Leva i en låtsasvärld?
Så ramlade det in nyheter från Fotosidan i inkorgen - alltid trevligt, men denna morgon fick jag som man säger kaffet i vrångstrupen.
Fotosidans testperson förtydligar sedan saken:
"Varje gång jag lyfter kameran till ögat gläds jag åt att det jag ser i sökaren faktiskt ser bättre ut jämfört med det mina ögon ser utanför kameran. Det är en otrolig känsla att dyka ner i den bildvärlden och det gör det ännu roligare och mer inspirerande att fotografera."
En sökare som förstärker verkligheten? Ursäkta - men är det inte verkligheten vi befinner oss i? Är det inte där vi lever våra liv, i den analoga verkligheten. Jag trodde därför att det var verkligheten en kameras sökare skall visa, Att det var verkligheten vi ville fotogrefera??
Visst kan man sedan visa olika aspekter av verkligheten, bilden är alltid subjektiv, och hela den diskussionen - men kamerans sökare skall väl så bra som möjligt visa utgångsläget - det vill säga verkligheten?
Vad blir det om vi mer och mer glider in i en digital låtsasvärld?
Den briljanta genomsiktssökaren visade (och visar) verkligheten som den är. Dessutom, genom lysramsystemet, visar den vad som befinner sig strax utanför bildfältet när man använder korta telen. En stor styrka i den reportagemässiga fotografin.
Apropå analoga kameror, så kan man på förra utskicket från FS läsa att Leica har ökat försäljningen något enormt av just mekaniska analoga Leica M.
Fast några 9,44 MP som det står på vissa ställen i artikeln är det inte. Det är 9,44 miljoner bildpunkter, räknat som subpixlar, dvs strax ca 3,1 MP. Så här har tillverkarna länge angett upplösningen på skärmar och sökare, troligen för att upplösningen var så låg från början...
i digitalkamerans ungdom. Det var mycket Canon DSLR och 300/2,8 som gällde och skärpan, ofta på måsfåglars öga, där några hävde med bestämdhet att skärpan var bättre än i verkligheten !
HaD/Gunte..
J0´vars. Vill man fiffla runt och ändra verkligheten, så får det väl bli en sak mellan vederbörande och Vår Herre... :-)
Jag tycker i alla fall att en sökare skall visa utgångsläget - det vill säga verkligheten.
Ändå har det sina givna faror att förbättra verkligheten - det må sedan gälla världsläget eller kamerasökare.
Det har blivit populärt att det kan finnas en "alternativ verklighet" och att man kan skapa sin sin egen verklighet. Gör man det, så åker man förr eller senare på pumpen.
Dina glasögon korrigerar ditt synfel, men den här sökaren vi snackar om korrigerar väl knappast något objektivfel hos kameran?
Något helt annat: Stod en gång och såg mot fåglar med min tusenkronors handkikare (Nikon? minns ej) för en 20 år sedan när en man lånade mig sin handkikare från Zeiss - oj! som en ny härlig värld!
Då det gäller kikare så använder jag en modern Zeiss 10x50 Dekarem med Multi Coating. Jag tycker att den ger en mycket verklighetsanknuten återgivning.
Det jag vänder mig mot, är medveten kosmetika i återgivningen - ungefär som enligt Thomas kommentar här ovanför.
Hälsningar, Bjarne
Vi är tydligen överens om att sökarbilden skall visa verkligheten så långt det nu går. För mig är det en självklarhet och ett krav - läge som jag kan utgå från, och börja med, när jag gestaltar bilden.