Julmarknad

Det var år och dag sedan jag besökte en julmarknad. Men idag var det dags. Tomte, dans kring granen och många marknadsstånd.

Kören KVITTRA underhöll med julsånger.

Barnen fick åka ponnyvagn.

Själv hamnade jag i smedjan, där mäster själv skapade julprydnader i järn med hjälp av ässja, huggmejsel och slägga. Jag kan inte nog beundra det här urgamla hantverket.

Svartvit dramatik

Bilden från i morse med utsikt mot fjärrvärmeverket i Slellefteå är konverterad till svartvitt i Camera Raw och finjusterad i Silver ex Pro med applikationen Fine art. Röken ser dramatisk ut, sidoljuset från förmiddagssolen skapar de kontrastrika skuggorna. Jag tycker inte att jag manipulerat bilden, ändå kommer jag osökt att tänka på fotografen som blev portad från Reuters för en bild från krigets Beirut, i vilken han förstärkt rökutvecklingen från bombningarna av staden.

Nu spelar det ju ingen roll hur man kategoriserar just den här bilden. Den är vad den är, ett snapshot från min vintriga förmiddagspromenad. Möjligen skulle man kunna balansera intrycket med uppgiften att  fjärrvärmen i Västerbotten faktiskt har minskat utsläppen av koldioxid de senaste 20 åren motsvarande utsläppen från cirka 29 000 personbilar! Det som ser ganska förfärligt ut på bild är i själva verket någonting bra.

Ha en bra dag! Hoppas vädret inte blir alltför dramatiskt där nere i sydsverige.

WYSIWYG

Slumpen

Sista dagen på årets besök på Södra Öland tog jag en långpromenad ut på Stora Alvaret. Det var en gråmulen dag och tankarna kom osökt in på en av Johan Theorins skrönor om en mystisk källa därute.

Här och nu, under en betydligt gråare oktoberdag, läser jag en dansk spänningsroman med förvecklingar till Öland och där ett mord begås i exakt i samma område som jag besökte för fyra månader sedan.

Märkligt att slumpen åter kopplar tankarna till den här platsen. På ett lite kringelkrokigt sätt via en dansk bok där handlingen i huvudsak tilldrar sig på Bornholm. Min farfar skulle ha skakat på huvudet och sökt någon djupare betydelse i det hela. Hade jag ärvt hans vidskepelsegen hade jag varit böjd att hålla med.

Vägarna på tvärs över det här landskapet är dock vare sig böjda eller kringelkrokiga. De tycks vara konstruerade vid ett ritbord med hjälp av linjal. Jag plockar fram en bild från den aktuella dagen och trycker fram ”Long, long way” på Spotify.

Silhuetter

Envis som en gammal åsna stavar jag fortfarande silhuett med h, precis som jag en gång lärde mig i skolan. Den medvetna yngre generationen brukar ibland haka upp sig på hået. Med all rätt dessutom, eftersom stavningen tydligen håller på att försvenskas.

"Silhuett  = efter en fransk politiker de Silhouette (1709-1767) som var förtjust i att klippa konturbilder. Han dekorerade sitt slott med silhuettbilder. Ordets stavning har successivt försvenskats. I dag godtas även siluett, även om stavningen med h står som första alternativ i SAOL." (Språkspanaren)