Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Bäst betalda fotograferna?

Produkter
(logga in för att koppla)

Jocce

Aktiv medlem
Bara av nyfikenhet,
Vilka är de bäst betalda fotograferna?

Är det de riktigt duktiga press fotograferna?
De riktigt skickliga porträtt fotograferna?

Kanske papparazzis?


/Jocce
 
När det gäller papparazzis..vilka ju i praktiken är pressfotografer..så hänger det ju på vilken pinsam situation de kan fånga en kändis på..rätt bild så kan de tjäna en väldans massa pengar.

En frilansfotograf kan ju sälja sin bild som han vill, en anställd pressfotograf kan ju inte tjäna pengar på samma sätt.
 
Bäst betalda är givetvis de Reklam/Mode fotografer som är såpass "stora" att de arbetar med utländska kunder.
Det kan innebära arvoden på flera miljoner kr för en stor reklamkampanj.
 
Knappast papparazzis eftersom bilder som betalar sig extremt inte växer på träd.
Tror oxå mode och reklamfotografer tjänar mest.
F.ö frågade jag en snubbe en bildbyrå vilken bild som som de tagit högst betalt för. Det var ingen papparazzi-bild (byrån säljer till alla typer av media) utan det var 1986 när Tjernobyl-olyckan inträffade. De var enda byrån i världen som fått tag i satelitbilder över kärnkraftverket direkt efter det hände. Det gav flis...
 
Haha...det roliga med Anton är att han är en av de mest tillbakadragna fotograferna av alla plus att hans kostnader ibland kanske inte är mer än en students. Och ändå är dyrast. Bygger mycket också på att det skett automatiskt, han utesluter alla skitjobb genom att vara dyr.

Hmmmm ja med tanke på att jag är ute efter till skillnad från Corbijn att ta svinmycket betalt för svinlite jobb och är svinpå i alla lägen så...vi får se!
 
I Sverige vill jag minnas att Lasse Käärkinen drog in runt en och en halv mille per år. Detta var kanske 4 år sedan. Han var den fotograf vars firma drog in mest det året. Har för mig det var då han fotograferade åt Bregott.
Skall banne mig kolla upp siffrorna igen.

När jag flyttade till Malmö (-95) gjorde jag en koll på trettio fotografer (man vill ju sondera lite) och de tjänade (lön/vinst alltså) mellan 69000-430000 per år.

De flesta som var runt 25 och var relativt nyetablerade låg runt 85000.

Förvånande var att fyra av de ”stora” fotograferna, sådana som hade agent i London, fotade modejobb i Paris, Milano och New York, tjänade runt 80-90000.
Men en av dem var ju känd för att bo i en etta på 25 kvadrat medan han hade säng, garderob och kök i sin studio på 250 kvadrat. ;-)


Själv tar jag en miljon för heldag (12 timmar). Börjar bli dags för att ta ett fotojobb igen, senast var -98 och pengarna börjar tryta.
 
Många plockar ju inte ut mycket i lön. Sen förstår jag mig inte på fotografer som fotar skitgrejer bara för pengarna. Vem bryr sig om att fota för Bregott? Dessa miljoner är ju knappast en stolthet. Då kan man ju lika bra plugga till ingenjör och utveckla mobiltelefoner...
 
Jag är en av dem som fotograferar skitgrejer för bara pengarna.
Det gör att jag kan lägga ned mer tid än fakturerat på de jobb som jag skulle betala för att få fotografera. Exempelvis en årsredovisning åt Skånemejerier där jag fick fria händer att ta fram 18 bilder.

Jag känner dessutom en glädje i att fotografera produkter mot vit bakgrund. När jag leverar dem gör jag det med övertygelsen att dessa är de bästa djävla bilder ADjäveln någonsin sett på en skruvmejsel. New York-klass, ett guldägg nästa tack.
Jag känner en stor tillfredställelse över att ta lite bilder, få hyfsat betalt och kunna ägna tid åt att vara hemma med mina barn när jag vill det. Pappaledig på halvtid från september till juni denna gång, lite kortare än förra gången.

Glädje och stolthet över de bilder man leverar är det viktiga. Oavsett vad det är för bilder.

Ajfan, nu blev det ett pinsamt försvarstal över att jag säljer mig.
Vi vet ju att jag egentligen vill leva det snabba livet igen, NY och dela taxi med modeller på väg hem till min loftstudio för efterfest.
Nåväl, jag får nöja mig med att ha haft det livet (nästan, Toronto är nära nog och det var inte min studio utan den fotograf jag assisterade. Men det berättade jag aldrig).

Förresten fotade Käärkinen inte margarinpaket, han tog stämningsbilder på Österlenängar.
Favoritanekdoten är när han ligger på rygg en hel dag i gräset och ADn (som tycker att nu har han kostat 18000) undrar om han kanske inte skulle en bild eller så?
”Nej, först måste jag komma i stämning, lära känna korna å sånnt”.
 
Senast ändrad:
att sälja sig är nåt man måste göra men det bygger väl mycket på vad man vill ägna tiden åt...vill man bara fota det coolaste grejerna får man väl glömma familjelivet mm helt enkelt, jag strävar efter att fota så lite som möjligt men göra bilderna så dyra som möjligt, ju dyrare en bild är ju roligare tror jag den blir att ta..
 
En av Sveriges bäst betalada fotografer var Sven Oredsson. När han levde tjänade han över 2 milj per år på att forografera vardagliga saker och folk på stan. Han fotograferade varje dag och gick gata upp och gata ner. Hans bilder var okomplicerade och han kollade ofta i bildbyråns arkiv vad som saknades. Kom en ny ungdomskultur var han snabbt ute och plåtade hipp hop eller vad det nu var, vilket sålde till många tidningar och byråer. Han var alltså väldigt kommersiellt inriktad.

Annars är det väl de mest etablerade reklamkillarna som plåtar åt Volvo och liknande som drar in mest pengar.

Men som Ingvar Kamprad säger: Det är inte de stora intäkterna man blir rik på utan de små utgifterna.
Många fotografer är dåliga på ekonomi och kan inte räkna på om en investering eller ett projekt är lönsamt.
 
Jag känner igen mig i Mikaels beskrivning. Jag plåtade Weibulls katalog en gång för pengarnas skull. Jobbet blev kul eftersom jag gam mig den på att ljuset skulle vara jämt och skuggfrit - ja perfekt helt enkelt. Reklambyrån blev fick lite att ta upp med den ordinarie fotografen när de sett mina bilder... :) Det finns en glädje i att utföra ett bra hantverk och inte slarva igenom jobbbet.
 
intressant...jag vet dock inte om jag håller med om det där med att hålla på utgifterna gör en rik, jag tror allt handlar om förmågan att söka upp rätt plånbok på marknaden, jag skulle lätt kunna ta exakt samma bild som i den senaste gucci reklamen (en enkel bouncer emot en grå fond), skillnaden mellan fotograferna är bara att den fotografen som plåtade det har nåt den plånboken, och även valt att söka upp den...som många ironiskt nog inte väljer att göra...
 
Calle S skrev:
F.ö frågade jag en snubbe en bildbyrå vilken bild som som de tagit högst betalt för. Det var ingen papparazzi-bild (byrån säljer till alla typer av media) utan det var 1986 när Tjernobyl-olyckan inträffade. De var enda byrån i världen som fått tag i satelitbilder över kärnkraftverket direkt efter det hände. Det gav flis...

Jag träffade en fotograf som knäppte en bild med en lite bättre kompaktkamera när han va på kryssning till finland. Lite på lyset mitt i natten.

Den bilden gav bra med pengar, användes många år (vet ej om den används fortfarande) av Silja att montera in deras båtar på.
 
Når man toppen internationellt finns det mycket pengar i fotograferandet. Fast en internationellt erkänd naturfotograf, exempelvis Frans Lanting, kan inte hoppas på mer en max 10 miljoner pr år. I omsättning!

Störst pengar finns det att tjäna för reklam-, mode- och musikfotograferna. Som Corbijn eller Richard Avedon. Har läst någonstans att Avedon inte öppnar ögonen för mindre än 100 000 kronor...

Fast egentligen handlar det väl inte så mycket om pengar. Det viktigaste är att få in så mycket att man klarar sig - att det går runt - och sedan ha friheten att göra precis som man själv vill. Däri utveckla det egna bildsinnet!

Vad är viktigast? En rik fotograf eller en bra fotograf? Bra fotograf, med rikt och utvecklande liv - om någon skulle fråga mig.

Terje
(som har god plats kvar på bankkontot...)
 
Terje skrev:
...Har läst någonstans att Avedon inte öppnar ögonen för mindre än 100 000 kronor...

Man får förstås inte glömma att den gubben har en del omkostnader också. 8-11 anställda plus hyra för en stor studio med privat lägenhet för övernattningar när åttioåringen blir trött efter 14 timmars arbete.

Och med tanke på att en liten etta med kokvrå kostar i runda slängar 9000 i månaden utanför Manhattan så kan man tänka vad hans studio öster om Central Park kostar!

Och även om tredjeassistent/kopist inte tjänar mycket (fast mer än i Sverige) så har försteassistenten förmodligen en lön som är helt OK.
 
Hahaha!
Kan bara hålla med dig Mikael P, du beskriver det perfekt.
mvh Izabelle, (som fotar en massa skitgrejer mot betalning.)
 
Jag fotar inte skitgrejer mot betalning. Gör andra skitgrejer mot betalning. Hur många kan unna sig lyxen att inte göra skitgrejer mot betalning?
 
Inte så många. Dom få som faktiskt njuter helt och fult och känner lycka av att gå till jobbet tror jag man får utesluta ur den gruppen, resten hamnar i dom som säljer sig.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar