när du inte behöver redigera nåt då du fotat med svartvit filmrulle?
 
"Redigeringen" vid fotografering med svart-vit film består i att välja filmtyp, att välja exponering i kombination med framkallning (tid, agitering, temperatur, framkallartyp), samt att kopiera bilden från negativet till en förstoring. Det sistnämnda innebär val av fotopapper (ytstruktur, gradation) samt belysning (t.ex. pjattning) och framkallning.

Bilden är inte direkt klar i kameran.
 
När jag fotar så är bilden redan perfekt. Detta går emot mina principer att sedan ändra på ursprungsbilden bara för att det ska visas bra i svartvitt. Det påvisar ju att nyanserna inte all blir detsamma som att fota analogt med svartvit filmrulle.

Varför måste du ändra nyanserna när du inte behöver redigera nåt då du fotat med svartvit filmrulle?

Kanske dags att vi far se lite av dina perfekta resultat?

Och du redigerar visst nar du fotar med en svartvit filmrulle. Dels med filter av olika farger pa ditt objektiv, dels med olika tekniker nar du framkallar.

Dessutom ar det kanske inte alltid att efterlikna analoga resultat som ar malet med moddern fotografering?
 
"Redigeringen" vid fotografering med svart-vit film består i att välja filmtyp, att välja exponering i kombination med framkallning (tid, agitering, temperatur, framkallartyp), samt att kopiera bilden från negativet till en förstoring. Det sistnämnda innebär val av fotopapper (ytstruktur, gradation) samt belysning (t.ex. pjattning) och framkallning.

Bilden är inte direkt klar i kameran.

När du belyser svartvit film i mörkrum så blir alla nyanser lika motsvarigt distinkta. Hur gör du detta med en digitalbild att bibehålla alla nyanser och vara distinkt? Kontrasten kan man ju inte vidröra,
för då fräts det ljusa bort.
 
När jag fotar så är bilden redan perfekt. Detta går emot mina principer att sedan ändra på ursprungsbilden bara för att det ska visas bra i svartvitt. Det påvisar ju att nyanserna inte all blir detsamma som att fota analogt med svartvit filmrulle.

Varför måste du ändra nyanserna när du inte behöver redigera nåt då du fotat med svartvit filmrulle?

Vadå inte ändra på nyanserna vid analog fotografering? Jag jobbade med filter vid fotograferingen. Jag testade vilken film och framkallare, vilken framkallningstid och agiteringsmönster. Sedan vilket svartvit papper jag skulle matcha mot vilken film.

Jag tror att du ser något slags objektivt, korrekt i kamerans bild, men den är skapad på samma subjektiva sätt som du gör sedan i råkonverteraren. Och säga att bilden är perfekt redan när den är tagen, det är bara att säga att du inte har tillräckligt högt ställda krav på hur bilden ska se ut, utan nöjer dig med det automatiskt framtagna resultatet. Tror du att Ansel Adams inte pjattade och efterbelyste sina printar? En print slagen rakt upp och ner från hans neg ligger långt ifrån det resultat som han sedan presenterade.
 
När du belyser svartvit film i mörkrum så blir alla nyanser lika motsvarigt distinkta. Hur gör du detta med en digitalbild att bibehålla alla nyanser och vara distinkt? Kontrasten kan man ju inte vidröra,
för då fräts det ljusa bort.
Nej, det svartvita pappret har en rätt häftig kontrastkurva. Separationen i skuggorna är betydligt sämre än i mellantonerna. Du får läsa på lite om sensitometri, så förstår du varför du redan får en kraftig förändring av valörskalan. http://en.wikipedia.org/wiki/Sensitometry
 
Med detta gav inget svar på hur man återfår detta med digitalbilder där inget ska blir utfrätt.

Det ar ganska enkelt. Om det ar overexponerat sa finns det ingen information dar, vare sig det ar digitalt eller film.

En bra sensor har stort dynamiskt omfang, och enom att fota i RAW ger du dig sjalv mojligheten att bestamma hur det dynamiska omfanget skall anvandas. Valdigt ofta betyder det att du kan hamta hem information i bade skuggor och hogdagrar, som annars hade varit borta.

Later du din kameras dator bestamma, sa frater den ofta ut hogdagrar, och den information som fanns raderas med RAW filen, och ar borta. Samma sak med skuggor, de blir sa morka att all info ar borta.

Jag blir mer och mer intresserad av att se lite av dina alster, din skapandeprocess ar valdigt annorlunda fran min...
 
Och säga att bilden är perfekt redan när den är tagen, det är bara att säga att du inte har tillräckligt högt ställda krav på hur bilden ska se ut, utan nöjer dig med det automatiskt framtagna resultatet. .

När jag menar att bilder är perfekt, så innebär det att bilden har realistiska färgnyanser så som man såg det på platsen. Du menar att man ska förfalska bilden till nåt det inte var , för annars har man inga höga krav?
 
Med detta gav inget svar på hur man återfår detta med digitalbilder där inget ska blir utfrätt.

Steg 1, man lär sig att exponera rätt.
Steg 2, man lär sig sin råkonverterare
Steg 3, vill man få till ett riktigt bra resultat behöver man ofta styra upp delar av bilden i ett bildbehandlingsprogram som Photoshop.
 
När jag menar att bilder är perfekt, så innebär det att bilden har realistiska färgnyanser så som man såg det på platsen. Du menar att man ska förfalska bilden till nåt det inte var , för annars har man inga höga krav?

Du tror att kameran ger det resultatet som du såg på plats? Nej, för att du ska få till ett resultat som svarar mot det du såg på plats krävs det att du styr upp resultatet.

Med vänliga hälsningar

Stefan
 
När jag menar att bilder är perfekt, så innebär det att bilden har realistiska färgnyanser så som man såg det på platsen. Du menar att man ska förfalska bilden till nåt det inte var , för annars har man inga höga krav?

Vad da realistiskt? Vi pratar ju om svartvitt? En svartvit bild ar ju per definition inte realistisk, varlden har ju farger?

Sen ar det en annan sak att komma ihag:

Nar du tittar pa en plats, och riktar blicken in i skuggan, sa staller dina ogon valdigt snabbt om sig, och du ser saker i skuggan, det blir inte helt svart dar. Samma sak nar du tittar mot jusare partier, det blir inte helt vitt dar.

Sa fryser du den bilden du har framfor dig genom att ta en bild. Skuggorna blir svarta, eller i alla fall valdigt morka, och hogdagrarna blir vita, eller i alla fall valdigt ljusa. Det ar inte sa ogat ser platsen, av tva anledningar: 1: Ogat har ett vidare dynamiskt omfang an en kamerasensor. 2: Ogat ror pa sig, och staller om sig beroende pa hur mycket ljus som finns ar ogat tittar vid varje givet ogonblick.

Sa att i efterbehandlingen jobba med att hamta fram information i skuggor och hogdagrar, sa att ditt oga senare kan vadra over pappret och finna detaljer i dessa omraden ar val mer realistiskt an att alla skuggor blir lika ogenomtrangliga som det som spottas ur din kamera i automatiklage?
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar