Bäst betalda fotograferna?

[mipert]

Jag säljer mig inte.

Att fotografera ointressanta saker är inte samma sak som att göra något man ser som omoraliskt eller fel.

Varje gång en firma ringer mig för att fråga om jag kan fotografera stickade vantar känner jag mig glad och ödmjuk över att de tror att mina bilder kan hjälpa dem.
Men jag skryter inte på krogen om de jobben.

De är ointressanta jobb, men jag tycker det är skönt att kunna göra ett jobb som jag vet blir bra utan mer ansträngning än att jag kan göra det med barnen hängande på ryggen, ropandes ”pappa är en åsna på Rhodos”. Ja, den ena ungen kan mest skratta som en av de där åsnorna, skrika kommer senare.

 

[Finland]

Jocce skrev:
Bara av nyfikenhet,
Vilka är de bäst betalda fotograferna?

Är det de riktigt duktiga press fotograferna?
De riktigt skickliga porträtt fotograferna?

Kanske papparazzis?


/Jocce

1) reklam o modefotograferna tjänar mest, eller fakturera i alla bra. 120Th för typ 6 bilder.

Pressfotograferna som är anställda, kanske kring 25 35 i månaden

Frilansarna som en annan, lite olika men i snitt 20 i månaden.

Hur många ev er kommer ihåg U137/ Karlskrona. Har för mig att den första bilden där har inbringat cirka 150Th till fotografen.
Men, snubben som plåtade Anna L på NK, lär också ha tjänat 6 siffrigt på de bilder han tog. OBS, bara hörsägen.
Ilkka
PS: håller med Terje, lagom för att vara oberoende och kunna lägga krut på sina egna projekt. Har för mig att Anders Petersen är en sån fotograf, som bara plåtar efter sitt hjärta;-)

 

[Jalong]

mipert skrev:
Jag säljer mig inte.

Att fotografera ointressanta saker är inte samma sak som att göra något man ser som omoraliskt eller fel.

Helt korrekt.

mipert skrev:

Varje gång en firma ringer mig för att fråga om jag kan fotografera stickade vantar känner jag mig glad och ödmjuk över att de tror att mina bilder kan hjälpa dem.
Men jag skryter inte på krogen om de jobben.

De är ointressanta jobb, men jag tycker det är skönt att kunna göra ett jobb som jag vet blir bra utan mer ansträngning än att jag kan göra det med barnen hängande på ryggen, ropandes ”pappa är en åsna på Rhodos”. Ja, den ena ungen kan mest skratta som en av de där åsnorna, skrika kommer senare.

Kan bara gratulera till ett gott liv och väl valt yrke.

Har ofta känt avund till dem som har friheten att själva lägga upp sin arbetsdag. Framförde detta till en kompis som har sin egen översättningsfirma, och han svarade lite bittert:
-Jo jag har friheten att själv välja vilken tid på dygnet jag ska lägga mina 16 timmar av arbete.
Nu sitter jag lite i samma situation. Har ett examensarbete att utföra. Inga föreläsningar, inga tider att passa. Bara att tugga på. H-e vad det är svårt att disciplinera sig. Börjar tro att jag måste lägga upp ett fast schema för att få något gjort. Kommer nog aldrig bli nöjd.

 

[Fotograf121]

Jag säger att mycket ligger i trivs man med det man gör så spelar det ingen större roll vad man gör. För tillfälet känner jag mig bra till mods så länge jag får hålla i kameran och fixa med bilderna.

När man i slutet lägger fram den färdiga "produkten" känner jag mig avslappnad och nöjd.