Svartvita kvadrater
Lite svartvita kvadrater från Hasselvik denna sommar. Ny bilder alltså, men med en gammal kamera - nämligen en Zeiss Super Ikonta B från 1952.
1950-talet var storhetstiden för bälgkameror för rullfilm i formatet 6x6 - och med sitt Tessar 2,8/80mm och sin bredbasiga mätsökare och högklassiga Compurslutare, var Super Ikonta kungen bland dem!
*****************************************
**********
Det är så här jag ser Hasselvik när jag kommer från stranden eller andra delar av området. Det sker i regel flera gånger om dagen - och det är så Hasselvik framstår i minnet på vintern
Under högsommaren i år - en lägesbild i tiden
Det har ju snackats en del om att villaägare borde hjälpa till med den biologiska mångfalden, och speciellt att man skall ge insekterna en chans genom att låta gräset växa upp på en del ytor. Det kanske kunde vara något? Det har faktiskt blivit lite mossigt på plan, och gräset behövde fröa av sig ordentlig.
Oj, vad jag kände mig tillvänd och inne när jag lät lien stå lutad mot huset.
Blev det fler insekter? Vet inte - men det surrande mycket. Kanske det blev fler syrsor, för det var ett himla filande på kvällarna
Obotlig naturromantiker som jag nu en gång är, så har jag svårt att ta bort dekorativa gräs - även om de är i vägen. Här går stigen ner mot stranden, och det är rätt maffigt att ha sin barndoms stigar kvar. Här gick jag vid mormors hand på 1940-talet
Svunna somrar slumrar i båthuset...
I den här lite påvra men trivsamma miljön sitter jag gärna och spanar ut över viken med min Zeiss Dekarem 1ox50 kikare. Var och varannan dag har jag havsörnen i blickfånget. På 1950-talet när jag var grabb var den nästan utrotad på grund av miljögifter. En glädjande utveckling - och ett gott stöd för tanken att man kan jobba saker rätt igen!
De östtyska Zeisskikarna är optiskt i det närmaste perfekta - åtminstone för mig. Jag kan titta hur länge som helst i en kikare från Jena utan att bli trött i ögonen. Deras moderna Multi Coating; 3Tm, ger rent fantastiska motljusegenskaper. Tänk att se havsörnen slå sitt byte i kraftigt motljus. Då känner man att man är reserverad till första parkett!
Vid Hasselviks badberg ligger det en fulltimrad strandbod som enligt den förhållandevis tillförlitliga familjetraditionen är från sekelskiftet 1700/1800. Mormor tiggde till sig den av sin svärfar i den närbelägna byn på 1920-talet. Numera fungerar den som bastu
Längs strandstigen mot kvällningen
En liten knotig favorit bland björkar. Den kan vara uppåt 200 år gammal, och har växt upp hårt trängd av numera försvunnen skog
Vid strandstigen ligger det ett gammalt båthus från 1940-talet. Här hade mormor sin motorbåt som lystrade till det illustra namnet; "Sakta Glida" (hon var den första kvinnan på Vårdö som körde egen motorbåt redan på 1920-talet). Där fanns även ett ombonat rum med vedspis, säng, bord och stolar, och fotogenlampor. Här kunde hon dra sig tillbaka i Splendid Isolation, när generationsumgänget inte funkade.
Jag märker att det blir mycket mormor här - men hon har med sin starka personlighet präglat mycket på Hasselvik
Här slutar strandstigen - Hasselvik har 400 meter egen strand. Upp till vänster ligger Stockstugan som när den byggdes 1970 låg mitt ute i skogen. Intrycket är det samma i dag, även om det nu finns grannar strax utanför Hasselviks område. Vi kunde rätt komfortabelt leva tre generationer på Hasselvik på somrarna i gamla tider. Nu är jag ensam kvar i alla hus.
Som man kan förstå blir logistiken på ett sådant ställe rätt tung med åren.
Man får väl medge att den första ungdomens tid är förbi...
***************************************
******
Den första modellen av Super Ikonta B kom på marknaden redan 1935. Man kunde få den med det då nyräknade superobjektivet Tesssar 2,8/8 cm (1934).
Det som vanliga amatörer hade på sina bälgkameror 6x6, var objektiv med ljusstyrka: f:6,3 eller f:4,5. Ljusstyrka f:2,8 hos Tessarobjektivet var något extraordinärt, och det har förblivit den högsta ljusstyrkan för mellanformatet - med bara något enstaka undantag. Efter en rad utföranden kom den här använda modellen av Super Ikonta B att bli den avslutande, och den tillverkades fram till mitten av 1950-talet.
Den layout jag använder på bloggen är utmärkt för vanliga rektangulära bilder, men mindre bra för fyrkanter som inte riktigt får plats. Om ni gillar kvadratisk komposition, är + läget bra för en riktig bilduppfattning
En naturnära berättelse!
Kommer osökt att tänka på boken Skogsliv vid Valden!
/B
Fina bilder till din berättelse
På ett släktlandställe av det här slaget finns det många (snälla) spöken... :-)
Då har den Compur Rapid slutare.
Jag har satt en liten färgdutt på nummerskivan på mina exemplar. Om det går bra, beror på filmtillverkaren - hur långt in första bilden hamnar. Sedan beror på hur tjockt skyddspappret är. Kodak med sitt "Nr 1" strax efter filmstart och tunna skyddspapper går alltid bra, medan den här använda Fomapan inte gick alls. Jag fick alla mina 12:or kapade. Första bilden var långt in på filmlängden... :-(
Mycket egendom att förvalta. Inte så lätt. I mitt fall skulle fritidstomten få bli äng, men pga fästingarna måste gräset klippas.
De där kamerorna hade sina fördelar! Hopvikta ganska små, optik mm väl skyddat, och jättestor sensor. Pappa hade en 6x4,5 och jag äger en Zeiss Ercona 6x9 med Carl Zeiss Jena Tessar 3,5 /105 och ett rött T. Skaffade den som brukskamera men sen tog det digitala över. Nu då jag ser dina bilder blir man sugen på att använda den på riktigt igen!
(Gjorde i ordning kameran för ett tag sen. Det fattades en kromad rondell på undersidan. Fick en reservdelskamera av Foto-Olbrich i Tyskland! Och har fått delen på plats.)
Jag har redan en svår fästingplåga på Hasselvik, så beslutet var rent dödsföraktande.
Jag kommer ihåg dina äventyr med Erconan - en imposant kamera som nog är kul att pröva!
Men vill ju inte spraya bara för att gå utanför dörren. Fick borreliainfektion, troligen på tomten, av en så liten fästing att jag aldrig såg den. Och en fästingattack som faktiskt läkte ut av sig själv.
Har laddat upp även med Salubrin fästingspray. Testar nu också en antik bakteriedödande blandning av honung och ättika på ett skrubbsår, kanske kan vara nåt vid fästingbett. Men mot TBE hjälper bara vaccinering.
Det är nämligen så att jag har så mycket fästingar på Hasselvik, att "jag skiter" i dem. Jag plockar av 1-3 odjur varje kväll. Räkna det på min tremånadersvistelse... :-(
Du bor i ett sommarparadis, tycker jag, och beskriver det på ett levande sätt!
Tack för det! Mvh Wolfgang
Super Ikonta är en gammal favorit - och om bilderna håller bildmässigt är jag glad. Det gör dom nämligen inte riktigt tekniskt. Det är den billiga filmen Fomapan 100 - och jag har syndat mot den gamla goda grundregeln att man inte skall göra prov med nya grejer under ordinarie fotografering.
Otroligt spännande blogginlägg - intressant text och om man gillar svartvita bilder kommer detta att få tårar i ögonen.
Jag är också ett fan av att texterna står UNDER bilderna :-)
Alla bilder här i bloggmiljöet bör förstoras genom att klicka på +. Det är därför jag fortsätter att gå tillbaka till den "gamla" layouten. Fyrkantiga bilder och högkantsbilder visas också bättre här, men att klicka på krysset skal vara min uppmaning. Jag skrev en gång ett helt blogginlägg om detta för länge sedan.
Med många vänliga hälsningar från Erik
Jag var lite för sugen att prova på billig film.
Verkligen sköna bilder, och kvadraten är ju ett härligt format! För mig kom det med Hasselblad 1000F, och sen två Bladare och ett par Rollei därefter...
En Super Ikonta är lite som en gammal Rolls Royce. Det är oklart hur många hästkrafter den egentligen har, men den levererar alltid.
Många av dessa kameror; Leica, Contax, Rollei, Super Ikonta, väcker gamla farbröders känslor just därför att dom i ungdomen inte var i närheten av att ha råd.
Numera kan dom vråla iväg på sina Harley Davidson... :-)
När jag letade fram mina gamla dosor och spiraler förra året, hade jag inte plåtat svartvitt på 20 år. Kul att lite färdigheter sitter kvar.
När jag var yrkesfotograf under 1970-talet var svartvitt fortfarande en stor grej:
https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/fotografen-sjalv-2.htm
/Janne
Det har varit väldigt kul att köra lite svartvitt igen. För mig är det många gånger eftertänksamhetens och kontemplationens bilder.
Riktigt kul att du nämner havsörnarna. En framgångssaga i vad som annars ser ganska så dystert ut för många djur/insektsarter.
Fantastisk fin serie som jag missat.
Mvh Joakim Öhrn