Historien bakom en bild
Slänten ner mot vattnet var glaserad, men slyet på kanten skymde sikten så jag tog ett steg framåt. Det var ett steg för mycket. Jag hann få grepp med höger hand i en tunn björk och plötsligt hängde jag där med kameran på magen, ryggen mot slänten och fötterna ett par decimeter ovanför meterdjupt strömmande vatten. En belägenhet inte olik den som schassen i serien Knasen brukar råka ut för.
Min armstyrka har aldrig varit något att skryta över och den har inte blivit bättre med åren, men eftersom fötterna inte fick något fäste på den isade slänten var armarna enda chansen. Med vänster hand lyckades jag bryta en kvist på den smala stammen. Jag lirkade loss kameran och hängde den på den avbrutna klykan. Nu kunde jag rulla över på mage och med den fria handen greppa en annan slana. Jag segade mig upp en bit och kunde kroka vänster ben bakom nästa lilla björk. Så släppte jag mitt första grepp, fick tag i en annan tunn stam och kunde med hjälp av det lilla spjärn som knävecket erbjöd krångla mig upp på kanten igen.
När pulsen lugnat sig något lyckades jag töja mig fram så pass att jag fick loss kameran. På bilden ser man i förgrunden dimensionen på björkslyet jag ville undvika, men som också till sist blev min räddning.
🙂
/Sture
/Sture
Ni lever farligt där uppe i norr. Ni jobbar med livet som insats för en bild.
Ta det försiktigt
Bob
/Sture
Mv/G
/Sture
riktigt fint foto blev det också
/Sture
/Sture
En bra bild blev det också. Hade inte varit bra och hamna i det kalla och strömmande vattnet.
Daniel
/Sture
Men en sann fotograf ger inte upp för så lite, fast att lämna kameran åt sitt öde vete katten om jag hade gjort. ;)
tur det gick bra och lite dubbar under skorna kanske kommer på i fortsättningen.
/Sture
Ha det gott/Stig
/Sture
/Sture
Fin bild
/ Bengt
/Sture
Hälsningar Lena
/Sture
/Sture
Hälsningar, Bjarne
/Sture
/Sture