Livet i raketfart
Nu är det höst på riktigt
Plötsligt är det ordentligt kallt på morgonen. Frost på gräsmattan. De sista kantarellerna är skördade. Älgjakten börjar i södra Sverige också. Alla är mer eller mindre snuviga. Kort sagt: Nu är det höst på riktigt!
Dags att ställa undan cykeln och köpa månadkort på T-banan igen. Damma av stativet och dra ut på stan för nattfoto. Fotografera rimfrost på helgmornarna. Planera årets julkort. Städa bildarkivet. Framkalla sommarens sista filmrullar och scanna in. Den mörka säsongen har sina fördelar!
Arkitektskolan
KTH hade alumnidag förra helgen, och eftersom jag tagit mig samman och faktiskt avslutat mina studier där fick jag möjlighet att delta. Mycket trevligt! 3-D-printining är visserligen kul, men det har jag sett förut (det finns ett bra showroom på Rörstrandsgatan för den intresserade) så nya Arkitektskolan blev dagens huvudmål.
Solen sken.
Mycket prång och rött tegel på campus.
Nya Arkitektskolan. När man minns den gamla kolossen på Östermalm så undrar man ju om de verkligen kommer få plats här!
De hade i alla fall satsat på trappor som gick både upp
och ned. Riktigt snygga också!
Ytan är av rostande stål. Snyggt, men hur miljövänligt är det att stå och läcka ut en massa järnoxider egentligen?
Det fanns två terasser på toppen, med fantastisk utsikt.
Även lärarna hade ordentligt med "utblick" i sitt rum.
Eleverna satt längre ner i huset, och om jag förstår det rätt avancerar de ett plan uppåt för (nästan)varje årskurs. Öppen planlösning överallt, som det skall vara nu för tiden.
Vissa dimensioneringsmissar verkade ha gjorts.
Och för er som inte har vägarna förbi kommer här två bonusbilder på Dome of Visions.
Byggd i trä och polykarbonat (nej, inte plexi!).
Det finns ett litet café inuti, så om man råkar vara i närheten dagtid kan det möjligen gå att slinka in och fika. Det luktar gott av allt nytt trä!
Märkligt möte i svampskogen
De här konstiga små "gubbarna" stötte jag på i skogen här om dan. Har aldrig sett något liknande. Har ni?
Slutet nalkas!
Nja, rubriken låter kanske lite onödigt dramatisk, men faktum är att nu börjar det dra ihop sig till nästa raketkampanj: Raketen MASER 13 som skall flyga i november. "Mitt" experiment XRMON-SOL blev klart och färdigtestat redan i våras, så det har varit nedpackat och undanställt i nästan ett halvår. Nu fick vi plocka upp det och koppla ihop alla delar igen. Mycket bitar som skall anslutas på rätt sätt är det!
Vi hade hunnit bli lite ringrostiga under väntetiden, men efter en stunds tragglande med checklistor och manualer så var vi uppe på banan igen. Och i dag kunde vi köra i gång de första testerna inför samtestningen av nyttolasten som börjar nästa vecka.
Man börjar med att koppla ihop experimentmodulen med servicesystemet så att man kan se att kommunikationen fungerar som den skall. Den här vägen får man ner data och bilder under flygningen, och kan också skicka kommandon för att finjustera. Vår Tekniksprånget-praktikant får lite information om hur de olika systemen fungerar.
Ett oscilloskop är bra när man skall mäta signalnivåer. Och checklistor har vi för allt. Då blir inget bortglömt.
Några datorer för att styra och övervaka måste man ju ha. Fyra stycken går åt denna gång. Och en pärm för checklistor behövs ju också. Vår snälla praktikant hjälpte till att fotografera.
Många vetenskapliga experiment innehåller saker som kan introducera accelerationer under flygningen, och det vill man ju inte ha under en microgravity-flygning. Därför mäter man eventuella vibrationer som kommer från tex. fläktar, pumpar och centrifuger för varje modul för sig. För att få så bra mätning som möjligt skall experimentmodulen hänga fritt, alla kablar kopplas bort och man får köra på interna batterier. Som tur var hade vi designat in allt på bra ställen så det blev inga oönskade krafter. Godkänt alltså! Nu kan vi gå vidare till nästa steg i testningen...
Och vill ni veta mer om vad forskningen går ut på hittar ni information här: http://www.sscspace.com/maser-13
Over & out från er kvinna i rymdbranchen
Dags igen - tur man har reservkapacitet
Tillbaka på Grönan. Denna gång var det The Offspring som stod på scenen. Americana har varit en favorit sen länge, det är en rätt helgjuten platta som innehåller många bra låtar med klurig text och förvånansvärt intressant instrumentering. Det är mycket driv i musiken så den funkar faktiskt utmärkt att ha i lurarna när man är trött sista biten på joggingrundan. Jag tycker dock inte att de nyare låtarna är lika bra. Bara tempo, ingen finess...
Man såg redan vid insläppet att det fanns en hängiven publik som såg fram emot konserten. Det var ju en sådär 15 år sen senast, så det hade nog tillkommit ett gäng sedan dess. Den yngste entuisaten var nog typ 4 och satt på pappas axlar och vevade med knytnäven. Han hade redan alla movesen klara för sig. Det var fullspikat, publiken kunde texterna och sjöng med och det var nog en liten moshpit framme vid scenen också. Vi höll oss dock på lite avstånd, man är ju inte 20 längre... En varm kväll med fint väder, det är man inte bortskämd med. Så sammantaget blev det en riktigt fin upplevelse.
På grund av en lite malör med ordinarie kameran fick jag ta till reservutrustningen, vilket nu för tiden är mobilen. Jag var knappast ensam om det materialvalet. Det blev ju inte lika bra som Sonyn, men förvånansvärt OK med tanke på ljusförhållandena.
Och ju längre kvällen gick desto fler mobiler dök det upp...