"Puttrik"
Det här är min båt på Åland. Den bär namnet: “Puttrik” - putt-rik alltså. Min morfars motor hade ett sådant ljud. Alla Hasselviksbåtar i gamla tider skulle ha putslustiga namn.
Den är byggd i början av 1920-talet och målad som en herrskapsbåt skulle vara för hundra år sedan, nämligen vit och med en mild grön kulör inombords. Det är en färgsättning som man kan se i Carl Larssons målningar från Sundborn - och troligen var det därför det blev populärt i kretsarna. Reportage från Sundborn förekom ofta i statustidningen Allers, en tidning som låg framme i varje självmedveten husfrus salong i början av förra seklet.
Motorn är något extra. Det är en Archimedes-Penta U22. Jag köpte den ny 1971, och det var kort före man slutligen lade ner tillverkningen av denna klassiker med rötterna i 1930-talet - en motor som man de sista åren sålt mest på u-länder. Den håller 12 hästkrafter och med sin boxerdrivning över de två stora cylindrarna och den stora trebladiga propellern, har den ett enormt vridmoment. Det är en motor som kan dra riktigt tunga saker. Hela riggen är i massiv brons som glänste som guld när jag packade upp den. Vilken lycka det var att lyfta den ur originalförpackningen!
Många utfärdsdagar på Skärgårdshavet har den burit oss - med solparasoller och luftmadrasser, mat och dryck, vänner bekanta och käraste.
Det var så ovanligt att en U22 såldes i Sverige att jag fick ett telefonsamtal från Archimedes-Penta där man frågade vad jag skulle ha den till.
______________________________________________
En 100-årig trotjänare
Puttrik på Skärgårdshavet
_______________________________________________
"U22 legendarisk arbetsmotor för tunga båtar.
Välkänd över hela världen..."
Och inga nyheter är bra nyheter! :)
/B
Ett exempel på Gits Olsson-kåseri, om någon skulle ha glömt honom eller vara för ung: https://people.kth.se/~eskil/gits/dimma.html
Så stort tack för den påminnelsen Christer! :)
/B
PS. Mycket rolig läsning, med en humor som jag ofta saknar i dag!
Jo - vi har fått höra från stranden på Hasselvik att vi ser nobla ut när vi kommer glidande i vårt ekipage.
/N
Det blir ju lite känsla kring en 100 år gammal båt. Det var just att motorn passade så bra som fick mig att köpa en sådan - när det visade sig att den fortfarande tillverkades året 1971.
Ett välformat fartyg för hög hastighet, kan man tänka?
Ha det fint
Bob
Det går undan med häpnadsväckande fart för dom 12 hästkrafterna. Skrovet är ju lite jagarliknande.
Kul att se och snygga bilder.
MvH
Johnny
Det är ett finskt bygge av en känd båtbyggare på 1920-talet. Klinkbordläggningen är tätt kopparspikad och spanten sitter tätt. Det känns tryggt när man med full fräs klyver vågorna... :-)
Motorn har precis som du skriver gamla anor. Hos mina kusiner i Borgåtrakten hade familjen en liknande, men av förkrigsmodell. Den hade knoppar på svänghjulet, man startade med att dra i en knopp, det funkade faktiskt. Vi åkte nåt som påminde lite om vattenskidor, inte 2 skidor utan en bred skiva, det gick inte jättefort men var kul!
Det är nog många av oss gamla stötar som har egna minnen av liknande motorer - och omständigheter kring detta.
http://stigsandelin.öregrund.se/historiskt.se/inledning.htm
/Stephan
https://www.svtplay.se/video/16833446/har-ar-ditt-liv-oppet-arkiv/har-ar-ditt-liv-sasong-1-avsnitt-4
/Stephan
Tommy S.
Morfar hade en Penta U-21 på 4 hästkrafter på denna båt.
Drar jag på för fult med den urstarka boxern på 12 hästkrafter med sitt höga vridmoment, skulle jag riskera att köra sönder båten i motsjö. Så någon "sjögull" är det inte precis (Brittiska Seagull är en liten pluttemotor på runt två hästar).
Med åldern på båten är det en slags "tvåstegsraket". Det byggdes 1920 två likadana båtar. En för min morfar och en för hans syster. Denna syster var gift med en barsk sjökapten som genast trumpetade. "...att du skulle köra egen motorbåt!! Kommer inte på fråga". Detta var ju för 100 år sedan.
När jag på 1960-talet fick händerna på den, hade den i omgångar legat upplagd och skyddad långa tider.
100 år och i så gott skick beror nog på det Peter säger, bra bygge och en period under tak, men också att underhållet varit omsorgsfullt - av bilderna att döma precis rätt avvägning mellan att göra för lite och för mycket, i det senare fallet att man slipar bort träet.
Hälsningar, Bjarne