Premiären avklarad

Just nu, eller rättare sagt 08.27 kom första snön till Skellefteå. Snöfallet varade ett par minuter. Siktade genom fönstret på närmaste tall för att dokumentera.

Frostig förmiddag...

Det sjätte massutdöendet

Det kom tråkiga rapporter från Världsnaturfonden igår. Sedan 1970 har mer än hälften av alla djur i världen försvunnit och bara inom några år kan två tredjedelar ha drabbats av samma öde. Ett massutdöende som vi människor håller på att skapa.

I bedrövelsen finns dock en ljusglimt. Vi lär kunna vända på utvecklingen om vi vill och det finns goda exempel på hur god naturvård kan förbättra eller åtminstone bromsa den här utvecklingen.

*

Bilden, ett fotomontage, har ingenting med FN- rapporten att göra, men jag tyckte ändå att den kunde passa i sammanhanget. Montaget består av två bilder, den ena från solförmörkelsen 2015, den andra av en kråka från i mars innevarande år. Förstoras för bästa upplösning.

En sådan dag

När takhöjden krymper och sikten begränsas får man gå i närkamp med tingen. En sådan dag blev det.

Svarta nyheter och lite färg

Grått väder och svarta nyheter. Inte precis någon önskesöndag. Men det är väl som Laleh sjunger: "Just because it's black in the dark Doesn't mean there's no color". Så jag tar min lilla kompakta och går en sväng på jakt efter färg. Finner en trumpen svartvit Bob Dylan i skyltfönstret till Nordbok. Han hotar med Hard Rain, så jag går raskt vidare.

Passerar stadsparken som just fått ett silver i European Garden Award 2016. Lite svårt att förstå en dag som denna.

 Längst ner i parken passerar jag Knutte Westers staty av flyktingpojken Gzim.

Vid älvbrinken börjar det likna något. Här finns fortfarande färg.

Röda stugor i Bonnstan. Det här tilltaget gillas inte av Riksantikvarieämbetet. Den timrade stugan ska vara omålad och boden till vänster får på sin höjd vara faluröd. Fast det lär inte finnas några sanktionsmöjligheter så det dröjer väl inte många år innan hela kyrkstaden är pastellfärgad...

 ...ungefär som de här två bänkarna vid strandpromenaden.

Slinker in på ett galleri för att få lite värme innan jag fortsätter hemåt. Konstnären som ställer ut är en gammal bekant. Jag beundrar hennes akvareller och skulpturer och vi pratar en stund om löpträning. Hon är skadad och jag har slutat träna maraton. Sån´t är livet.

 När jag kommer ut märker jag att det börjat mörkna trots att klockan inte är mer än fyra. Jag plockar upp kameran en sista gång och siktar mot några vilsna löv vid en trädstam. Lite färg blev det trots allt.

Hemma igen ser jag på nätet att Paul Hansen blivit skjuten. Till all lycka tycks han inte allvarligt skadad. Tänker på hur viktigt det är att vi har journalister och fotografer som, ofta med fara för sina liv, förser oss med information om vad som händer ute i världen.

I morgon en ny vecka.