Spegelblanka fjärdar
Snabba båtar, vackra flickor, spegelblankt hav - och ovanför välver sig sommarens rymd. Det är något att plocka fram ur minnets arkiv...
Kökar är en kommun på Åland som skiljer ut sig från alla andra. Den ligger längs ut i havsbandet mot Ålands hav, vindpinad och karg. När höststormarna går på skall man kanske inte vara där - men en varm sommardag när det ligger bleke över fjärdarna, då är det svårslaget.
Det var just en sådan dag som Sippa och jag åkte från Vårdö till Kökar i augusti 1976. Vi hade lånat pappa Lothars kabinbåt.
Jag hade färg i mina mellanformatare för att fylla på mitt naturarkiv i ateljén - men tog för säkerhets skull med en Leica laddad med svartvitt, och den klassiska kombinationen 35/90mm.

Det vankas stekt falukorv till lunch - och sedan, iväg över spegelblanka fjärdar i 25 knop. Sippa njuter av fartvinden och sceneriet
Snapshot i farten - ena handen för båten, andra för motivet. Snabb invinkling i den kristallklara genomsiktssökaren. Vilken kamera kunde det vara året 1976? Jo - en Leica M4.
Här på Kökar i den vindpinade utskärsnaturen ligger det plötsligt en ståtlig och massiv gammal stenkyrka med en muromgärdad liten kyrkogård. I fonden ser man rakt ut över Ålands hav. Så här en solig och stilla sommardag får man nästan lite evighetkänsla - man kan ana allt möjligt i den svaga brisen.
Vi promenerade runt, men tyckte att det var konstigt att det var så mycket små vita stenar. Det var inte stenar - det var benfragment. Här, i den lilla bergsskrevan, har man gävt ner och grävt ner under århundradena. När vi hittade en stor bit av ett pannben, gick vi därifrån. Det blev kusligt
När man går runt på öarna medan kvällsljuset släpar över klipporna, får man intrycket av att landskapet har legat så här sedan tidernas gryning
Kvällsfika ombord. Sippa kollar nästa etapp på sjökortet
Sippa var erfaren till rors. Stora delar av våra Ålandsvistelser tillbringades ute på sjön. Här kisar hon ner på sjökort och kompass, och skrynklar ansiktet av det bländande motljuset
En krossbrant. Inlandsisen har under ökande tryck pressat sig upp över berget. När den på krönet har nått tillräckligt tryck - har berget kollapsat
Berget ser mjukt och skönt ut. Det är det också - på sätt och vis. Söker man rätt på en plats som passar kroppen bra, ja - då är det mjukt
___________________________________________
Det var då en skamlös gubbe som visar hustrun med tuttar och allt, kanske någon tänker?
För sena tiders barn vill jag då påminna: Bilderna speglar en helt annan värld, en tid med andra normer och andra värderingar. Det är våra värderingar; Sippas värderingar och mina värderingar - och normerna vi delar med våra generationskamrater.
I bilden nedanför kan man se hur det kunde se ut på Ålandsbåten. Studera gärna den bilden och ta en liten funderare på vad som skulle hända i dag, om ett gäng tjejer fick för sig att göra något sådant - och varför det skulle bli så?
Det är när man funderar kring sådana saker man kommer raka vägen in på de gamla värderingarnas grund - och nyckeln till varför jag gillar dem.
Filmen var: Ilford FP 4 exponerad efter ISO 64















Tack Morgan - kul att du gillade inlägget (och snappade texten).
Även jag blir nostalgisk och tänker; har jag verkligen varit med om allt detta?
När du skrev om Kökar så kom jag att tänka på vänner till mig och min förra fru som var ålänningar. När de fick sin första son så sa de att han såg ut som en Kökars-gubbe, han var lite för tidigt född och hade ganska litet huvud med liten käke. Jag fick intrycket att det var ett uttryck som användes på Åland, Kökars-gubbe. Kan tillägga att sonen växte upp och såg ut som alla andra ungar :)
Jag minns också 70-talet när morsan solade topp-less, det var inget konstigt med det för det gjorde ju de flesta kvinnorna.
//Anders
Tack Anders!
Nu när du nämner det, kommer jag ihåg att jag har hört det uttrycket i min barndom. Jag antar att man menade en seg liten rackare. Det måste man nog ha varit för att klara livet på Kökar i gamla tider.
Tack för berömmet Thomas - och bra att du påminde mig om den saknade angivelsen av använd film. Jag har tillfogat det nu.
Visst är det härliga minnen - men den tiden är längesedan förbi även för mig. Jag sätter inte ens i den lilla båten på Hasselvik numera. Dom där siffrorna 80 kommer man inte runt.
Jag misstänkte att du pullat den. Av misstag gjorde jag det på fyra rullar Tmax 400 och blev häpen inför det fina resultatet.
För ett skarpt, finkornigt, och valörrikt resultat, använde jag utspädd Ilford Peceptol 1+3 som engångsframkallare. Den metoden inbegriper en sänkt filmkänslighet med hälften. ISO 64 räcker gott när sommarsolen står "som spön i backen".
Tack för tipset
Härliga svartvita sommarbilder. Och fine naturliga bilder på din Sippa. Här i DK var det också ganska vanligt med topless kvinnor offentligt på den tiden. Idag är kvinnor/tjejer inte alls inne på sånt - snarare tvärtom.
Det blev aldrig en båt hos oss. Min fru var inte redo för det. Så det blev sommarstuga istället.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Tack för fina bildomdömen Erik.
Synd att det blev sommarstuga - att ha med sin kvinna till sjöss är fint!
Tack för det Johan.
När saker och ting kvalar in som tidsdokument, betyder det ju att det är förbaskat länge sedan...
Visst var det tur att jag fick med mig Leican!
/Gunnar S
Tack Gunnar - du är en observant bildbetraktare! Sippa var ormrädd, och man såg henne därför inte i naturen utan stövlar... :-)
Mitt minne av Kökar är feta abborrar, fantastiskt siktdjup och gott om orm.
Se´där - jag kanske skrattade åt Sippa en gång i onödan.
Min barndomsstad var en riktig hamnstad med både varv och många företag på hamnen. Flera av Stora Bältsfärjorna byggdes i Nakskov. Även sjukhusfartyget "Jutlandia" ombyggdes för ändamålet i Nakskov. Jag seglade lite med en "Piratjolle", som var väldigt vanlig i Nakskov.
Vänliga hälsningar. Erik.
Hej igen Erik
Ja - är man uppvuxen i en sådan hamnstad, och stad med varvsverksamhet, så har man ju en speciell känsla för sjö och hav.
/Affe
Tack skall du ha Affe. Kul att du gillade.
Tack Wolfgang!
Jo, det ser rimligt ut - men dom kopior på Agfa Rekord Rapid varmtonspapper som jag har kvar från det riktiga mörkrummet är en bra bit vassare.
Det är ju lite problemet med webbpublicering.
Jag förstår det mycket väl! Jag planerar i år att jobba i min fotoklubbs fina mörkrum med några av mina nya negativ. Och för detta har jag köpt 100 blad multigrade Ilford warmtone fiberpapper à 18x24 cm. :-)
Topless var inte något märkligt på 70-talet. Jag tror tyvärr att internet och möjligheten att fotografera och lägga ut bilder överallt har bidragit till den ökande "blygseln" hos kvinnor. Förr hamnade ju bilder bara i privata arkiv. Fast det kan ju vara andra orsaker också - inte vet jag.
Överhuvudtaget är det ju svårare att fotografera människor på stan numera, även om det rent formellt är tillåtet på allmän plats.
Jag har fått nej när jag frågat föräldrar om jag kunde ta en bild på något barn i någon rolig situation. Varför? Det var inte nakna eller så.
Samtidigt läggs det ut miljoner bilder på sociala medier varje dag. Fast det är väl Facebook som tar bort alla nakenbilder. Som de gjorde när man inför någon Zornutställning publicerade hans fotografier av nakna kullor! Hade det varit ok. med nakna kullor i en målning? Helt obegripligt.
/Tomas
Tack Thomas.
Så är det - men man måste ibland påpeka för dagens unga att det faktiskt finns andra värderingar.
Håller med om det du säger i övrigt. När det gäller "andra orsaker", så tror jag att man måste stå upp för den västerländska rättsstatens riktlinjer.
Jag har en längre tid haft en fotoresa dit i tankarna, men det skulle bli out of season, endera höst eller vår. Ännu har det dock inte blivit av, men kanske ännu nån gång.
Tommy S.
Tack Tommy. Hoppas att du kan genomföra resan.
I morgon publicerar jag lite färgbilder i 6x6 som kanske kan inspirera.