Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Bättre utrustnig GER bättre bilder

Produkter
(logga in för att koppla)
Värt att veta är att ett instabilt flygplan måste vara datorstyrt. Det är som att kasta en dartpil med bakdelen framåt (lite överdrivet naturligtvis), vilket gör att det kan vara mycket snabbsvängt när det behövs.

Jo, det visade sig ju ganska tydligt där på Långholmen. Det far ju tur för piloten i alla fall att stolen löste ut precis som förväntat.

Angående manualer så tycker jag att Nikons kameror är ett föredöme där. Man behöver inte läsa manualen om man vet vad olika begrepp innebär, så det är bara att plöja alla menyer och ställa in allt precis som man vill ha det. Sen kan man gå ut och fota:)

Och i mer än hundra år behövde man varken instruktionsbok eller menyer, utan det var bara att sätta igång och plåta, då allting funkade ungefär lika och var ganska självklart när man visste vad det handlade om.
 
Och i mer än hundra år behövde man varken instruktionsbok eller menyer, utan det var bara att sätta igång och plåta, då allting funkade ungefär lika och var ganska självklart när man visste vad det handlade om.

Det fanns nog folk som behövde hjälp första gången även för 100 år sen....
 
Och det var flygplanet som störtade på Långholmen också. Det var faktiskt inget tekniskt fel på planet, utan man hittade på uttrycket PIO, Pilot Induced Oscillation, för att förklara digiotin. När piloten drog i spaken hände ingenting, och så hände ingenting igen, och så fortfarande ingenting. Så drog han ännu mer och plötsligt hände någonting, och då sköt han fram den, och det hände ingenting - och så sköt han fram den ännu mer, och då började det hända grejer. Det är kul med datastyrda grunkor. Tur att kameror är rätt ofarliga att manövrera.
Ja, det var uppenbarligen inget fel på styrautomaten ...

Men jag tycker att det är ett elände att man ska behöva läsa igenom en tjock instruktionsbok för att kunna sköta en så enkel apparat som en systemkamera, och att när man av en eller annan orsak byter kamera, att man åter ska behöva en lika tjock bok och en massa prövande innan man börjar förstå hur den fungerar. När man dessutom inte får den där boken tryckt, så att man kan ha den med sig när man använder kameran, utan man ska behöva en dator eller åtminstone en läsplatta för att kunna läsa, då är det något som är allvarligt fel. Och som om det inte räckte, är det högavis med fel i instruktionsböckerna som är översatta från Engrish av någon som aldrig har sett en kamera, eller åtminstone inte den som instruktionsboken handlar om.

Det är ju mycket bättre att ha instruktionsboken i elektronisk form. Då kan man lättare söka i den.
 
Jo, det visade sig ju ganska tydligt där på Långholmen. Det far ju tur för piloten i alla fall att stolen löste ut precis som förväntat.
Visst är det tråkigt med flygplan som kraschar, men man kan notera att Fpl 39 hade betydligt färre haverier under utprovningen än sin föregångare Fpl 37.
 
Det här har säkert redan avhandlats i tråden, men jag orkar inte läsa igenom allt.

VAD är en bättre bild?
Det finns lika många åsikter av det som det finns betraktare och även om en massa kan ha liknande åsikter så är alltid den individuella betraktelsen av en bild det som är var och ens måttstock.

Bättre än vad?
För att kunna säga det så måste var och en ha en utgångspunkt, och det är säker inte alltid som skarpare bilder som är det som eftersöks, men många gånger anses en skarp och tydlig bild vara rättesnöret.

Bra på vilket sätt?
Som föregående punkt, är det en skarp bild som eftersöks så är det ganska enkelt åtgärdat.

En analog storformatskamera är ganska enkel i sin konstruktion och med rätt teknik så kan den ge bilder som vida överträffar dagens digitala utrustningar. Att med lupp betrakta ett storformatsnegativ är en mäktig upplevelse som flera borde få chansen att prova. Jag tror att det skulle lugna teknikhysterin som ofta råder.
 
Och att förkasta en kamera för att den inte passar DIG, spy galla över andras åsikter för att du inte kan sätta dig in i deras behov och preferenser och bli otrevligare och otrevligare för varje inlägg är ju inte det minsta självcentrerat heller? Eller?

Ta mig till exempel, jag fotar 99% i studio. Mest porträtt och mode. Kontrollerat ljus, jag lämnar nästan ALDRIG ISO 100. Alltid manuellt. Både fokus och exponering. Jag fotar idag med en - enligt dig - stenålderskamera från 2005 (tror jag), som förmodligen är ett skämt, en 5D mk1. Och jag lever på det. Jag hade jättegärna haft en M9. Ännu hellre en Hasselblad H4D, den har inte heller alla bells and whistles du nämner, är den alltså också rent skräp?




Jag skulle utan problem klara mig med 35/50/90/135 för SAMTLIGA jobb jag gör. Är det då JAG som är skräp och uråldrig, eller är det K A N S K E så att du likt en igelkott kurrar ihop dig med taggarna utåt, vägrar inse att andra kanske jobbar/fungerar annorlunda?

Höj nivån nu Sten-Åke och lämna taliban-tänket om 'din way or the highway' långt från tangentbordet.

Nu tror jag det är du som missuppfattat mig lite. Grejen med vilket modernt systemkamerahus som helst är ju att det fixar det du gör i din studio också för mindre än 10% av kostnaden. Du kan skruva på bra objektiv på ett sådant också. Men med en Leica så avsäger du dig dessutom massor av möjligheter som en modern systemkamera ger - vilken som helst praktiskt taget även om du i just det sammanhanget inte tycker du behöver dem. All respekt för det men det är inte helt relevant i sammanhanget.

Vi diskuterar ju under en rubrik som i allmänna ordalag pratar om att "bättre utrustning GER bättre bilder" och då pratar vi ju inte bara om att din Leica funkar för dig utan vi pratar om alla de moderna funktioner som finns i moderna kamerahus och som låter fotografer ta till hjälp hjälpmedel som exv. inte finns i Leica M9-hus och som ger bättre möjligheter att lyckas med sina bilder under mycket mer varierande förutsättningar. Sedan begränsas den diskussionen av Leica-kramare till att man visst kan klara sig utan om man exv. står i en studio hela dagarna. Det har varit den nivån på disikussionen jag försökt höja.

Sanningen är ju att Leica inte genomgått det paradigmskifte de andra tillverkarna gick igenom under 80-talet och att göra det kräver dock en helt ny uppsättning objektiv. I övrigt så tycker jag inte trådrubriken "Bättre utrustnig GER bättre bilder" håller riktigt heller. "Bättre utrustnig GER bättre bilder" borde snarast vara "Bättre utrustnig GER större möjligheter bättre bilder" men det går ju att misslyckas med allt om man bara anstränger sig lite! :)

Till er som går igång på att jag retar er lite så vill jag bara säga att det inte är så allvarligt menat, men jag tycker faktiskt det är lite kul att undersöka hur en ekonomisk paradox som Leica-produkterna är i vissa avseenden kan överleva och hur folk argumenterar som upprätthåller denna marknad.

Den nivån har jag hållit hela tiden i denna tråden och jag har hittills bara mött en massa ursäkter för varför man kan bortse från de senaste 50 årens tekniska utveckling när det gäller Leica men aldrig gör det annars. Inget ni har sagt har fört mig närmare någon förståelse, då ni bara upprepar mantrat att ni inte behöver de funktioner M9 saknar Jag förstår att en Leica minsann är bäst för några, åtminstone om man fotar på ISO 100 jämt och nöjer sig med att ta bilder på stiileben under kontrollerade former i studio. Jag har inga problem med att förstå det. Jag är annars (som de som vet vad jag tycker) ingen fan av högisohysterin vi levt under i rätt många år nu och jag vet mycket väl att man grovt förlorar ett DR-steg per ISO-stop ungefär när man klättrar uppåt på ISO-skalan. Höga ISO har alltid bildkvalitetskonsekvenser. Urvattnade bilder på extremhöga ISO är normalt inte min grej. Jag tar mestadelen av mina bilder på USO 100 och 200 som de flesta andra.

... men jag inser ju att en del människor tar bilder under villkor jag sällan gör och behöver både bildstabilisering snabba objektiv, snabb seriebildtagning och snabb följande AF och ett stort kunnande för att lösa sina uppgifter. Jag fortsätter bara att fråga om ni inte tycker dessa funktioner som nu finns i andra kameror men saknas i Leica har något berättigande bara för att ni alltid står i en studio och minsann överlever där med hjälp av de funktioner som trots allt finns i er Leica trots att det enda auto man har hjälp av där är auto ISO. Auto ISO är väl f.ö. också en tämligen onödig funtion när man ändå står där i sin studio och tar bilder av statiska motiv i kontrollerad belysning, så man kan ju undra varför Leica bjusaar på det om ingen behöver det heller. Man kan ju vara nöjd ändå av andra skäl, t.ex. ett välgjort kamerahus rent mekaniskt.

Jag är mest intresserad av att fenomenet Leica kan vara så pass apart men ändå överleva. Ge så extremt lite av funktioner och ta så hutlöst betalt för det de ger. Men som Anders skrivit ovan så lär det ju komma en Leica M10 snart och den kommer förmodligen komma med både video och en del andra nyheter men om man får ta till sig det som skrivs av Leica-kramarna här, så är det väl lite att kasta pärlor för de som är ointresserade av dem. Så den kameran riskerar väl bra att bli en onödig flopp Leica kunde ha besparat sig. Jag inser ju att en M9 mycket väl täcker in vad du och säkert en del andra använder den till. Inget konstigt med det men det är inte det frågan handlar om.

När jag läste nationalekonomi för många år sedan så fick man ju läsa "Economics" av Lipsey - Steiner. Grunden för hela den nationalekonomisk teorin var ju antagandet om the "economic man" som rationellt gjorde sina val på marknaden. Han var rationell och vägde varans upplevda värde mot dess pris innan köp. Så mitt intresse rör centralt varför folk är beredda att betala så pass mycket mer för ett kamerahus som faktiskt är väldigt mycket mer begränsat tekniskt och funktionsmässigt än i princip alla systemkamerahus från 3000 upp till och över 50 000 idag.
 
Nu har jag inte påstått något sådan. Du däremot, har påstått att kameran är "inkompetent" för att den inte passar DIG.

Nej nu har du läst fel Martin.

Var har jag påstått att kameran är inkompetent för att den inte passar mig? (Den kommentaren gäller Mikael Nilsson också som upprepar samma misstag).

Leica M9 är inkompetent i en ganska lång rad viktiga avseenden, för att den faktiskt helt saknar mycket vitala subsystem och funktioner som är standard i alla systemkamerahus eller systemkamerahus/objektiv (Nikon/Canon) idag ända ner till instegskameror för 3000+ kronor. Funktioner som gör att man kan göra vissa saker med dessa hus som man faktiskt inte kan göra med en Leica M9. I de avseendena är faktiskt en Leica M9 rätt objektivt sett inkompetent och det kan nog de flesta enas om tror jag. Saknas - saknas inte är ju en ganska enkel övning att göra.
 
Nej nu har du läst fel Martin.

Var har jag påstått att kameran är inkompetent för att den inte passar mig? (Den kommentaren gäller Mikael Nilsson också som upprepar samma misstag).

Leica M9 är inkompetent i en ganska lång rad viktiga avseenden, för att den faktiskt helt saknar mycket vitala subsystem och funktioner som är standard i alla systemkamerahus eller systemkamerahus/objektiv (Nikon/Canon) idag ända ner till instegskameror för 3000+ kronor. Funktioner som gör att man kan göra vissa saker med dessa hus som man faktiskt inte kan göra med en Leica M9. I de avseendena är faktiskt en Leica M9 rätt objektivt sett inkompetent och det kan nog de flesta enas om tror jag. Saknas - saknas inte är ju en ganska enkel övning att göra.
Det spelar ingen roll om du eller många andra anser att den är inkompetent. Vill man ha bästa möjliga bildkvalitet i minsta möjliga format, finns inget alternativ. Detta är mycket märkligt, men beror troligen på att tillverkarna delar din uppfattning, vilket är tråkigt.

Saxat ur ditt förra inlägg:

Jag är mest intresserad av att fenomenet Leica kan vara så pass apart men ändå överleva.
Jag förstår faktiskt inte varför det skulle vara så obegripligt. Leica gör till exempel en bunt tämligen unika objektiv som är extremt bra optiskt, ljusstarka OCH skitsmå. Ska du använda dem och ta del av fulla bildcirkeln så är det M9 eller film som gäller. På köpet får du då en speciell kamera med en rad fördelar jämfört mot närmaste konkurrent.

Har du någonsin provat en Leica? Gör det.
 
Bara som en parentes...

Den här bilden tog jag för snart 2 år sen, efter att hållit på med foto ungefär 2 månader. Med en Canon 300D (från 2001 va Sten-Åke?), den första digitala instegssystemkameran (ish) som canon släppte. En, idag, på alla sätt horribel kamera som jag köpte på ebay för 1300kr. Objektivet var ett extremt plastigt Soligor 100mm f3.5 macro som jag köpte på blocket för 700kr och ljussättningen var ett 2000kr kit från kina.

Visst, jag kommer aldrig kunna använda bildens 6mp för en billboard, och den är inte beskuren öht, bara förminskad.

Men på riktigt, skulle det här porträttet verkligen vara drygt 20 gånger bättre på alla sätt (nerskalad för visning i samma storlek på webben) om jag istället för min 4000kr utrustning från stenåldern använt en Nikon D800 för 25k, ett Nikkor 135mm för 13k och ett Profoto D1 paket för 45k?


Ja eller rent av en Leica M9 för drygt 50 000 :). Fin bild ..men jag känner mig inte träffad av den argumantationen du driver här. Jag tolkar den istället som just ett exempel som stöder min tes att vilken skitsystemkamera från både 2001 och inte minst från senare år, duger till att framställa högkvalitativa bilder med om man har kunskapen. Inte behöver man en Leica för 50 000 för det även om du i ditt exempel pratade om Nikon D800. Vi är helt eniga i det!

Det är inte mycket man får på marginalen bildkvalitetsmässigt om du köper en Leica M9 i jämförelse med exv. en Nikon D3200 idag och det påståendet gäller inte bara Leica utan alla high end kamerahus om vi begränsar oss till ren bildkvalitet.. I vissa fall får du t.o.m. mindre berorende på användningsområde, som för en D3200 är betydligt bredare än Leicans till följd av över 1,5 stegs bättre DR på lägsta ISO och bra mycket bättre lågljusegenskaper vid sidan av alla andra delsystem som kan användas för att hantera varierande fotosituationer och i änden förbättra förutsättningarna för bildkvalitet i tagen bild som saknas i Leica M9.

Canon 300D var en billig instegsfolkkamera avsedd för en massmarknad och Nikon D3200 är en modern efterföljare till denna tidiga Canonkamera. Jag har fått på skallen för att jag jämfört den D3200 med en Leica M9 och det har uppenbart upprört känslorna hos en del som bl.a. upprepat att jag dissar M9 för att jag inte gillar den rent personligen. Du dammar av 300D och säger exakt samma sak som jag försökt säga och det gör du efter att först instämt i kritiken av mina tidigare exempel. Så jag kännar mig lätt förvirrad nu för jag får nog inte riktigt ihop det men är positivt överaskad att vi nu helt plötsligt verkar helt eniga.


Du skriver:
"Men på riktigt, skulle det här porträttet verkligen vara drygt 20 gånger bättre på alla sätt (nerskalad för visning i samma storlek på webben) om jag istället för min 4000kr utrustning från stenåldern använt en Nikon D800 för 25k, ett Nikkor 135mm för 13k och ett Profoto D1 paket för 45k?"

Nu pratar du mjuka variabler som "20 ggr bättre" och visst tror jag att du skulle haft chans på ett ännu bättre resultat med en ännu bättre utrustning rent generellt men det är en verkligt starkt avtagande nytta med just dyrare kamerahus. Däremot så gör bättre objektiv ibland stor skillnad för det handlar verkligen inte bara om skärpa utan i högsta grad om bokeh också. Ingen har kritiserat Leicas objektiv utan det som jag framfört gäller enbart deras systemkamerahus som i förhållande till de funktioner de ger är grovt överprisade enligt min mening.
 
Det finns säkert de som tycker så, men någon absolut sanning är det inte. Ekvationen "bildkvalité per kubikcentimeter" är givetvis omöjlig att räkna ut på nåt vettigt sätt.
Givetvis, men om du frågar lite olika människor som faktiskt är intresserade av just bildkvalitet i första hand så kommer du nog inse att de inte håller med Sten-Åke. Läser du sen MFT-kartor och tittar på lite jämförelser så förstår du nog också vad jag menar.
 
Ja, det var uppenbarligen inget fel på styrautomaten ...



Det är ju mycket bättre att ha instruktionsboken i elektronisk form. Då kan man lättare söka i den.

Jag såg ju när det hände för piloten skjöt ut sig precis när jag kom ut ur min port i Gröndal (söder om Södermalm och Långholmen) med en jeeepdunk på väg att köpa extrasoppa till min båt.

Vad jag kommer ihåg så reagerade jag över att planet hade så pass låg hastighet som det hade. Varenda plan har en stall-hastighet där det faller igenom oavsett hur styrautomaten funkar och om planet är grundstabilt eller ej. Det är väl den låga farten kanske som gjorde att planet saknade styrfart och inte svarade på roderutslagen. Annars är ju både Viggen och JAS gynnade av nosvingens effekter. Värre var det med Draken.

J35 Draken hade ju annars motsatt problem. Flög man för sakta med dem så stallade de också men till skillnad från mer konventionella flygplan som faller igenom och sedan återigen med ökad fart (om fallhöjden tillåter det) åter kan bli manövrerbara, så funkade det inte med Draken. Det planet sjönk snabbt till en anfallsvinkel på hela 70 grader där det blev mycket stabilt. Där föll det som en sten mot marken och kunde inte komma upp ur sitt läge då motorernas luftintag hade en sådan vinkel att motererna inte fick luft tillräckligt för att orka upp i flygläge igen. Under 3000 meter var det i princip bara att hoppa när motorn blev utslagen på detta vis. Var man över drog de bromsskärmen för att lyfta upp baken på planet samtidigt som de gasade och försökte gunga upp det i flygläge. Det gick inte alltid bra för det. Flygvapnet förlorade en del plan och inte minst unga flygare av detta skäl.
 
Och det var flygplanet som störtade på Långholmen också. Det var faktiskt inget tekniskt fel på planet, utan man hittade på uttrycket PIO, Pilot Induced Oscillation, för att förklara digiotin. När piloten drog i spaken hände ingenting, och så hände ingenting igen, och så fortfarande ingenting. Så drog han ännu mer och plötsligt hände någonting, och då sköt han fram den, och det hände ingenting - och så sköt han fram den ännu mer, och då började det hända grejer. Det är kul med datastyrda grunkor. Tur att kameror är rätt ofarliga att manövrera.

Men jag tycker att det är ett elände att man ska behöva läsa igenom en tjock instruktionsbok för att kunna sköta en så enkel apparat som en systemkamera, och att när man av en eller annan orsak byter kamera, att man åter ska behöva en lika tjock bok och en massa prövande innan man börjar förstå hur den fungerar. När man dessutom inte får den där boken tryckt, så att man kan ha den med sig när man använder kameran, utan man ska behöva en dator eller åtminstone en läsplatta för att kunna läsa, då är det något som är allvarligt fel. Och som om det inte räckte, är det högavis med fel i instruktionsböckerna som är översatta från Engrish av någon som aldrig har sett en kamera, eller åtminstone inte den som instruktionsboken handlar om.

En systemkamera är inte längre "en så enkel sak som en systemkamera (var förr min anm.)"
En systemkamera ingår ju dessutom i ett system med datorer, skärmar och sktivare som ska kalibreras och profileras samt RAW-konverterare med 1000 och en funktioner, så även om Leica gör kameror med analoga användargränssnitt, så ser det inte alls ut så längre i de kameror som har elektroniska gränssnitt.

Så idag är det nog så att man nog måste läsa lite för att fullt ut kunna få ut nyttan av sin kameras alla funktioner även om grundprinciperna är desamma.
 
Givetvis, men om du frågar lite olika människor som faktiskt är intresserade av just bildkvalitet i första hand så kommer du nog inse att de inte håller med Sten-Åke. Läser du sen MFT-kartor och tittar på lite jämförelser så förstår du nog också vad jag menar.


Men Martin kan vi inte ändå enas om att man inte kan säga det du säger utan att specificera vad det i så fall gäller i för avseende. Pratar vi bas ISO så har du en poäng i vissa avseenden men pratar vi DR på bas ISO så gäller det inte ens där. Pratar vi bildkvalitet på höga ISO så lämnar Leica M9 Walk Over efter ISO 2500. Där får den spö av världen nu bästa APS-C-sensor i D3200. Det är det jag menar med funktioner och egenskaper Leica M9 helt saknar. Behöver man dem aldrig för man alltid är i studuio fine men annars kommer inte en Leica nödvändigt vara det bästa alternativet. Varför behöver vi vara oense om det? Alla kameror är kompromisser - även en M9.
 
Givetvis, men om du frågar lite olika människor som faktiskt är intresserade av just bildkvalitet i första hand så kommer du nog inse att de inte håller med Sten-Åke. Läser du sen MFT-kartor och tittar på lite jämförelser så förstår du nog också vad jag menar.

Jag har aldrig kritiserat optisk kvalitet i Leica-objektiv bara att de saknar andra kvaliteter såsom AF och ev. bildstabilisering som handikappar dem i andra avseenden.

Det jag har lyft är hur dålig pris prestanda man får vid val av ett M9-hus och det har ingen kunnat bemöta i detta forum på ett sakligt sätt. M9 är ett synnerligen avklätt hus funktionsmässigt vid en jämförelse med vad som helst idag. För det kräver man 10 ggr mer än för ett D3200-hus som i många avseenden är mycket mer kompetent.
 
Men Martin kan vi inte ändå enas om att man inte kan säga det du säger utan att specificera vad det i så fall gäller i för avseende. Pratar vi bas ISO så har du en poäng i vissa avseenden men pratar vi DR på bas ISO så gäller det inte ens där. Pratar vi bildkvalitet på höga ISO så lämnar Leica M9 Walk Over efter ISO 2500.
Naturligtvis, men jag skulle ändå lätt välja en M9 med 35/1,4 för nattfotografering jämfört med en D3200 och det är jag inte ensam om. Ska du ha ett lika ljusstarkt objektiv med samma bildvinkel på D3200 så blir det ett gigantiskt 24/1,4 som inte är lika skarpt vid full öppning på den mindre sensorn. Sen kan vi ju fråga sig i vilket ljus folk fotar oftast; på natten eller på dan? Personligen tycker jag att det är helt galet att avgöra om en kamera har bra bildkvalitet när den är som sämst.

Där får den spö av världen nu bästa APS-C-sensor i D3200. Det är det jag menar med funktioner och egenskaper Leica M9 helt saknar. Behöver man dem aldrig för man alltid är i studuio fine men annars kommer inte en Leica nödvändigt vara det bästa alternativet. Varför behöver vi vara oense om det? Alla kameror är kompromisser - även en M9.
Vi är oense för att du verkar ha så enormt svårt att förstå att det finns ganska många situationer där en M9 ÄR överlägsen och att det finns fotografer som på rationella grunder köper kameran på grund av detta.

Jag har aldrig kritiserat optisk kvalitet i Leica-objektiv bara att de saknar andra kvaliteter såsom AF och ev. bildstabilisering som handikappar dem i andra avseenden.

Det jag har lyft är hur dålig pris prestanda man får vid val av ett M9-hus och det har ingen kunnat bemöta i detta forum på ett sakligt sätt. M9 är ett synnerligen avklätt hus funktionsmässigt vid en jämförelse med vad som helst idag. För det kräver man 10 ggr mer än för ett D3200-hus som i många avseenden är mycket mer kompetent.
Nu har du återigen fått för dig att den har "dåliga prestanda" bara för att det finns områden där den inte är optimal. Själv skulle jag aldrig ens se åt en D3200, på grund av avsaknaden av vettiga objektiv samt en eländigt liten sökare.
 
Givetvis, men om du frågar lite olika människor som faktiskt är intresserade av just bildkvalitet i första hand så kommer du nog inse att de inte håller med Sten-Åke. Läser du sen MFT-kartor och tittar på lite jämförelser så förstår du nog också vad jag menar.

Dels är inte M9 riktigt så liten som många tycks tro, dels mäter MTF-kartor inte bildkvalité (utan en liten del av det som utgör bildkvalité).
 
Dels är inte M9 riktigt så liten som många tycks tro, dels mäter MTF-kartor inte bildkvalité (utan en liten del av det som utgör bildkvalité).
Du vet säkert redan att jag inte är någon upplösningfantast, men ska jag verkligen behöva ta ALLA olika exempel på vad bildkvalitet kan innebära för att bli förstådd? Kombinationen av en M9 med objektiv är mycket mindre än alla andra FF-kameror med objektiv av dito ljusstyrka.
 
Ja men det är ju just det som är problemet att du bara vill pratat om det en M9 är bra på och att jag försöker säga till dig att den är långtifrån optimal i en massa andra avseenden, därför att den saknar vissa egenskaper och funktioner.

Jag har heller inte hängt upp mig på D3200. D3200 är bara ett exempel på kamera med den nu bästa sensorn i APS-C-format. Jag tog den för att den är billigast. En NEX7 kostar 1/5 av vad din M9 kostar. Den har en massa andra fördelar också vid sidan av att den har samma sensor som D3200. Michael Reichmann på Luminous Landscape kom ju fram till att en NEX 7 med samma objektiv som på Leican faktiskt i hans ögon och exempel gav bättre bildkvalitet i en jämförelse av storleksnormaliserade bilder. Han kom alltså fram till att NEX 7 gav bättre bildkvalitet än din M9 med exakt samma Leica-objektiv som användes på M9:an. Det är därför jag säger att du inte kan vara så slarvig att säga att inget ger bättre bildkvalitet i ett lika litet format. Det beror på vilka omständigheterna är. Den jämförelsen gjordes dessutom under förhållanden som borde gynnat Leican - i klart dagsljus på lågt ISO.

Misstaget beror på att Leica-sensorn är en sämre sensor i vissa avssenden. Dels p.g.a. att det är en gammal konstruktion där kameran har 3 år på nacken. Teknikfaktorn har gjort att APS-C-sensorer gjorda med dagens teknik helt enkelt presterar bättre eller lika bra som dessa gamla konstruktioner. Att Leica fortfarande använder CCD-teknik är hämmande i vissa avseenden. Dessa Sony-sensorer har mer än 1,5 stegs bättre DR och bättre lågljusegenskaper än Leica M9. Vill du jämföra vad vi pratar om i FF-format så är en FF-variant av den tekniken det som sitter i D800 som åker cirklar kring Leica-sensorn. Vill du ha en variant utan filter så finns dessutom D800E att bita i. Leica-sensorn är i dessa sammanhang antikvarisk. Ingen annan använder denna typ av sensorer i systemkameror längre vid sidan av Leica förstås.

Jag pratar om hus och du pratar om den M9 med ett specifikt objektiv och det kan du ju göra men pratar vi mörkerfoto och jämför med en NEX, så kan man skruva på vad fan som helst på en NEX och det finns mängder av ljusstarka objektiv att välja mellan. Vid sidan av detta kan jag med adapter få både fasdekt och kontrast AF där det i vissa avseenden är alldeles utmärkt att använda den senare i mörker. Med bildstabilisering kan man i bästa fall få kanske stegs stöttning av den tekniken. Vid sidan av det så har man en EVF som geenom förstärkning dessutom gör att man ser vad man siktar på när alla andra optiska sökare för länge sedan blivit svarta. På toppen av det är de nya sensorerna avsevärt bättre på att registrera nyanser i lågdagrarna och klarar ofta att lyftas mycket mer utan att de spricker i konstiga artefakter, bandningar eller usel färgåtergivning.

Så jag är inte alls rädd för att en sådan jämförelse skulle utfalla till NEX:ens nackdel nödvändigtvis. Men jag kan vara snäll och säga att det är helt akademiska skillnader vi talar om i Reichmanns jämförelser. Det anmärkningsvärda är ju att denna FF-sensor som är 2 ggr större till ytan inte presterar bättre än den gör men det blir ju självfallet förståeligt i ljuset av teknikfaktorn. Så teknisk generation är viktyig och Leica är tyvär tekniskt frånåkt idag hur man än ser det vare sig det gäller kamerahusets funktioner eler sensorns bildegenskaper..

Jag är upplösningsfantast och det är jag oreservedrat eftersom teknikfaktorn till stor del visat sig kunna motverka och balansera det "förväntade" tappet vad gäller DR och lågljusegenskaper med ökande antal pixlar per ytenhet. Jag älskar den detalj dessa nya sensorer på 20+ megapixel kan ge ihop med bra objektiv och inte minst då mycket långa telen.

Sensorn i Leica M9 borde vara bättre än den i NEX 7 och D3200 bara till följd av sin storlek, men det är den alltså inte. I vissa tillämpningar presterar den nästan lika bra (vid låga till medelhöga ISO på max 2500) när det gäller detaljupplösning men den är inte lika bra på DR på låga ISO som Sony-sensorn är. Över 2500 är den inte med över huvudtaget. Därför är det tur att Leica gör så bra objektiv rent optiskt för annars skulle resultatet blivit märkbart sämre. Men även dessa objektiv är ålderdomliga skapelser som saknar stöd för både AF och bildstabilisering - om man inte skruvar på dem med adapter på exv. en Olympus OM-D. Men i det fallet får ju Olympushuset täcka upp för de tekniska tillkortakommanden Leicahusen obestridligen har hur man än ser på dem.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar