Ett och annat missat årtag som viskande snuddar vattenytan.
Silhuetter
Envis som en gammal åsna stavar jag fortfarande silhuett med h, precis som jag en gång lärde mig i skolan. Den medvetna yngre generationen brukar ibland haka upp sig på hået. Med all rätt dessutom, eftersom stavningen tydligen håller på att försvenskas.
"Silhuett = efter en fransk politiker de Silhouette (1709-1767) som var förtjust i att klippa konturbilder. Han dekorerade sitt slott med silhuettbilder. Ordets stavning har successivt försvenskats. I dag godtas även siluett, även om stavningen med h står som första alternativ i SAOL." (Språkspanaren)
Inlagt 2016-12-19 12:30 |
Läst 4050 ggr. |
Permalink
Fast din bild retar jag inte upp mig på. Den är fin.
/Sture
/Sture
Själv är jag en vän av semikolon, samt en del ovanliga ord som t.ex. "ohemul".
Otvätte,
okamme å oraka.
Skjorte oknäfft.
Krägan opåtejen.
Böxen opresse.
Strompen ostoppe.
Skona oborste.
Å ena hängselströppen oi.
/Sture
Mv/G
/Sture
Ha det gott/Stig
/Sture
Förutom det ovan så snavar jag också fram i många nutida texter. Stavningar, ordval ...
Rauken i mitten borde vara ett av de vanligaste motiven på Gotland om man räknar in Fårö också.
Fin sv/v-behandling och att du fått några människor där borta i silhouette men bara där. Det är ju annars rätt folkigt runt raukarna.
Visst, rauken i mitten är, som du säger, ett av de vanligaste motiven på Fårö. Det är ju sådana motiv man ska undvika, men som man ändå inte kan låta bli?
/Sture
/Sture